SLUTRAPPORTER
Övrigt
     

Endotoxin och endotoxin-antikroppar vid akut systemisk inflammatorisk reaktion (SIRS) under intensivvård i Norra regionen Projekt 21/99
Örjan Eriksson, Docent, överläkare, Sunderby sjukhus
Björn Biber, Professor, IVA, NUS
Robert von Essen, Docent, överläkare, Mikrobiolog lab, Sunderby sjukhus
Anders Rydvall, Överläkare, IVA, NUS

Målsättning och syfte

Vid sepsis, orsakad av bakterier frisätts endotoxin. Endotoxin, som utgörs av lipopoly-sackarider i ytterväggen av gramnegativa bakterier, initierar en kaskadreaktion i kroppen, som bl.a. via proinflammatoriska cytokiner (ex, TNF-a , interleukin-1 och interleukin-6). ger upphov till en systemisk inflammatorisk reaktion (SIRS). Denna SIRS-reaktion förklarar mycket av symptomatologin vid sepsis.

Man har fortfarande bristfällig kunskap om hur nivåerna av endotoxin förändras under den septiska sjukdomsperioden, och framför allt om samspelet mellan endotoxinantikroppar och det cirkulerande endotoxinet.

Syftet med studien var att karaktärisera hur endotoxinnivåer och antikroppsnivåer mot endotoxin förändras under det septiska sjukdomsförloppet och hur dessa nivåer korrelerar till prognosen vid allvarlig septikemi.

Metod

Nyligen har två metoder för bestämning av endotoxinantikroppar (Endotoxin Core antikroppar typ IgG resp IgA) blivit tillgängliga. En av gruppens medlemmar (Örjan Eriksson) har dessutom utvecklat en ny metod för bestämning av S-Endotoxin Core antikroppar typ IgA.

Studieprotokoll

Hos patienter med akut debut av sepsis registrerades vid vissa tidpunkter, efter ett standardiserat protokoll, vitalparametrar som andningsfrekvens, hjärtfrekvens, medelblodtryck, temperatur, medvetandegrad och urinproduktion. Vid motsvarande tidpunkter togs också blodprov för analys av endotoxinantikroppar, och för bred klinisk kemisk analys.

Resultat och betydelse

Att inkludera sepsispatienter visade sig vara svårare än beräknat, eftersom endast patienter med primär sepsis (dvs tidigare väsentligen friska patienter som kommer hemifrån) kunde inkluderas. Vi lyckades så småningom inkludera 3-4 patienter. När vi sände denna första omgång blodprover för analys till Sunderbyns sjukhus, visade det sig emellertid att man hade svårigheter med att genomföra analyserna. På grund av detta faktum har intensiteten i studien avstannat.

Dokumentation och registrering

På grund av att studien i praktiken är avbruten har några andra data än vitalparametrar och rutinmässiga analyser utförda på kliniskt kemiskt laboratorium inte kunnat erhållas. Dessa data bedöms i sig inte tillräckligt intressanta för en vetenskaplig redovisning.


 

Utveckla preventiva metoder för bedömning och behandling av nedsatt aktivitets-/arbetsförmåga efter sjukskrivning Projekt 16/01
Annie Jonasson Hansen, Arbetsterapeut, doktorand, Åsele Vårdcentral
Christina Eriksson, 1:arbetsterapeut, Örnsköldsviks sjukhus

Målsättning och syfte

Jämförelse mellan två forskningsprojekt, båda med syfte att förstå och förklara vilka faktorer som kan vara av betydelse vid långtidssjukskrivning.

Metod

Jämförelse har utförts mellan sjukskrivna i två olika geografiska områden i Norrland. Undersökningspopulation var 135 personer från Västerbottens inland (nedan kallat Inland), och 46 från en kustkommun i Västernorrland (nedan kallt Kust). Uttagningskriterierna skiljde något. Båda grupperna involverades i undersökningen efter 28 sjukskrivningsdagar, men i Inland oavsett sjukskrivningsorsak medan i Kust exkluderades personer med invärtes- och graviditetsrelaterade symtom, samt psykiatriska sjukdomar. I jämförelsen ingick civilstånd, ålder, kön, utbildning, yrke, självrapporterade symtom, arbets- och livstillfredsställelse samt boendemiljö (landsbygd, tätort, stad). Vid insamling av undersökningsmaterialen har enkät och intervju använts. Försäkringskassorna i Västerbotten och Västernorrland deltog vid uttagning av undersökningspopulationen. En kontrollgrupp med friska Västerbottningar har använts vid bedömning gällande arbets- och livstillfredsställelse.

Resultat och betydelse

Många skillnader men också vissa likheter mellan Kust och Inland har påträffats i materialet vad gäller civilstånd, boende, utbildningsnivå, yrke, självskattade symtom, arbets- och livstillfredsställelse. Övervägande delen av respondenterna är arbetare med fysiskt tunga arbeten, kvinnor mestadels i offentlig sektor och männen i privat sektor. En tredjedel i båda undersökningsgrupperna var män och två tredjedelar kvinnor. Fler män än kvinnor var gifta/sambo i båda grupperna.Två tredjedelar anger besvär från rörelseorganen som sjukskrivningsorsak. Medelåldern var något högre i Kust-gruppen, 49 år mot Inland-gruppens 45 år. Utbildningsnivån var något högre i Inlandet, både gymnasial- och högskoleutbildning. Vid Kusten har fler yrkesutbildning. Vad gäller livstillfredsställelse så var Kust-gruppen mycket mer tillfredsställda med fritidssysselsättningar och kontakt med vänner än Inlands-gruppen. I stort sett vid samtliga bedömda parametrar omkring arbetstillfredsställelse så var Kust-gruppen mycket mer tillfredsställd än Inlandsgruppen.

Rehabiliteringsinsatser behöver utvecklas och prövas för att möta framtidens behov av förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Studier har påvisat att åtgärder bör sättas in tidigt för att ge tillfredsställande effekt. Skillnaderna i undersökningsgrupperna bekräftar att hänsyn måste tas till demografiska faktorer, arbets- och livstillfredsställelse när man planerar interventioner för långtidssjukskrivna. Rehabiliteringsinsatser måste bygga på individuella behov ej generella. Bedömningar måste göras av personal med både medicinsk, social och psykologisk kompetens. Vid arbetsrehabilitering krävs dessutom biomekanisk, ergonomisk och pedagogisk kompetens.

Dokumentation och rapportering

Delrapportering av projektet har skett vid regionala FoU-dagar 30-31 augusti 2001 i Östersund. Resultaten från detta projekt planeras redovisas i vetenskaplig artikel och att ingå som del i pågående avhandlingsarbete.


 

Uppföljningsstudie av Primärregistret för prostatacancer i Norra regionen Projekt 18/02
Pär Stattin, Lektor, bitr överläkare, Urologkliniken, NUS
Lena Damberg, Chef OC, Onkologiskt center, NUS
Gunnar Pettersson, Överläkare, Urologkliniken, Sunderby sjukhus
Lars Danielsson, Klinikchef, Urologkliniken, Sundsvalls sjukhus

Målsättning och syfte

Målsättningen och syftet med studien är att undersöka skillnader i överlevnad mellan prostatectomi, strålbehandling och exspektans bland män som diagnostiseras med prostatacancer. Dessutom avser vi att undersöka frekvensen av biverkningar och komplikationer till följd av ovan nämnda behandlingar. För det tredje avser vi validera data i primärregistret för prostatacancer.

Metod

En retrospektiv serie baserad på primärregistret på ca 1000 fall där männen är under 70 år och har en lokaliserad prostatatumör diagnostiserad under åren 1997-2000. Via journalgenomgång av forskningssköterskor i de fyra länen extraheras data angående tumör, behandling, behandlingsdatum, biverkningar och kliniskt förlopp. De variabler som tidigare finns registrerade i primärregistret valideras.

Resultat

Vi befinner oss just nu i insamlingsskedet. Vi har kontaktat samtliga män som identifierats och fått mer än 95% av dessa mäns tillåtelse att gå igenom deras journaler. Data extraheras nu av forskningssköterskor i respektive län. Vi har haft ett möte med övriga regioner i Sverige som genomför samma studie som vi Vi kunde konstatera att vårt tidsschema var i förhållande till övriga regioner relativt gott trots uppkomna förseningar. En första rapport beräknas kunna presenteras vid Läkarstämman i november 2004. Denna studie kan ge viktig kunskap om utfallet av behandling vid prostatacancer. I Norra regionen innebär detta projekt dels att vi sprider epidemiologiskt kunnande och tänkande utanför Onkologiskt Centrum, dels att vi stärker en redan kraftig norrländsk organisation för cancerepidemiologiska studier.

Dokumentation och rapportering

Någon dokumentation har hittills inte frambringats, se ovan angående preliminär redovisning vid Läkarstämman. På grund av en kommunikationsmiss har vi tyvärr inte erhållit i stort sett någon del av den ursprungligen allokerade finansieringen trots att vi öppet redovisat att arbetet skett ffa under höstterminen 2003 men att vi ännu inte hade debiterats av resp. län före död-linjen för användandet av finasieringen. Vi ber därför att få återkomma med ny ansökan i höst då detta projekt kommer att ta ytterligare tid innan en final, slutredovisning kan äga rum.


 

Utvärdering av spatial och temporal smittspridning med hjälp av geografiskt informationssystem (GIS) och med Nephropathia epidemica (sorkfeber) i norra regionen som modellsystem Projekt 26/03
Jens Boman, Smittskyddsläkare, Smittskyddsenheten, Västerbottens läns landsting
Inger A von Rosen, Smittskyddsläkare, Smittskyddsenheten, Jämtlands läns landsting
Olle Gustavsson, Smittskyddsläkare, Smittskyddsenheten, Landstinget Västernorrland
Kia Karlman, Smittskyddsläkare, Smittskyddsenheten, Norrbottens läns landsting

Målsättning och syfte

Medlen från Visare Norr har medgivit Gert Olssons arbete med spatiotemporala frågeställningar rörande risker för smittspridning med nephropathia epidemica - sorkfeber – som modell. Sorkfeber orsakas av Puumala hantavirus vilket i sin tur härbärgeras och sprids av skogssork (Clethrionomys glareolus). Inom Visare Norrs verksamhetsområde diagnostiseras ca 90 % av sorkfeber i Sverige och sjukdomen är, efter influensa, den vanligaste allvarliga virusfebersjukdomen i norra Sverige och dödsfall förekommer.

Det är angeläget att identifiera orsakerna till observerade mönster för smittspridning och som kan förknippas med förhöjd risk för smitta i tid och rum. Många fundamentala smittspridningsprocesser är allmänna. Det aktuella studiesystemets struktur gör det lämpligt som generell modell.

Metod

Serologiskt identifierade sorkfeberfall har använts som dataunderlag för att klarlägga de möjliga samband som kan finnas mellan förekomsten av smitta/kliniska fall och miljövariabler respektive säsongsberoenden. Med denna utgångspunkt har projektet sökt identifiera kritiska faktorer som förekomsten av smitta kan relateras till. Bland annat geografisk informations system (GIS) har använts till att åskådliggöra och analysera miljövariabler (skog, skogstyp, brukad mark etc.) som genom satellitbildsanalys kopplats till respektive smittolokals närområde.

Från det omfattande patientmaterialet har en grupp patienter identifierats (n=220) som med stor säkerhet angivit trolig smittolokal, vilket kunnat knytas till specifik fastighet. De geografiska koordinaterna för dessa fastigheter identifierades via Lantmäteriet och användes för att på digitala kartor - baserade på tolkade satellitbilder - fastställa respektive fastighets omgivande miljö.

Resultat och betydelse

Projektet har så här långt kunnat påvisa en samvariation mellan platser för trolig Puumala virus exposition och förekomsten av barr-/barrblandskog i närområdet. I majoriteten av serologiskt identifierade sorkfeberfall uppger de intervjuade patienter som är säkra på expositionstillfället att detta skett i samband med aktiviteter i eller i anslutning till bostad eller uthus. Tiden på året då detta sker är ofta höst eller vinter och en majoritet av patienterna återfinns i kustnära områden. Denna bild bekräftar uppfattningen om att många, om inte de flesta, fall av sorkfeber orsakas av att skogssorkar under årets kallare och nederbördsrikare perioder söker sig mot mänskliga boningar. Då blir omkringliggande miljö än mer betydelsefull i att underlätta sorkars rörlighet och möjlighet att utnyttja bostadshus.

En hypotes att testa för kustnära mönstret är huruvida tillgången på ett (för skogssorkar mot rovdjur) skyddande snötäcke spelar roll för deras rörlighet. Avsaknaden av ett snötäcke kan inducera skogssorkars rörlighet. Ett beständigt snötäcke kommer senare vid kusten än i inlandet. Denna kombination skulle då ge relativt större rörlighet mot bostäder för skogssorkar i kustnära områden.

Hittills finns mycket få fall av sorkfeber konstaterade söder om Uppland, ca latitud 59° N. I takt med att allt större andel av Sverige beskogas finns en uppenbar risk att sorkfeber sprids söderut.

Under senare tid har ett samarbete etablerats med professor David J. Rogers, Department of Zoology, University of Oxford, UK. Tillsammans med de analytiska resurser som där tillhandahålls och satellitbilder med låg upplösning skall kartor som illustrerar prediktioner för risk att exponeras för sorkfeber skapas som täcker hela landet. Den avgjort viktigaste faktorn i detta sammanhang är de data över sorkfeberpatienter som finns i projektet.

Dokumentation och rapportering

“Environmental factors associated with human hantavirus infections in northern Sweden as measured from geographical information technology (GIT)“ Posterpresentation vid The 3rd European Meeting on Viral Zoonotics, Saint Raphäel, Frankrike, 2005


 

Liv och hälsa 2002 - fördjupad bortfallsanalys Projekt 27/03
Urban Janlert, Professor, Folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi, Umeå universitet
Christina Reuterwall, Docent, Samhällsmedicin och folkhälsa, Jämtlands läns landsting
Birgitta Malker, Epidemiolog, Epidemiologiska enheten, Landstinget Västernorrland

Målsättning och syfte

Projektet syfte var att i klarlägga bortfallets storlek och karaktär i en omfattande befolkningsenkät som vänder sig till ett slumpmässigt urval av den vuxna befolkningen i den norra sjukvårdsregionen.

Projektets syfte var att ge ökad kunskap om bortfallets påverkan på resultaten av en befolkningsenkät till ett slumpmässigt urval om knappt 25 000 personer i åldern 16-84 år i norra sjukvårdsregionen. Målet var att genom en fördjupad bortfallsanalys bättre skatta en "korrekt" prevalens för några av de viktigaste variablerna.

Metod

I projektet ”Liv och hälsa i Norrland 2003” vidtogs vissa åtgärder för att möjliggöra en fördjupad bortfallsanalys i samband med postenkäten.
a) Inom det totala urvalet gjordes ett särskilt urval av ca 4 000 personer. Denna grupp följdes särskilt med flera påminnelser och telefonintervjuades  för att minimera bortfallet.
b) E n s.k. kalibrering av enkätsvaren (hela materialet) beställdes av SCB. Kalibreringen innebär att svarande och bortfall jämförs med avseende på ett antal, för svars- och bortfallsmönstret antagna kritiska variabler (t.ex. sociala och ekonomiska förhållanden). På detta sätt kan pga. bortfall av underrepresenterade grupper kompenseras genom att motsvarande grupper bland dem som svarar viktas upp. alternativ formulering föregående mening: Härigenom kan resultaten av enkätsvaren kompenseras för eventuellt olika stort bortfall i olika subgrupper av befolkningen (viktade resultat). Genom att jämföra viktade och oviktade svar kan man skaffa sig en uppfattning av bortfallets betydelse för viktiga frågor som t.ex. rökvanor. I tillägg till detta har också svarsmönstret över tid studerats (dvs. huruvida de som svarade tidigt på enkäten svarar på ett annat sätt än de som svarat sent) för att studera bortfallet bl.a. med avseende på olika variabler.

Resultat och betydelse

Hittillsvarande analys har i huvudsak jämfört skillnaden i olika variabler mellan dem som svarat tidigt (eller utan påminnelse) och sent (eller efter en eller flera påminnelser/telefonintervju). Män och yngre personer hade lägre benägenhet att svara än kvinnor och äldre. Andelen med gott eller mycket gott hälsotillstånd föreföll också vara högre bland dem som svarade sent. Samma fynd gäller oro, nedstämdhet och stress – dvs. de som svarade sent och efter påminnelser mådde allmänt bättre än de som svarade tidigt. Alkoholkonsumtion och rökning var större hos sena svarare än hos tidiga, bland såväl kvinnor som män. 

Dokumentation och rapportering

På grund av svårigheter att få tid att genomföra analysen har arbetet avbrutits halvvägs, och pengarna har återbetalats till Visare Norr. Hittillsvarande resultat är dokumenterade i en PM av Salmir Nasic ”Bortfallsanalys ’Liv och hälsa’”. Med utgångspunkt i denna rapport kommer en av oss (Birgitta Malker) att under sommaren och hösten arbeta vidare med materialet för att fullfölja de ursprungliga planerna. Målet är att i en artikel eller rapport publicera mer generella resultat av studien.


 

Tidig identifiering av rehabiliteringsbehov vid sjukskrivning p g a besvär från rörelse/stödjeorganen Projekt 24/03
Bengt Sjölund, Professor, överläkare, Inst för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet
Martin Fahlström, Överläkare, adjunkt, Rehabiliteringsmedicin, NUS
Anna Tölli/Stefan Lundquist, Rehabiliteringsmedicin, Sunderby sjukhus
Hans Ruborg, Rehabiliteringsmedicin, Härnösands sjukhus

 

Målsättning och syfte

 

Sjukskrivningar på grund av smärttillstånd i rörelse- och stödjeorganen  leder till negativa konsekvenser, såväl för individen som för samhällsekonomin, särskilt i norra regionen. Hälso- och sjukvården har svårigheter att möta rehabiliteringsbehoven hos sjukskrivna personer och dessa identifieras ofta sent i förloppet, när konventionella insatser är uttömda. Att tidigt identifiera individer med risk att utveckla långvariga smärttillstånd utan ”specifik” orsak men med funktionsnedsättning (dvs den vanligaste orsaken till förtida pension) har ett stort värde för att kunna ge rätt intervention till rätt individ. Under senare år har försök gjorts att ta fram instrument som tidigt kan förutsäga huruvida patienter med subakuta smärttillstånd riskerar att utveckla kroniska besvär. Linton och medarbetare har utvecklat ett instrument (Örebro Musculoskeletal Pain Questionnaire) som visat lovande resultat. Med en enkel screening har man fokuserat på psykosociala faktorer som utgör risk för utveckling av kronisk smärta. Metoden är lättanvänd, har prövats på patienter med måttlig smärta och resultaten har publicerats (Linton SJ, Boersma K.Early identification of patients at risk of developing a persistent back problem: the predictive validity of the Orebro Musculoskeletal Pain Questionnaire. Clin J Pain. 2003, 19:80-86) Det är dock oklart om dessa resultat är generaliserbara.

Syftet med detta projekt är att för norrländska förhållanden pröva ovanstående instrument, där målsättningen är att studera om detta kan användas för att i värdera om rehabiliteringsinsatser skall igångsättas, i vilken omfattning och på vilken vårdnivå dessa insatser bör ske.

 

Metod

Med stöd av tillgänglig sjukförsäkringsstatistik har 400 konsekutiva sjukfall med besvär från rörelse- och stödjeorganen identifierats av en tjänsteman vid Försäkringskassan vid sjukskrivningsdag 28.. De sjukskrivna personerna erbjöds snarast därefter brevledes att besvara ett ÖMPQ frågeformulär.. Svaren har analyserats och skall även följas på individnivå med avseende på sjukskrivningsmönster efter ett år via Riksförsäkringsverket.

 

Resultat och betydelse

 

Av de 400 fallen sorterades 25  bort då diagnosen från rörelse- och stödjeorganen avsåg posttraumatiskt tillstånd eller systemsjukdom. Av 375 utskickade formulär returnerades 229 vilket gav en svarsfrekvens på 61 %. En majoritet av de svarande (59 %) var kvinnor, medelåldern var 46 år, 92 % var födda i Sverige och drygt 7 % var arbetslösa.

 

Förutom att kvinnorna hade mera utbredda besvär än männen förelåg könsskillnader i de delvariabler som beskrev känsla av spänning och stress, där kvinnorna hade högre medelvärde. Männen beskrev högre medelvärden avseende smärtökning vid fysisk aktivitet, tolkning av smärtan som en signal att sluta med aktivitet och uppfattning att man inte bör utföra normala aktiviteter då man har ont. Vid beräkning av totalscore visade sig de norrländska medelvärdena ligga betydligt högre än i tidigare studier gjorda i södra Sverige. Vid klassificering av patienterna i risknivåer för långtidssjukskrivning låg 71 % i högriskgrupp, vilket är betydligt högre värde än i andra delar av landet. Ingen skillnad förelåg här mellan kvinnor och män.

Dessa förvånansvärt negativa resultat med avseende på risknivåer i regionen är inte tidigare kända. Resultaten ska nu ligga till grund för fortsatta studier och jämförelse med uppföljande sjukskrivningsstatistik, vilket inte kunnat göras inom ramen för denna projekttid.

Dokumentation och rapportering

Efter värdering av enkätdata mot sjukskrivningsdata skall resultaten publiceras i form av artikel i en vetenskaplig tidskrift.


 

Klassifikation och behandling av handledsfrakturer (radiusfrakturer) Projekt 8/04
Mats Wadsten, Överläkare, Ortoped klin, Sundsvalls sjukhus
Gunnar Buttazzoni, Överläkare, Ortoped klin, Östersunds sjukhus
Göran Sjödén, Docent, överläkare, Ortoped klin, Sundsvalls sjukhus

Syfte och målsättning

Trots att handledsfraktur är den vanligaste frakturen, ca 20 % av alla frakturer är den evidensbaserade kunskapen om behandling klen. En orsak är svårigheten att klassificera frakturerna röntgenologiskt. Klassifikation enligt Older, Mayo, AO, Melone, McMurtry, Universal och Frykman har undersökts (1,2,3) . Reliabiliteten har varit dålig för samtliga system, med undantag för Olders system (1). Tidigare har det också visats att den enda klassifikation som till viss del kan förutsäga risk för redislocation är Older. Klassifikationsproblemet har gjort det svårt att korrelera frakturtyp till behandlingsresultat hos patienterna. Vi har genom att modifiera Olders klassifikation försökt skapa ett klassifikationssystem som kan utgöra grund för omhändertagandet av distala radiusfrakturer.

Målsättningen har varit att utveckla en reliabel och reproducerbar indelning av distala radiusfrakturer.

 Metod

Tre ortopeder, varav två med särskilt handintresse, har oberoende klassat samtliga distala radiusfrakturer på vuxna som inträffade i Östersund 2002, enligt en ny modifiering av  Olders klassifikation (Older et al 1965). Klassifikationen är indelad i 5 grupper och bygger på bedömning av splittring av dorsala/volara kortex och  led-engagemang.

Samstämmigheten i bedömningen utvärderas med kappa-analys(Landis & Koch 1977).

Utöver detta har patienterna också indelats i högenergi-frakturer (77 pat) samt osteoporotiska lågenergi-frakturer (155 pat).

En förnyad bedömning av samma bilder har gjorts ett år efter den primära för att bedöma reproducerbarheten.

 Resultat och betydelse

Kappavärdet mellan observatörerna vid primärgranskningen var för högenergifrakturer: 0.52, 0.53 resp 0.64 och för lågenergifrakturerna 0.36, 0.42 resp 0.50.

Reproducerbarheten för observatörerna ca 1 år senare var för högenergifrakturerna 0.62, 0.30 resp 0.68. och för lågenergifrakturerna 0.45, 0.28, resp 0.57.

Landis & Koch har graderat överensstämmelsen: <0.20 slight, 0.20-0.40 fair,  0.41-0.60 moderate,  0.61-0.80 substantial, >0.80 almost perfect.

Resultatet skilde sig ganska mycket mellan observatörerna. Mellan de handinriktade ortopederna var överensstämmelsen ”Substantial” för högenergifrakturerna och ”moderate” för lågenergifrakturerna. Reproducerbarheten var också ”substantial” för högenergifrakturerna och ”moderate” för lågenergifrakturerna. För den icke handinriktade ortopedspecialisten var samstämmigheten med övriga ”moderate” och reproducerbarheten ”fair”.

Våra resultat är inte riktigt lika goda som man tidigare visat för Olders klassifikation (1), men fortfarande bättre än andra undersökta klassifikationssystem. Spridningen mellan observatörerna var en svaghet och motiverar komplettering av studien med ytterligare observatörer.

 Klassning av distala radiusfrakturer enligt Buttazzoni förefaller vara en kliniskt användbar metod, som till skillnad från tidigare klassifikationer är enklare, har något bättre reproducerbarhet samt förhoppningsvis bättre kan förutsäga frakturens stabilitet och därmed utgöra en grund för ställningstagande till fortsatt behandling.

Dokumentation och rapportering

Projektet har avrapporterats vid regional FoU-dag.


 

Behandling av avancerad pankreascancer - en randomiserad fas-3 studie Projekt 18/05
Peter Naredi, Professor, Kirurgiska kliniken, NUS
Erik Nilsson, Överläkare, Kirurgiska kliniken, Sunderby sjukhus
Lars Franzen, Professor, Onkologkliniken, Sundsvalls sjukhus
Conny Svensson, Överläkare, Kirurgkliniken, Östersunds sjukhus

Bakgrund

Varje år insjuknar cirka 900 personer i Sverige i pankreascancer. Vid symtomdebut har de flesta patienter en avancerad sjukdom med lokal cancerväxt, spridning i bukhålan eller till levern. Om man inte kan operera bort cancern, dör hälften av patienterna inom 4 månader och nästan alla efter 1 år.

En etablerad behandling vid icke borttagbar pankreascancer är intravenöst givet gemcitabin (Gemzar®). Tumörresponsen är under 10% och överlevnaden förlängs med några månader jämfört med allmänt understödjande behandling. Mer toxiska kombinationsbehandlingar med flera cytostatika och strålning är inte effektive.

Metod

Vid Kirurgiska kliniken, NUS har vi i samarbete med övriga kirurg- och onkolog-kliniker i norra regionen utvecklat och genomfört en fas-2 studie där intraperitoneal behandling med 5-FU och intravenöst leucovorin givits till patienter med icke resektabel pankreascancer. Vi har visat att behandlingen går att genomföra på kirurgmottagningar i regionen och biverkningarna är minimala. Överlevnadstiden är jämförbar eller bättre än vid gemcitabinbehandling.

Ger man cytostatika intravenöst är det svårt att få tillräckligt höga koncentrationer i vävnader dit pankreascancer normalt sprids (bukhålan, lever och lymfkörtlar). Det finns farmakokinetiska fördelar med att ge 5-FU i bukhålan. Förutom höga intraabdominella koncentrationer av 5-FU så tas 5-FU upp i lymfbanor och portablodflödet vilket innebär att höga koncentrationer av 5-FU erhålls i lymfkörtlar och lever.

 Målsättning och syfte

Baserat på våra erfarenheter genomför vi en multicenter, prospektiv, randomiserad fas-3 studie där intraperitoneal behandling med 5-FU och intravenöst givet leucovorin jämförs med intravenös behandling med gemcitabin. Vår primära målsättning är att påvisa förlängd överlevnad hos patienter som får intraperitoneal behandling med 5-FU. Sekundära mål är att uppnå förbättrad tumörrespons, tid till sjukdomsprogress, mindre biverkningar och förbättrad livskvalitet.

 Resultat 

Studien pågår och patienter från hela norra regionen inkluderas i studien. Hitintills har 38 patienter inkluderats. En interimsanalys planeras när 50 patienter avlidit vilket troligtvis är under 2009. En redovisning av resultaten kan tidigast ske under andra halvåret av 2009.

Dokumentation och rapportering

Studien har presenterats vid flera regionala möten för de behandlande klinikerna. Vid ett par tillfällen har studien presenterats nationellt. En doktorand är involverad i studien.


 

Uppföljningsstudie av Primärregistret för prostatacancer i Norra regionen Projekt 18/02
Projekt 7/05
Pär Stattin, Universitetslektor, överläkare, Urologkliniken, NUS
Lena Damber, Chef, Onkologiskt centrum, NUS
Gunnar pettersson, Överläkare, Urologkliniken, Sunderby sjukhus
Lars Danielsson. Klinikchef, Urologkliniken, Sundsvalls sjukhus

Målsättning och syfte

i) undersöka överlevnad efter prostatectomi, strålterapi, hormonbehandling och aktiv monitorering
ii) undersöka frekvens av biverkningar och komplikationer till följd av behandling
iii) validera data i primärregistret för prostatacancer

 Metod

Retrospektiv studie av 803 män med lokaliserad prostatacancer (Pca) under 70 år, diagnostiserade 1997-2002 i norra regionen. Via journalgenomgång av forskningssjuksköterskor i de fyra länen extraherades data angående tumör, behandling, behandlingsdatum, biverkningar och kliniskt förlopp. De variabler som tidigare fanns i primärregistret validerades. Överlevnadsanalys enligt Kaplan-Meier för varje behandlingsarm, stratifierat för tumör stadium, grad, PSA-nivå. Data har sedan poolats med fall i övriga landet till en nationell studie med 7 206 fall.

 Resultat och betydelse

I norra regionen erhöll ungefär 1/3 av männen operation ( n=254), 1/3 aktiv monitorering (n=215) och 1/3 strålterapi (266) och 68 män (8 %) erhöll hormonbehandling. En procent av patienterna reopererades och 2 % fick en allvarlig störning av vattenkastningen efter operation. Av de män som primärt behandlades med aktiv monitorering hade efter medianuppföljning av 4 år 27 % fått kurativ terapi. Relativ överlevnad efter sju år utvärderad för patienter i hela landet var >95% för operation, strålbehandling och aktiv monitorering, medan patienter som hormonbehandlats hade 75 % överlevnad. Tumördifferentiering var en stark prognostisk faktor. Validiteten i primärrapporten bedömdes som god.

Dokumentation och rapportering

Regionala data har rapporterats på regionmötet i urologi januari 2007 i Umeå. Nationella data har sammanställt och rapporterats till Socialstyrelsen (1). Ytterligare statistisk bearbetning av data pågår för närvarande. En presentation ska göras på årskongressen för American Urological Association i Anaheim, USA av undertecknad (2) och arbete med artikel om aktiv monitorering pågår. Denna studie kommer att generera fler vetenskapliga rapporter när materialet blir mer moget.


 

WOLF projektet: Förutsättningar för god forskning om ett hälsosamt arbetsliv Projekt 7/06
Anders Knutsson, Prof, läkare, Mittuniv.och Sundsvalls sjukhus
Berndt Karlsson, Läkare, Yrkes & Miljömedicinska kliniken NUS

Målsättning och syfte

Projektets målsättning och syfte var att dokumentera studien WOrk Lipids and Fibrinogen – Follow-up, WOLF-F, för att den ska vara lättillgänglig för forskare.

Metod

Det insamlade datamaterialet har gåtts igenom och förberetts så att det ska vara tillgängligt för forskare. Det fysiska materialet (5 540 enkäter) har organiserats, arkiverats och dokumenterats. Databasen har stämts av och beforskas.

Betydelse

Det är viktigt att datainsamlingar och databaser är ordentligt organiserade och arkiverade samt dokumenterade för att de ska kunna utnyttjas på bästa sätt av forskare. Välorganiserade databaser utnyttjas förmodligen mer och det är viktigt att vi använder allt det material vi samlar in i olika studier.

Dokumentation och rapportering

WOLF-F projektet är idag bättre organiserat och strukturerat detta visar sig i den dokumentation vi har runt projektet. Vetenskaplig avrapportering kommer inte att ske.

 

 

Betydelse av nätets tjocklek vid operation för ljumskbråck? En expertbaserad randomiserad studie i Norra Sjukvårdsregionen Projekt 32/06
Erik Nilsson, Professor, Kirurgkliniken, NUS
Pär Nordin, Överläkare, Kirurgkliniken, Östersund sjukhus
Markku Haapamäki, Överläkare, Kirurgkliniken, NUS
Georgios Stylianidis, ST-läkare, Kirurgkliniken, NUS 

Målsättning och syfte

  1. Att jämföra lättviktsnät med standardnät (tungt) med avseende på recidiv, kronisk smärta och kostnader efter operation för ljumskbråck.
  2. Att studera inverkan av standardiserad operationsteknik på resultat av bråckoperation.

 Metod

För att analysera inverkan av olika nät (samma material, polypropylen, men av olika tjocklek) används en expertbaserad randomiserad studieteknik, där varje operatör är speciellt tränad för att använda det ena av de två näten som ska studeras. Varje operatör som deltar i studien har genomgått ett träningsprogram och därefter kvalificerats som experter på sin metod. Studiens uppläggning initierar möjligheten att analysera introduktion av standardiserad operationsteknik. I studieprotokollet ingår frågeformulär avseende smärta och generell livskvalitet vilket gör att undersökningen kan utgöra underlag för hälsoekonomisk utvärdering. Samtliga patienter kommer att följas tom ett år efter operation då också klinisk kontroll kommer att ske.   

Resultat och betydelse

En standardisering av operationsteknik i lokalanestesi har utvecklats. Lokalanestesi har valts som anestesiform därför att den i tidigare studier visat sig minst komplikationsbelastad och mest kostnadseffektiv. Vid diskussion angående operationsdetaljer framkom viktiga synpunkter som tidigare inte vetenskapligt utvärderats.  Detta har bl a lett till en register-baserad studie avseende handläggning av bråcksäck vid sk laterala bråck, vilket beräknas utgöra underlag för en vetenskaplig publikation. För den aktuella studien har en Webb-portal utarbetats som möjliggör randomisering, www.norrlandskirurgi.se/LJUNO. Hittills har 291 patienter av beräknade 400 randomiserats från två deltagande sjukhus (Östersund och Umeå).

Operation för ljumskbråck har kommit till ett skede där patientupplevande inkluderande långvarig smärta är viktigare resultatmått än återfall i ljumskbråck. Därför är den aktuella studien som har möjlighet att bedöma dessa parametrar och utgöra underlag för hälsoekonomisk utvärdering av stor betydelse. Studien kan få stor inverkan på den rutinmässiga handläggningen av ljumskbråck. I Sverige utförs årligen ca 18 000 ljumskbråcksoperationer varför resultatförbättringar har stor betydelse för landets sjukvård. Om andelen patienter med betydande smärtupplevelse postoperativt kan minskas med användningen av ett nytt lättviktsnät kan både individuella och samhällsekonomiska vinster fås om tekniken resulterar i kortare sjukskrivningsperioder och mindre arbetsfrånvaro. 

Dokumentation och rapportering

    En första rapport kan sammanställas först ca 6 mån efter operation av den sist randomiserade patienten. Den första vetenskapliga rapporten beräknas vara klar våren 2009.


 

Jämförelse mellan minilaparotomi och laparoskopisk kolecystektomi vid operation för gallblåserelaterad sjukdom Projekt 34/06
Erik Nilsson, Professor, Kirurgiska kliniken, NUS
Markku Haapamäki, Överläkare, Kirurgiska kliniken, NUS
Pär Nordin, Överläkare, Kirurgiska kliniken, Östersunds sjukhus
Mats Rosenmuller, Kirurg specialist, Kirurgiska kliniken, NUS

Syfte

  1. Att genom en expertbaserad randomiserad studie jämföra två tekniker för gallblåse/gallstensoperation avseende livskvalitet och hälsoekonomi.

  2. Att genom registerstudier analysera behandling och resultat av gallstensrelaterad sjukdom i Sverige 1988-2005.

Metod

1 För expertbaserad randomiserad studie har två grupper vid varje sjukhus upplärts i de två tekniker som studeras. En webb-portal för randomisering har utarbetats där också detaljer om teknikerna, använda formulär för värdering av patienternas tillstånd som underlag för hälsoekonomisk utvärdering finns angivna (www.norrlandskirurgi.se , klicka vidare på GANO). Via webb-portalen kan deltagande sjukhus direkt randomisera patienter. Patienter kommer att följas i ett år efter gallstensoperation.

2 För att klarlägga behandling och behandlingsresultat av gallstenssjukdom i Sverige de senaste 15 åren har avidentifierade datafiler från socialstyrelsen rekvirerats. Databearbetning sker i samarbete med docent Hans Stenlund, Institutionen för folkhälsa/epidemiologi i Umeå.      

Resultat och betydelse

Vid tre sjukhus (Umeå, Lycksele och Östersund) finns expertis för att operera enligt både minilaparotomi och laparoskopisk kolecystektomi. Hittills har ca 250 av beräknade 400 patienter randomisrats i Umeå och Lycksele. Gallstensjukdomen är den mest kostnadskrävande av alla magtarm-sjukdomar. Den jämförande studien över minilaparotomi och laparoskopisk kirurgi inom gallstensbehandling kommer att vara av vägledande för val av operativ behandling. De två metoderna kommer att jämföras avseende patientrelaterat resultat samt hälsoekonomi. Registeranalyser på nationell nivå kommer att visa vårdtillfällen, operativ behandling och utfall i form av vårdtid och mortalitet för patienter med gallstensrelaterad sjukdom i Sverige.

Dokumentation och rapportering

Projektet kommer att leda till avhandlingar vid Umeå universitet för Mats Rosenmüller samt Birger Sandzén. Hittills har följande rapporter skrivits [1][2, 3]:  

1.         Rosenmuller M, Haapamaki MM, Nordin P, Stenlund H, Nilsson E: Cholecystectomy in Sweden 2000 - 2003: a nationwide study on procedures, patient characteristics, and mortality. BMC Gastroenterol 2007, 7(1):35.

2.         Sandzén B, Rosenmüller M, Haapamäki MM, Nilsson E, Stenlund H, Öman M: Incidence, aetiological classification, procedures and mortality - a register study
Submitted; 2008.

3.         Sandzén B, Haapamäki MM, Nilsson E, Stenlund H, Öman M  Mild acute biliary pancreatitis in Sweden 1988 – 2003: a nation-wide register study
In manuscript; 2008


 

IVA i Norr i Samverkan. Med fokus på 2 delstudier. Sepsis: förekomst, behandling och outcome. Glutaminets betydelse vid svår sjukdom Projekt 47/06
Ola Winsö, Univ.lektor, Operationscentrum, NUS
Per Eriksson, Överläkare, Intensivavd, Sundsvalls sjukhus

Detta projekt består av 2 delar, en del med fokus på sepsis, en andra del med fokus på nutritionens betydelse vid akut svår sjukdom.

Målsättningen med den del som fokuserar på sepsis har varit att beskriva en kohort av patienter som vårdats på IVA, NUS pga sepsis, svår sepsis eller septisk chock. Tack vare ett IT-baserat journal och dokumentationssystem är det möjligt att karaktärisera dessa patienter med avseende på bakomliggande sjukdomar, sepsistillståndets svårighetsgrad, orsakande bakterie eller annan orsakande mikroorganism, behandling och förlopp (överlevnad; vårdtid). Den första delen av detta arbete beskriver perioden 2000-2002 och är publicerad sedan tidigare. Under år 2007 har arbetet med att beskriva patientdata för perioden 2003-2005 slutförts. Data är sammanställda (table 1) och skrivarbetet av artikeln är nästan slutfört. Genomgång av patienter från övriga år (mitten av 1980-talet till 1999, och 2006 och framåt) pågår, och har kommit ungefär halvvägs. Vi har fått klartecken från den Medicinska Biobanken, Umeå att ta ut prover från de patienter som ingår i vår sepsiskohort, och som före insjuknandet i sepsis lämnat prover till biobanken i anslutning till hälsokontroller (cirka 150 patienter). Dessa prover kan på ett unikt sätt användas för att karaktärisera patienterna med avseende på individuella faktorer med betydelse för den systeminflammatoriska reaktionen. Sådana individuella faktorer kan beskriva enskilda individers benägenhet att insjukna i svår sepsis. Denna kunskap kan leda till förbättrad, individualiserad behandling vid septiska sjukdomstillstånd. Denna studie har etiskt godkännande (diarienummer 06-144M).

Glutamin är en aminosyra som visat sig ha stor betydelse genom att gynnsamt påverka immunförsvar, vårdtid vid olika former av svår akut sjukdom, samt överlevnad efter intensivvård. En Nordisk multicenterstudie initierades med målsättningen att utvärdera/bekräfta hypotesen att glutamin gynnsamt påverkar förloppet vid IVA-krävande svår akut sjukdom. Studien pågick under några år huvudsakligen i Sverige, men Finland och Norge har också deltagit. Datainsamlingen är avslutad och databearbetningen har påbörjats. Principal investigator för studien är Professor Jan Wernerman, Huddinge. Undertecknad i Umeå har aktivt deltagit i studien, data från insamlade patienter redovisas i . Dataanalysarbetet sker nu i samarbete mellan oss i Umeå och Jan Wernermani Stockholm. Några färdiga data för presentation finns ännu inte.

På grund av personomsättningar i Sundsvall kom Sundsvall aldrig att deltaga i studien. Detta inrapporterades av undertecknad, och vi fick ändå klartecken att utnyttja anslaget, som i sin helhet användes till en delbetalning av studieflaskor glutamin. 


 

Infektioner vid dentala implantat hos patienter i norra Sverige. Tillståndet efter ett decennium i funktion

Projekt 28/07

Tomas Lindh, Övertandläkare, THU/Specialisttandvården/Parodontologi, NUS
Anders Olsson, Övertandläkare, Luleå/Specialisttandvården/Parodontologi

Målsättning och syfte

I norra Sverige introducerades behandling med dentala implantat tidigt på 1980-talet. Metoden är ett förstahandsalternativ i många fall av tandförluster. Hittills har nära 10.000 patienter behandlats i norra Sverige. Årligen behandlas ca. 1000 patienter i de två norra länen.

Endast ett fåtal publicerade undersökningar har hittills uppmärksammat problemen med infektioner kring implantaten, periimplantit, som kan uppstå. Periimplantit är en inflammation i mjukvävnaden kring ett dentalt implantat med nedbrytning av benet som följd. Siffror på prevalens är osäkra, men kan ligga kring 15-20% eller högre. Periimplantit har stora likheter med parodontit (tandlossning). Båda tillstånden orsakas av interaktionen mellan immun-systemet och den egna bakteriefloran i munnen och förvärras av bl.a. rökning, diabetes, stress mm. Uppskattningsvis 10-15% av befolkningen har svår parodontit.

Kliniska erfarenheter pekar dock på betydligt större svårigheter att effektivt stoppa pågående infektioner kring implantat jämfört med tänder. Implantaten har till skillnad från tänderna en ojämn metallisk yta som inte kan rengöras på samma sätt som rotytan. Infektioner vid implantat är mer aggressiva och leder på längre sikt till förlust av implantaten. Behandlingen är tids- och kostnadskrävande och fordrar operativa ingrepp.

Det saknas idag en långsiktig strategi för behandling av periimplantit. Uppkomsten av infektion kring implantaten bör kunna förebyggas. Profylaktiska åtgärder kan riktas till individer ur riskgrupper, t.ex. rökare, diabetiker och patienter med tandlossning.


Syftet med den pågående studien är att kartlägga förekomsten av periimplantit hos de patienter som behandlats med dentala implantat i Norr- och Västerbotten sedan 10 år tillbaka. Målet är att erhålla kunskap om prevalens av periimplantit i denna population för att kunna utarbeta strategier för patienturval och uppföljning av behandlingen för att förebygga uppkomst av långsiktiga komplikationer till behandling med dentala implantat.

Metod

Alla patienter som behandlats med dentala implantat i Norr- och Västerbottens län och under ett kalenderår, 1998 eller 1999 (10 års funktionstid) identifieras via Försäkringskassans centrala register i Östersund. Ett statistiskt representativt urval ur denna grupp (ca.150 patienter) undersöks därefter enligt ett standardiserat protokoll. Protokollet innehåller till vissa delar de rutinundersökningar som vanligen utförs vid de reguljära kontroller som brukar genomföras upp till 5 år efter implantatoperationen.

Datorstödd statistisk databehandling med SPSS används för deskriptiv statistik, Kaplan-Meier analys av implantatförluster, samt analys av relaterade faktorer såsom rökning, parodontit och möjligheter till effektiv munhygien och eventuella professionella profylaktiska åtgärder som satts in efter den protetiska behandlingen.

Resultat och betydelse

Arbetet har hittills inneburit föreberedelser för den kliniska delen av undersökningen. Kontakter med försäkringskassans enhet i Östersund har upprättats och etiskt prövnings-tillstånd har sökts hos och erhållits från Regionala etiskprövningsnämnden i Umeå (Dnr 08-087), 2008-08-29. Ytterligare anslag för genomförande av den kliniska delen i Norrbotten har erhållits från Norrbottens läns landsting. På grund allvarlig sjukdom hos medsökande har dock undersökningarna av patienterna ännu ej startat. Vi räknar med att genomföra den delen under 2010. Anslag för kostnaderna förknippade med de kliniska undersökningarna i Västerbotten har sökts hos Västerbottens läns landsting, FoU.

När studien är genomförd kan storleken på problemen med periimplantit bedömas ur ett befolkningsperspektiv. De data som ligger till grund för nuvarande beräkningar är tagna från mindre kohorter av patienter, ofta från en och samma klinik. Vårdkostnaderna i större sammanhang är okända. Resultaten skall också ligga till grund för en samlad strategi för att förebygga fortsatta problem med implantatbehandlingar. Nyligen publicerade resultat pekar på att patienturval och design av den protetiska konstruktionen kan vara underskattade faktorer vid utvecklingen av periimplantit. Dessa faktorer går att påverka.


 

Kan man förbättra påvisandet av sena protesinfektioner med utvidgad provtagning vid reoperation? Projekt 23/06
Projket 25/07
Micael Widerström, Överläkare, Infektionskliniken, Östersunds sjukhus
Tor Monsen, Överläkare, Avd för klinisk bakteriologi, NUS
Anders Nyberg, Överläkare, Lab medicinska avdelningen, Sundsvalls sjukhus

Målsättning och syfte

  • Att genom ny provtagningsteknik och metoder förbättra diagnostiken av protesinfektioner
  • Att den nya tekniken skall vara så enkel att den kan få användning i framtida rutindiagniostik av misstänkta protesinfektioner.

 

Metod

Prospektiv studie där odling respektive DNA-analys av biofilm via knivskrap från protesdelar jämförts med konventionella protesnära vävnadsprover. 69 patienter som opererats för byte av höft-, eller knäprotes vid Sunderby-, Umeå-, Sundsvall, eller Östersunds sjukhus inkluderades under perioden januari 2006- maj 2008.

 Resultat och betydelse 

         Odling av biofilm från knivskrap förbättrar inte påvisandet av protesinfektion jämfört med rutinmässiga vävnadsodlingar (6/69 positiva i odling av biofilm jämfört med 7/69 positiva i vävnadsodling)

         Det finns en god korrelation mellan metoderna.

         Metodutveckling av kvantitativ DNA-analys pågår fortfarande

         Sedan 2007 används parallellt även en metod där de borttagna proteserna ultraljudbehandlas och därefter sker odling av vätskan runt protesen (sonikatet). Tekniken har används vid ett 80-tal operationer. Metoden har förfinats och förenklats och uppvisar preliminärt bättre känslighet jämförd med konventionell odling. Tekniken har goda förutsättningar att decentraliseras till andra kliniker än enbart universitetskliniker.

En förbättrad diagnostik ger underlag för att förbättra handläggningen av protesinfektioner i syfte att minska patientens lidande samt reducera sjukvårdskostnaderna.

 

Dokument och rapportering

Studien har presenterats vid

  • regionala forskningskonferensen ”Forskning i norr” i Sundsvall 21 maj 2008
  • den internationella konferensen ”Mikrobiologiskt vårmöte” Umeå 4 juni 2008
  • NOK (norrlands ortopedklubb) möte i Östersund 2008-10-03

Manuscript ”The in vitro effect of ultrasound on bacteria and a suggested protocol for sonication and diagnosis of prosthetic infections” har skickats in till Journal of Clinical Microbiology och är preliminärt accepterat för publicering. Revision pågår för närvarande.


 

Hur påverkas man av att arbeta i starka magnetfält? En enkätstudie av MRI-personal Projekt 31/08
Kjell Hansson Mild, Forskare, Radiofysik, Umeå universitet
Tohr Nilsson, Överläkare, Yrkes- och miljömedicin, Sundsvalls sjukhus

Målsättning och syfte

Syftet med studien har varit att kartlägga den allmänna förekomsten av besvär bland röntgen­sjuksköterskor som arbetar med magnetresonanskamera (MR-sköterskor) och jämföra besvärs­förekomsten bland dem som arbetar med 1 resp. 1.5 T MR med dem som även använder 3 T.

Metod

En enkät distribuerades till alla (67 st) MR-sköterskor i norra regionen; de sjukhus som ingick var Gällivare sjukhus, Sunderby sjukhus. Piteå älvdals sjukhus, Skellefteå lasarett, Norrlands universitets­sjukhus, Örnsköldsviks sjukhus, Sollefteå sjukhus, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand och Östersunds sjukhus. Enkäten innehöll frågor om arbetsförhållande, allmänt hälsotillstånd, symptom som yrsel, illamående, koncentrationssvårigheter, minnesförlust, dåsighet/trötthet, huvudvärk, metallsmak i munnen, illusion av rörelse, ringande känsla/ljud i huvudet och sömnstörningar. Frågor om relation mellan upplevda symptom och arbete med MR-kamera, när symptomen uppstår och hur länge de varar ingick också i enkäten. Den psykosociala arbetsmiljön beskrivs av de vanligt använda frågorna 5 – 8 i enkäten där ett psykosocialt index skapats där ”låg” betecknar det bästa psykosociala miljön och lägsta arbetsbelastning.

Resultat och betydelse

Totalt svarade 59 st på enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 88 %. Av dessa var 10 män och 49 kvinnor och medelåldern var 47 år. Medelarbetstiden med MR-undersökningar är 8 år. Medelarbetstiden i MR-undersökningsrummet var 61 minuter och i medeltal utförde man 10 undersökningar per dag. Tretton personer rapporterar att något eller några av symptomen uppstår eller förvärras i samband med arbete i MR-undersökningsrummet och alla dessa 13 var kvinnor. Bland de åtgärder som vidtagits för att minska symptomen märks att man rör sig långsammare nära MR-kameran och undviker att vistas nära MR-kameran.

I en öppen fråga i enkäten fick personerna ange vilken arbetsmiljöfaktor som de anser sig mest besvärad av. Totalt svarade 50 personer på denna fråga och de vanligaste arbetsmiljöfaktorer man nämner är buller/ hög ljudnivå (21 st) från MR-kameran men också från omgivande datorer, telefonsamtal, fläktar etc. och stress (27 st) såsom ”hårt tempo”, ”tidspress”, ”ständigt försenad”, ”komplicerade undersökningar”.

Dokumentation och rapportering

En kortfattad rapport är skriven och är redovisad för de som ingått i undersökningen. En publicering av resultaten ska göras i internationell vetenskaplig tidskrift. Vi har redovisat detta vid en inter­nationell konferens, BIOEM 2009, i Davos, Schweiz, juni 2009, och en fortsättning på detta är planerad tillsammans med samarbetspartners från Finland, England och Holland.


 

Longitudinella studier av prostatacancer i Norra regionen, femårsuppföljning och symtomenkät Projekt 20/08
Pär Stattin, Urologiska klinken, NUS
Göran Beskow, Kir,klin, Östersuns sjukhus
Gunnar Pettersson, Urologiska kliniken, Sunderby sjukhus
Kerstin Åslund, Urologiska kliniken, Sundsvalls sjukhus

Målsättning och syfte

Syftet med dessa studier var att undersöka i) frekvensen av monitorering, fördröjd behandling vid lokaliserad prostatacancer (Pca) ii) utfallet efter primär monitorering, radikal prostatektomi  (RP) och strålbehandling och iii) utfallet efter primär och fördröjd RP.

 Metod

I Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) identifierades alla män under 70 års ålder som diagnostiserats med en lokaliserad Pca under tiden 1997-2002 i Sverige. Dessa män kontaktades för ett godkännande så att forskningssjuksköterskor fick tillåtelse att göra en journalgenomgång i medeltid fyra år efter diagnos för att ta reda på om ytterligare behandling givits, tumördifferentiering på operationspreparaten från RP, marginalstatus och ev kapselgenombrott. Totalt undersöktes journaler från 7 782 patienter. Dessutom gjorde vi en samkörning med Dödsorsaksregistret i medeltal åtta år efter diagnos.

 Resultat och betydelse

i) Vi fann att bland dessa 7 782 män hade 2 065 män ställts på monitorering, 3 722 män genomgått primär RP, 1 632 män fått kurativ strålterapi och 363 män fått primär hormonbehandling. Efter en uppföljningstid av i medeltal 4 år hade 711 män som initialt monitorerats fått aktiv behandling som var RP för 279 män, radioterapi för 212 och hormonbehandling för 220 män (1).

ii) Vid samkörning med Dödsorsaksregistret fann vi att den beräknade kumulativa Pca-specifika dödligheten var 3.6% ibland män som monitorerats och 2.7% för dem som behandlats med kurativ intention (2). Bland män med lågrisktumör (icke-palpabel tumör Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA under 10 ng/ml var den kumulerade Pca-specifika dödligheten 2.4% bland dem som inititalt monitorerats. Risken att dö efter tio år från annan konkurrerande orsak var 19% bland män som monitorerats och 10% bland män som fått kurativ behandling talande för att friska män oftare valdes till kurativ behandling.

iii) Vi undersökte också frekvensen av uppgradering av Gleasonsumma, positiva marginaler och kapselgenombrott i RP-preparat som utförts primärt och efter en initial period av monitorering. Vi fann det inte var någon säkerställd skillnad mellan primär och fördröjd RP avseende dessa faktorer (3).

 Dokumentation och rapportering

1. Stattin P, Holmberg E, Bratt O, Adolfsson J, Johansson JE, Hugosson J. Surveillance and deferred treatment for localized prostate cancer. Population based study in the National Prostate Cancer Register of Sweden. J Urol 2008 180(6):2423-9

2. Stattin P, Holmberg E, Johansson J-E, Holmberg L, Adolfsson J, Hugosson J. Outcomes in localized prostate cancer: the National Prostate Cancer Register of Sweden Follow-up study. J Natl Cancer Inst. June 2010

3. B Holmström, E Holmberg, L Egevad, J Adolfsson, J-E Johansson, J Hugosson, P Stattin Outcome of primary vs. deferred radical prostatectomy. Study in the National Prostate Cancer Register (NPCR) of Sweden. J Urol Accepted October 2010.

Dessa arbeten har alla också rapporterats på nationella möten (läkarstämman och urologidagarna mm) och vid internationella möten (kongresser för amerikanska och europeiska urologsällskapen).


 

Astma, allergi och luftvägssymtom bland vuxna - trender i prevalens och incidens baserade på kliniska valideringsstudier Projekt 18/06
Projekt 12/07
Projekt 34/08
Eva Rönnmark, OLINstudierna vo medicin, Sunderby sjkuhus
Thomas Sandström, Lung och allergikliniken, NUS

Målsättning och syfte

Projektet ingår som en del i långsiktiga studier om astma och allergier i befolkningen inom ramen för OLIN-studierna som pågått sedan 1985 i Norrbotten. Övergripande syfte med de aktuella projekten var att undersöka om det skett någon förändring av förekomsten av astma, luftvägssymtom samt allergisk sensibilisering bland vuxna under de senaste 20 åren. Ytterligare syfte var att studera incidens och remission av astma.

Metod

Metoderna innefattar postala enkäter samt kliniska undersökningar av representativa urval av vuxna i åldrarna 20-79 år i Norrbotten. År 2006 inbjöds 14 551 individer till en enkätstudie av vilka 6617 hade deltagit i en identisk studie 1996. Deltagandet var stort.  Ett slumpurval av dem som besvarade enkäten inbjöds vidare till kliniska undersökningar innefattande strukturerad intervju, lungfunktionstest, pricktest, blodprov för IgE och genetik, samt studie om livskvalitet. Av 1142 slumpvis utvalda var 1103 möjliga att invitera och hittills har 831 (75%) deltagit.

Resultat och betydelse

Resultat från enkätstudierna visade att andelen med luftvägssymtom hade minskar signifikant mellan 1996 och 2006, särskilt bronkitiska symtom men också symtom som vid astma. Den största förklaringen till minskningen är att andelen rökare minskat kraftigt i befolkningen under samma period, från 28% till 17%. Andelen med astmadiagnos och andelen användare av astmamediciner hade däremot ökat signifikant. Resultaten tyder på att fler med luftvägssymtom diagnostiseras med astma 2006 jämfört med 1996. Analyserna av de kliniska undersökningarna kommer att klargöra om det skett någon reell ökning av astma eller om ökningen av andelen med läkardiagnos kan förklaras av ökad diagnostisk intensitet och ökad medvetenhet bland befolkningen. Studien har tydligt påvisat det positiva av att rökningen minskat i befolkningen och för första gången kan vi konstatera att luftvägshälsan bland Norrbottningar har förbättrats.  

Dokumentation och rapportering

Resultaten kommer att ingå i en pågående doktorsavhandling. Resultaten har presenterat vid natuionella och internationella kongresser, vid läkarstämman, samt vid lokala och regionala FoU-dagar. 

Ref lista

Lundbäck B, Rönmark E. General population-based cohorts for studies of lung health in adults in Sweden. Clin Respir J 2008; 2: 2-9. 

Lundbäck B, Hedman L, Sundberg S, Bjerg-Bäcklund A, Lindberg A, Nyström L, Rönmark E. Decreased prevalence of respiratory symptoms in Northern Sweden parallels to decrease in smoking – a report from the OLIN studies. ERS 2007.

 

 

The natural history of disease progress of COPD; Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, KOL, hypoxi i relation till lungfunktion och sjukdomsutveckling Projekt 28/06
Projekt 14/07
Projekt 15/08
Anne Lindberg, Lung- och allergisektionen, Sunderby sjukhus
Thomas Sandström, Lung- och allergiklinken, NUS
Lars Gunnar Larsson, Olin-studierna, Lung-och allergisektionen, Sunderby sjukhus

Målsättning och syfte

Övergripande frågeställning är att studera naturalförloppet vid KOL inkluderande frågeställningar avseende co-morbiditet och mortalitet där också ett hälsoekonomiskt perspektiv ingår.

Delmål: Mäta incidensen av snabb försämring av lungfunktion och identifiera riskfaktorer för densamma, Kartlägga syrgasmättnad i förhållande till lungfunktion, Longitudinellt följa utveckling av lungfunktion och syrgasmättnad, Validera saturationsmätning som screeningmetod för detektion av respiratorisk insufficiens, Kartlägga samband mellan exacerbationer och försämring av lungfunktion

Metod

Samtliga individer med KOL enligt GOLD, FEV1/FVC<0.70 (n=993), identifierades vid den senaste kliniska uppföljningen av OLIN-studiernas vuxenkohorter under åren 2002-2004 tillsammans med en lika stor köns- och åldersmatchad kontrollgrupp utan obstruktiv lungfunktionsnedsättning. Studiepopulationen (n=1986) har sedan år 2005 inbjudits till årlig undersökning med ett basprogram inkluderande strukturerad intervju, spirometri och saturationsmätning samt frågeformulär för skattning av livskvalitet (SGRQ och SF36). De individer som ej har kunnat medverka vid klinisk undersökning har kontaktats per telefon för den strukturerade intervjun. Delstudier med specifika frågeställningar har adderats varje år; år I cardiovaskulär co-morbiditet, inflammationsmarkörer och genetik, år II hälsoekonomi, frågeformulär fatigue, år III exacerbationer, forts fatigue, år IV blodgaser då saturation <93%, fysisk aktivitet (frågeformulär IPAQ), år V muskelstyrka, år VI (pågående) cardiovaskulär co-morbiditet.

Resultat och betydelse

Deltagandet har genomgående varit högt, under åren 2005-2008 aldrig understigit 88 % (telefonintervjuer inkluderade). Hittills presenterade resultat har fokuserat på de årliga undersökningsresultaten inkluderande mortalitet, hälsoekonomi, exacerbationer och fatigue. Data för longitudinella bearbetningar av sjukdomsutveckling vid KOL inkluderande lungfunktion, saturation, livskvalitet och comorbiditet är insamlade åren 2005-2009 och pågår år 2010. Databas för bearbetning av longitudinella data håller på att upprättas. Mortaliteten var redan efter år I signifikant högre bland individer med KOL, 5.1%, jämfört med kontrollgruppen, 3.0% (p=0.018), 8.3% respektive 4.6% år II (p=0.001) och 10.9% respektive 5.8% år III (p<0.001), 14.0% respektive 8.2% preliminära data år IV (p<0.001). Mortaliteten ökade med ökad svårighetsgrad av sjukdom och KOL var en signifikant riskfaktor för död oberoende av kön, BMI, rökvanor och bruk av hjärtmediciner. Trots att 90 % i KOL-kohorten har KOL stadium I eller II hade de år 2006 signifikant fler vårdtillfällen på sjukhus, oavsett om förorsakat av KOL eller andra sjukdomstillstånd och antalet vårddagar var 25 % högre i KOL-kohorten. Exacerbationsdata (år 2006) har visat att 36 % av individerna med KOL hade haft en period med nedre luftvägsbesvär eller nedre luftvägsinfektion (exacerbation) under gångna året jämfört med 24 % i kontrollgruppen (p<0.001). Proportionen ökade med ökad svårighetsgrad av KOL; stadium I, II och III & IV 33 %, 39 % respektive 50 %.

Genom att följa denna mycket väl karakteriserade befolknings-representativa KOL-kohort och kontrollgrupp ges unika möjligheter att studera sjukdomsförloppet vid KOL inkluderande lungfunktionsförändring, utveckling av andningssvikt, mortalitet, dödsorsaker vid olika svårighetsgrader av KOL, comorbiditet, hälsoekonomi och livskvalitet, också i jämförelse med en kontrollgrupp utan obstruktiv lungfunktionsnedsättning. Insamlade data ger underlag för riskfaktoranalyser på befolkningsbasis kan bidra till att finna instrument för tidig identifikation av KOL och därmed möjligheter till preventiva insatser. Resultaten kan förväntas få betydelse för såväl den enskilda patienten och den behandlande läkaren som sjukvårdshuvudmannen.

Dokumentation och rapportering

Mortalitetsdata har i posterform alltsedan 2006 presenterats årligen vid European Respiratory Societys (ERS) årskongress och Läkarsällskapets Riksstämma (RS). Hälsoekonomiska data har presenterats på ERS och RS 2008 och 2009. År 2010 presenteras posters med exacerbationsdata och hälsoekonomiska data på ERS samt en oral presentation med resultat av djupintervjuer avseende upplevelser av fatigue vid KOL och abstract är godkänt för presentation på RS. Årligen har dessutom motsvarande data presenterats på lokala FoU-dagen inom Norrbottens läns landsting. Studiedesign och mortalitet år I är publicerat (Clin Resp J 2007), doktorandprojekt pågår (KOL-fatigue-livskvalitet samt KOL-cardiovaskulär comorbiditet), manuskript är inskickade för bedömning och ett flertal manuskript föreligger i skrivarfas. Ytterligare doktorandprojekt planeras.


 

Sereoepidemiologisk studie av infektionssjukdomar i norra Sverige Projekt 22/09
Claes Ahlm, Infektionsklinken, NUS
Magnus Evander, Enheten för virologi, NUS
Alette Brorstad, Piteå VC

Målsättning och syfte

Målsättningen med projektet var att bygga upp en serum bank för att analysera olika infektioners utbredning i befolkningen i norra Sverige samt kunna korrelera dem till andra sjukdomar och hälsoproblem. Först planerades en studie vad gäller förekomsten av antikroppar mot Puumala virus som orsakar sorkfeber – en relativt vanlig och viktig norrländsk infektionssjukdom som förefaller öka.

Efter de stora epidemierna 1998 och 2007-2008 önskade vi genomföra en studie där det nu var möjligt att bättre studera förekomsten av sorkfeber i olika grupper samt relationen mellan genomgången infektion och olika hälsoproblem såsom t.ex. högt blodtryck och njurpåverkan bland de undersökta individerna.

Metod

En ny MONICA studie genomfördes våren 2009 då 2 500 slumpvis utvalda personer i åldersintervallet 25-74 år kallades. Inom varje åldersgrupp har 250 män och 250 kvinnor utvalts slumpvis och inbjudits till undersökning. Ett mycket omfattande frågeformulär ingick och en stor mängd bakgrundsinformation som beskriver de undersökta individerna insamlades. I undersökningen har även ingått kända kardiovaskulära riskmarkörer som totalkolesterol, blodtryck, BMI, midje- och höftmått och glukosbelastning på drygt häften av deltagarna. Med hjälp av frågeformulär har uppgifter samlats om bl.a. sociala faktorer, arbetsförhållanden, kostvanor, tobaksbruk, sjukdomar och läkemedelskonsumtion.

De olika variablerna analyserades i relation till tidigare genomgången sorkfeber infektion vilken påvisades genom förekomst av specifikt immunoglobulin G (IgG) antikroppar mot Puumala virus. För testning av specifika IgG i serum användes en nukleokapsid protein ELISA. Statistisk bearbetning har skett för att identifiera riskgrupper samt studera korrelationen mellan genomgången infektion och olika hälsoindikatorer som registrerats i MONICA studien.

Resultat och betydelse

Seroprevalensen var i snitt 13,4 % bland de undersökta personerna och än högre, 21 % bland de äldre, 65-75 år.  Riskfaktorer som identifierades var rökning, boende på landsbygden, samt lantbruks- och skogsarbete. Ingen association mellan genomgången sorkfeber och högt blodtryck, diabetes, astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom, stroke eller hjärtinfarkt kunde påvisas i denna studie. För att säkert svara på frågan om långtidskomplikationer förekommer vid sorkfeber bör dock även uppföljande patientstudier göras.

Identifiering av riskgrupper är av vikt då ett fungerande vaccin mot hantavirus infektioner finns tillgängligt i framtiden. Att rökare har en ökad risk beror troligen på skadade luftvägar som skulle kunna underlätta infektion med Puumala virus som smittar via inandning. Detta borde ytterligare ge argument mot rökning.

MONICA projektets unika databas och den värdefulla serumbanken möjliggör framtida studier av olika infektioner bland befolkningen i norra Sverige.

 Dokumentation och rapportering 

Ett manuskript är under bearbetning för publicering. Preliminära data har redovisat vid MONICA forum juni 2010 samt 26 maj 2011.
Projektet kommer också att redovisats 2011 vid regional FoU-dag och läkarstämman samt i massmedia.


 

Studie av cancerrisk hos män vid arbete i järnmalmsgruvor Projekt 15/09
Håkan Jansson, Onkologiskt centrum, NUS
Tohr Nilsson, Yrkes och miljömedicin, Sundsvalls sjukhus

Målsättning och syfte

Att studera dödlighet och cancerincidens hos järnmalmsarbetare i norra Sverige.

Metod

Studien utgick från en kohort bestående av 13 798 anställda från 1923-1996 i järnmalmsgruvor belägna i Kiruna respektive Malmberget. Genom att beräkna Standardized Mortality/Incidence Ratios jämfördes dödligheten respektive cancerincidensen i kohorten med motsvarande risker i norra Sverige. Sambandet mellan anställningstid som arbetare och risk för dödlighet eller incident cancer prövades med hjälp av Poisson regression. I analyserna prövades dels sambandet mellan risk och kumulativ anställningstid totalt och dels mellan risk och kumulativ anställningstid under jord. Dödsorsaker grupperades utifrån icd6-icd10 koder och cancerincidens utifrån icd7 koder på tresiffernivå. De grupper som studerades avgränsades utifrån ett minimum antal observerade eller förväntade fall (25 för cancerincidens och 60 för dödlighet). Döds- eller cancertyper som i tidigare studier påvisats som risker bland gruvarbetare har prövats även i denna studie, oavsett antal observerade eller förväntade fall i kohorten.

Resultat och betydelse

För cancerincidens var lungcancer, magcancer respektive läppcancer statistiskt signifikant överrepresenterat jämfört med förväntat från norra Sverige. Överrisken för lungcancer har presenterats och publicerats i tidigare studier och kan framför allt förklaras av radonexponering. Orsaken till överrisken i läppcancer är oklar och med endast 24 fall i kohorten är chanserna små att kunna koppla överrisken till en specifik exponering. För cancer i tjocktarmen var incidensen lägre bland underjordsarbetare än för norra Sverige. Dödlighet I stroke, matsmältningsorganen, urinvägarna, nervsystemen och cancer i ändtarm respektive njure visade på ett negativt samband med anställningstid. De observerade underriskerna kan bero på att ett fysiskt aktivt arbete har en skyddande effekt, att det sker ett naturligt urval av friskare arbetare som jobbar längre i gruvan eller att livsstilsfaktorer bland långtidsarbetare skiljer sig mot korttidsarbetare. I efterföljande studie skall denna frågeställning prövas.

Dokumentation och rapportering

Preliminära resultat har presenterats vid workshop i Tromsö om arbete i kallt klimat, oktober 2010.

Manuskriptet ” Crude Mortality and Cancer incidence among workers in a cohort of Swedish iron-ore miners. A long term follow-up.” Färdigställs under sommaren och skall skickas till Occupational and Environmental Medicine (OEM).

Studien kommer att vara del i doktorsavhandling som har titeln ” Strategies for assessing health risks in occupational cohort studies within the domain of northern Sweden” vilken genomförs av Ove Björ.


 

Klinisk fenotypning av astma bland vuxna Projekt 36/09
Eva Rönmark, OLIN-studierna, Sunderby sjukhus
Thomas Sandström, Lung- och allergikliniken, NUS

Målsättning och syfte

Projektet ingår som en del i studier om astma och allergier i befolkningen inom ramen för OLIN-studierna som pågått sedan 1985 i Norrbotten. Syftet med det aktuella projektet var att genom kliniska undersökningar identifiera olika fenotyper av astma. Vidare att beskriva dessa ur svårighetsgrad, grad av sensibilisering, co-morbiditet av bl.a. andra allergiska sjukdomar, kön- och åldersfördelning, socioekonomisk grupp, riskfaktormönster och prognos. 

 Metod

Av de totalt 15 000 vuxna som inviterats till enkätstudierna i Norrbotten år 2006 medverkade över 12 000 personer. Av de medverkande inviterades dels ett slumpurval om 1000 personer och dels 100 prevalenta och alla incidenta falla av astma, vilket totalt innebar 1142 personer till klinisk undersökning. Undersökning innefattade detaljerad strukturerad intervju, lungfunktionsundersökning, pricktest, blodprov för allergiantikroppar. Personer med astma besvarade särskilda frågor om sjukdomsyttring, symtom, svårighetsgrad, sjukvårdsbehov. Frågor om livskvalitet besvarades också.

 Resultat och betydelse

Resultat från enkätstudierna visade att andelen med luftvägssymtom hade minskar signifikant mellan 1996 och 2006, särskilt bronkitiska symtom men också symtom som vid astma. Den största förklaringen till minskningen är att andelen rökare minskat kraftigt i befolkningen under samma period, från 28% till 17%. Andelen med astmadiagnos och andelen användare av astmamediciner hade däremot ökat signifikant. Resultaten tyder på att fler med luftvägssymtom diagnostiseras med astma 2006 jämfört med 1996. Av de 1142 som skulle inbjudas till klinisk undersökning var 1071 möjliga att invitera och 842 deltog (79%) i undersökningen som avslutades 2010. Under 2011 kommer blodproverna avseende IgE och IgG4 att analyseras. Data håller på att färdigställas för analyser. Identifiering av olika fenotyper av astma, deras prognos och riskfaktormönster kan skapa betingelser för preventiva åtgärder och utveckling av mer riktad behandling.

 Dokumentation och rapportering

Liksom vid andra studier inom OLIN kommer resultaten att presenteras i vetenskapliga tidskrifter och vid nationella och internationella kongresser, vid läkarstämman, samt vid lokala och regionala FoU-dagar.


 

The natural history of disease progress of COPD; Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, KOL, hypoxi i relation till lungfunktion och sjukdomsutveckling Projekt 20/09
 
Anne Lindberg, Lung- och allergimottagningen, Sunderby sjukhus
Thomas Sandström, Lung- och allergiklinken, NUS
Lars Gunnar Larsson, Olin-studierna, Lung-och allergimottagningen, Sunderby sjukhus

Målsättning och syfte

Övergripande frågeställning är att studera naturalförloppet vid KOL inkluderande frågeställningar avseende co-morbiditet och mortalitet där också ett hälsoekonomiskt perspektiv ingår.

Delmål: Kartläggning av cardiovaskulär co-morbiditet inkluderande EKG och mätning av arterial stiffness. 

Metod

Vid den senaste kliniska uppföljningen av OLIN-studiernas vuxenkohorter under åren 2002-2004 identifierades samtliga individer med KOL enligt GOLD, FEV1/FVC<0.70 (n=993 tillsammans med en lika stor köns- och åldersmatchad kontrollgrupp utan obstruktiv lungfunktionsnedsättning. Studiepopulationen (n=1986) har sedan år 2005 inbjudits till årlig undersökning med ett basprogram inkluderande strukturerad intervju, spirometri och saturationsmätning samt frågeformulär för skattning av livskvalitet (SGRQ och SF36). De individer som ej har kunnat medverka vid klinisk undersökning har kontaktats per telefon för den strukturerade intervjun. Delstudier med specifika frågeställningar har adderats varje år; år I cardiovaskulär co-morbiditet inkluderande EKG, inflammationsmarkörer och genetik, år II hälsoekonomi, frågeformulär fatigue, år III exacerbationer, forts fatigue, år IV blodgaser då saturation <93%, fysisk aktivitet (frågeformulär IPAQ), år V muskelstyrka, år VI (2010) cardiovaskulär co-morbiditet inkluderande EKG och non-invasiv mätning av arterial stiffnes

Resultat och betydelse

Deltagandet har genomgående varit högt, under åren 2005-2010 aldrig understigit 85 % (telefonintervjuer inkluderade). Hittills presenterade resultat har fokuserat på de årliga undersökningsresultaten inkluderande co-morbiditet, hälsoekonomi, exacerbationer, fatigue och mortalitet. Vid rekryteringstillfället hade individer med KOL högre förekomst av bland annat cardiovaskulär sjukdom, kroniska näsbesvär och behandling för gastroesofageal reflux. Trots att 90 % i KOL-kohorten har KOL stadium I eller II hade de år 2006 signifikant fler vårdtillfällen på sjukhus och antalet vårddagar var 25 % högre. Exacerbationsdata (år 2006) visade att 36 % av individerna med KOL hade haft en period med nedre luftvägsbesvär eller nedre luftvägsinfektion (exacerbation) under gångna året jämfört med 24 % i kontrollgruppen (p<0.001), proportionen ökade med svårighetsgrad av KOL; stadium I, II och III & IV 33 %, 39 % respektive 50 %. Fatigue är vanligt bland individer med KOL och vid KOL stadium >2 med luftvägssymptom finns en signifikant ökad risk för kliniskt betydelsefull fatigue också efter justering för kön, ålder, BMI, rökvanor och förekomst av hjärtsjukdom.  Efter år 2005 var mortaliteten 5.1% bland individer med KOL och 3.0% bland individer utan KOL (p=0.018) och efter år 2008 14.0 % respektive 8.2% (p<0.001). Mortaliteten ökade med svårighetsgrad av sjukdom och KOL var en signifikant riskfaktor för död oberoende av kön, BMI, rökvanor och hjärtmedicinering. Efter första kvartalet 2011 hade 21.1% av individerna med KOL och 15.5% av individerna utan KOL har avlidit. Skillnaden mellan grupperna kvarstår men förefaller att plana ut. Det är rimligt att förvänta att en ”healthy survivor effect” med tiden påverkar mortalitetsdata och därmed ökar möjligheterna att utöver riskfaktorer för död också kunna studera faktorer relaterade till långtidsöverlevnad vid KOL. Hittills har tvärsnittsdata presenterats från de årliga undersökningarna och under innevarande år kommer en databas för bearbetning av longitudinella data att upprättas. Genom att följa denna mycket väl karakteriserade befolknings-representativa KOL-kohort och kontrollgrupp ges unika möjligheter att studera sjukdomsförloppet vid KOL inkluderande lungfunktionsförändring, utveckling av andningssvikt, mortalitet, dödsorsaker vid olika svårighetsgrader av KOL, co-morbiditet, hälsoekonomi och livskvalitet, också i jämförelse med en kontrollgrupp utan obstruktiv lungfunktionsnedsättning. Insamlade data ger underlag för riskfaktoranalyser på befolkningsbasis vilket kan bidra till att finna instrument för tidig identifikation av KOL och därmed möjligheter till preventiva insatser. Resultaten kan förväntas få betydelse för såväl den enskilda patienten och den behandlande läkaren som sjukvårdshuvudmannen.

Dokumentation och rapportering

Data på mortalitet, hälsoekonomi, exacerbationer och fatigue har alltsedan 2006 årligen presenterats vid European Respiratory Societys årskongresser, Läkarsällskapets Riksstämmor och på lokala FoU-dagar inom Norrbottens läns landsting. Studiedesign och mortalitet år I är publicerat (Clin Resp J 2007). Ett flertal manuskript finns i publikationsprocess (med fokus på mortalitet, co-morbiditet, fatigue respektive hälsoekonomi). Doktorandprojekt pågår (KOL-fatigue-livskvalitet samt delarbeten för KOL-cardiovaskulär comorbiditet) och ytterligare ett doktorandarbete är i planeringsfas (mortalitet och dödsorsaker vid KOL).


 

Allmäntillstånd vid palliativ cytostatikabehandling Projekt 4/09
Bertil Axelsson, Storsjögläntan, kir klin, Östersund
Claes Lundgren,  VIOOL, Skellefteå
Karin Palmberger, AHS, Umeå
Ulla Näppä, Storsjögläntan, Östersund

Målsättning och syfte

Målsättningen med projektet genom Visare Norr var att starta framtagandet av ett enkelt sätt att mäta palliativa patienters subjektiva känslor av ork och välbefinnande inför behandling med palliativ cytostatika. Anledningen är att internationella studier visar att upp till 43 % av patienter med obotlig cancer cytostatikabehandlas under sista levnadsmånaden. Att finna patienter med alltför sänkt allmäntillstånd och bespara dem den påfrestning som cytostatikabehandling medför innebär en vinst för patientens välbefinnande. En sekundär vinst kan vara minskade sjukvårdskostnader. Syftet med projektet är att utveckla en enkel enkät som ska kunna användas som komplement till blodproverna som rutinmässigt tas inför varje palliativ cytostatikabehandling.

Metod

Studien består av fyra delstudier.

Delstudie 1: Kohortstudie, genom retrospektiv journalgenomgång, för kartläggning av andelen patienter med epitelial cancer som cytostatikabehandlades under sista levnadsmånaden i Jämtland (ett sjukhus), Västerbotten (tre sjukhus) och Norrbotten under 2008 (fem sjukhus via ett).

Delstudie 2:Utveckling och tester av en enkät för att mäta allmäntillstånd vid behandling med palliativ cytostatika vid sjukhusen i Östersund, Skellefteå och Umeå. Patienter har rekryterats av forskaren UN samt av personal på cytostatikabehandlingsavdelningarna. Enkätens reliabilitet  och validitet har testats med ickeparametriska metoder.

Delstudie 3: Kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor som ger palliativa cytostatikabehandlingar för att få förståelse för vilka tecken de se ser hos patienten som tyder på att han/hon börjar bli för svag för att orka med mer behandling.

Delstudie 4: Kvalitativa intervjuer med patienter som cytostatikabehandlas för att få förståelse för vilka kriterier de ser hos sig själva så att de anser sig starka nog att få behandling.

Resultat och betydelse

Så här långt visar studien att 23% av patienterna med epitelial cancer i de tre nordligaste länen cytostatikabehandlades under sista levnadsmånaden. Andelen sjukhusinläggningar relaterade till behandlingarna var högre hos gruppen som fick behandling sista månaden och de dog i högre utsträckning på institution. Utvecklingen av enkäten visar att den går att använda för att särskilja patienter med påverkat allmäntillstånd från dem som är opåverkade. Enkäten skulle kunna vara ett enkelt och billigt sätt att få ett komplement till blodproverna som för närvarande utgör kriterium för om behandling ska ges eller ej. Intervjustudierna har påbörjats men inte hunnit analyseras. Studien genomförs som ett avhandlingsarbete där medlen från Visare Norr har varit en finansiell möjlighet att starta projektet. Arbetet beräknas vara klart våren 2014.

Dokumentation och rapportering

Delstudie 1: Näppä U, Lindqvist O, Rasmussen BH, Axelsson B. Palliative chemotherapy during the last month of life. Ann Oncol. 2011 Mar 14. doi:10.1093/annonc/mdq778

Även presenterats som poster på EAPC konferens i Glasgow 2010 och Medicinska Riksstämman, Göteborg 2010.

Delstudie 2 skickad till Acta Oncologica juli 2011. Ej erhållit svar därifrån ännu.


 

Ny metodik för diagnostik av infektioner som orsakat proteslossning Projekt 28/09
Tor Monsen, Klinisk bakteriologiska laboratoriet, NUS
Satu Koskeniemi, Kliniska bakteriologiska laboratoriet, NUS
Micael Widerström, Infektionskliniken, Östersunds sjukhus
Lars Wallinder, Ortopedkliniken, NUS

Bakgrund

Proteslossning är en relativ vanlig komplikation efter ortopedisk kirurgi till stor del orsakas av låggradig infektion främst av koagulasnegativa stafylokocker (KNS) men också andra bakterier kan vara orsaken.

 Målsättning och syfte                

- att med ny provtagning och metodik (sonikering) förbättra diagnostiken av implantatrelaterade infektioner

- att implementera metodiken som rutinmetod vid diagnostik bland patienter med   misstänkt protesinfektion

 Metod

Prospektiv studie med provtagning i samband operation pga misstänkt protesinfektion.

Följande prov togs för mikrobiologisk analys (vävnad-(x5), sonikat-odling). 30 tal patienter inkluderades under studieperioden.

 Resultat och betydelse

Tidligare försök att påvisa bakterier genom påvisande av deras DNA visade sig vara svårt med gällande metodik. Arbete fortsätter för att lösa de problem som fanns förenad gällande teknik och preliminära resultat är lovande men fortsatta studier/utveckling behövs.

Odling från vävnadsbiopsier är något sämre än odling från sonikat (4/36 positiva i vävnadsodling, jämfört med 6/36 i odling av sonikat). Sonikering med efterföljande odling av sonikatvätskan är en lovande metodik för diagnostik av protesrelaterade infektioner. Genom vår utveckling förbättras metodiken som också har goda förutsättningar att decentraliseras till kliniker andra än universitetsklinik. Metodiken med sonikering används allt oftare i kliniskt arbete ffa. i prover från ortopedkliniken och metoden kommer inom kort att ingå i klinikens analysutbud. Mycket arbete kvarstår för att fullt ut nyttja potentialen av sonikering av implantat för diagnostik av implantat relaterade infektioner.

Förbättrad diagnostik av implantatrelaterade infektioner ger underlag för en bättre handläggning av patienter med protesinfektioner i syfte att minska patientens lidande samt reducera sjukvårdskostnaderna.

Dokumentation och rapportering 

Under perioden färdigställdes en vetenskaplig artikel:

Monsen T, Lövgren E, Widerström M, Wallinder L. In vitro effect of ultrasound on bacteria and suggested protocol for sonication and diagnosis of prosthetic infections.

J Clin Microbiol. 2009, 47(8):2496-501.

Ingen redovisning av resultaten på externa möten men internt på kliniken.


 

Intrakamerala mydriatika vid ögonkirurgi Projekt  06/07
Projekt  09/09
Anders Behndig, Inst För klinisk Vetenskap/Oftalmiatrik, NUS
Björn Lundberg, Inst För Klinkisk Vetenskap/Oftalmiatrik, NUS
Gunnie Bäckström, Ögonkliniken, Örnsköldsviks sjukhus

 Målsättning och syfte                        

Målsättningen med projektet har varit att fortsätta vår utveckling av en optimerad regim för intrakameral administrering av mydriatika (Intrakamerala Mydriatika; ICM) vid ögonoperationer för att förbättra den operativa och peri-operativa handläggningen av patienten., att utvärdera långtidsresultaten efter kataraktkirurgi med ICM, samt att se vilka effekter lokalbedövningsmedel i form av droppar har på pupillens storlek, och utnyttja detta som adjuvans till ICM.

 Metod

  • Utvärdering av långtidsresultaten 6 år efter vår första studie med ICM från 2003.

  • Bestämning av dos-responsförhållandet för intrakameralt administrerat fenylefrin på pupillstorleken hos människa.

  • Studie av effekten av pupillkontraherande substanser i kombination med ICM.

  • Utvärdering av 8% lidocain i ögondroppsform med justerat pH som bedövningsmedel inför kataraktkirurgi.

 Resultat och betydelse

Intrakameral pupilldilatation innebär en betydande förenkling av handhavandet av patienterna innan operationen utan att skapa merarbete vid själva ingreppet, och kan reducera den tids- och resursåtgång, som krävs för att administrera substanserna i droppform. Sammanfattningsvis har projektet varit framgångsrikt under de senaste åren. Vi har kunnat visa att långtidsresultaten med ICM är lika som med traditionell behandling. Intrakameralt fenylefrin har en icke-linjärt dos-responsförhållande, vilket har stort intresse inför kommande studier. Pupillkontraherande substanser går bra att använda tillsammans med ICM. Lidocain i hög koncentration är ett lovande medel för bedövning inför ögonkirurgi.

Dokumentation och rapportering

Resultaten har presenterats vid kurser vid ASCRS i Boston 2010 och San Diego 2010.

Projektet har resulterat i följande publikationer:

 1. Lundberg B, Behndig A. Intracameral mydriatics in phacoemulsification surgery obviate the need for epinephrine irrigation. Acta Ophthalmol Scand. Aug 2007;85(5):546-550.

2. Lundberg B, Behndig A. Separate and additive mydriatic effects of lidocaine hydrochloride, phenylephrine, and cyclopentolate after intracameral injection. J Cataract Refract Surg. Feb 2008;34(2):280-283.

3. Claesson M, Johansson M, Behndig A. Mydriasis with different preparations of topically administered lidocaine hydrochloride. J Cataract Refract Surg. Feb 2009;35(2):277-281.

4. Lundberg B, Behndig A. The mydriatic effect of intracameral epinine hydrochloride. Invest Ophthalmol Vis Sci. Nov 2009;50(11):5336-5338.

5. Lundberg B, Behndig A. Preoperative topical cyclopentolate can be omitted when using intracameral lidocaine in phacoemulsification surgery. Acta Ophthalmol. May 2009;87(3):297-299.

6. Behndig A, Lundberg B. Mydriatic response to different concentrations of intracameral phenylephrine in humans. J Cataract Refract Surg. 2010 Oct;36(10):1682-6.

7. Janbaz CC, Lundberg B, Behndig A. Stimulation of adrenergic β-receptors enhances mydriasis in a porcine eye model. Acta Ophthalmol. 2011 Feb 11. doi: 10.1111/j.1755-3768.2010.02096.x. [Epub ahead of print]

8. Bäckström G, Lundberg B, Behndig A. Intracameral Acetylcholine Effectively Contracts Pupils after Dilatation with Intracameral Mydriatics Acta Ophthalmol. (submitted)

9. Lundberg B, Behndig A. Intracameral mydriatics in phacoemulsification cataract surgery – a 6 year follow up Acta Ophthalmol. (submitted)


 

Ulcerös colit, uppföljning, cancerrisk och nya markörer Projekt 30/08  Projekt 23/09
Jan Lindberg, kir klin, Öviks sjukhus
Jörgen Rutegård, Inst för kirurgi, NUS
Richard Palmqvist, Inst med Biovet, Patologi, NUS
Roger Stenling, Laboratoriemedicin, NUS

Målsättning och syfte

Patienter med ulcerös colit har en känd ökad risk att drabbas av cancer i tjock- och ändtarm. Syftet med projektet har varit att ytterligare skärpa bedömningen av kolorektal cancerrisk hos patienter med långvarig ulcerös kolit, så att patienter med hög risk kan föreslås operation vid rätt tidpunkt, och likaså att patienter med låg cancerrisk ska kunna övervakas på adekvat nivå och med full trygghet.

Metod

Patienter med långvarig ulcerös kolit: Materialet representeras av ca 130 patienter som uppföljs vid kirurgkliniken i Örnsköldsvik. Profylaktisk kolektomi har ej tillämpats inom detta välavgränsade upptagningsområde och patienterna har sedan 1977 infogats i ett kontrollprogram inkluderande regelbundna koloskopier med biopsitagning. Patientmaterialet, kontrollprogrammet och kliniska variabler framgår i detalj av tidigare arbeten (1).  Det unika med detta material är att det är det enda redovisade cancerövervakningsprogrammet vid ulcerös kolit i världen utgående från en geografiskt definierad primär population. På så sätt och pga. den långa övervakningstiden kan trots den begränsade populationen fasta slutsatser dras om prognos, cancerrisk och resursförbrukning och uppföljningens kvalitet kan värderas. 

Provtagning och analyser: Biopsier från kolorektum tas standardiserat från 6 lokaler och materialet omhändertas och prepareras enligt: (a) med omedelbar nedfrysning till ca 80 grader för flödescytometri (kvantitativ DNA-analys), (b) med neutral fosfatbuffrad 10 % formalin för rutinhistologisk analys

Kliniska skopifynd och histopatologiska fynd så som dysplasi och cancer har dokumenterats liksom fynd av aneuploidi (avvikelser i DNA).

Övervakningsprogrammet med regelbundna koloskopier och slemhinnebiopsier är klinisk praxis. Tillägget av ytterligare biopsier är godkänd av etisk nämnd.

Resultat och betydelse

I två tidigare doktorsavhandlingar från projektet (2,3) och i ett antal ytterligare artiklar har fastlagts att sjukdomens prognos är god med låg mortalitet och ett måttligt operationsbehov, dock något högre hos barn. Cancerrisken är måttlig men signifikant förhöjd jämfört med normalbefolkningen och korrelerar väl med sjukdomsduration och utbredning. Det följda övervakningsprogrammet fungerar väl med endast något enstaka dödsfall i cancer under alla år. Elektiva operationer har kunnat genomföras vid belagd hotande eller manifest cancer. Resursförbrukningen har varit måttlig och programmet har gått att genomföra vid en liten endoskopisk enhet med mycket hög patientföljsamhet. Makroskopisk detektion av synliga slemhinneförändringar, histologisk diagnostik av cellförändringar och DNA analys har fungerat som komplementära metoder för bedömningen av cancerrisken.

Det på sitt sätt unika patientmaterialet i Örnsköldsvik och de resultat som forskningen därifrån i samarbete med Norrlands Universitetssjukhus har genererat har bidragit till kunskapen om sjukdomen ulcerös kolit. Det 1977 påbörjade och alltjämt fortgående kontrollprogrammet och kompletterande histopatologiska undersökningar fortsätter att öka förståelsen av cancerutveckling och cancerrisk. Arbetet belyser även värdet och betydelsen av dessa uppföljningsprogram.

Då koloskopi är en för patient och sjukvården resurskrävande undersökning är varje steg som med bibehållen säkerhet kan minska antalet skopier värdefullt. Idealt vore att med nya markörer från tarmslemhinnan kunna skilja ut de patienter som har en klart ökad cancerrisk och övervaka dessa mer intensivt för att vid rätt tidpunkt, innan cancer utvecklas, kunna föreslå operation. Övriga patienter skulle kunna följas mindre extensivt.

Dokumentation och rapportering

Såväl Dr. Lindberg som Dr. Rutegård har deltagit i en expertgrupp angående riktlinjer för koloskopiövervakning av patienter med ulcerös kolit (4). En stor del av forskningsarbetet bygger på insamlande av material (koloskopier med biopsitagning) samt journalgenomgång och dokumentation. En större sammanställning och uppdatering av materialet har förberetts men inte kunna färdigställas med anledning av krävande klinisk tjänstgöring, på grund av detta har dessvärre endast en del av de medel som beviljats kunnat utnyttjas. Jag önskar därför att under hösten 2011 erbjudas möjlighet att utnyttja resterande medel.  

Referenser

  1. Lindberg J, Stenling R, Palmqvist R, Rutegård J. Colorectal cancer surveillance in patients with ulcerative colitis. 26 years experience in a patient cohort from a defined population area. Scand J Gastroenterol 2005; 40:1076-80.
  2. Rutegård J. Ulcerative colitis in an unselected population. Thesis. Umeå University New Series 239, Örnsköldsvik 1988.
  3. Lindberg J, Ulcerative colitis. Colorectal cancer risk and surveillance in an unselected population. Thesis. Umeå University New Series 1092, Umeå 2007.
  4. Hertevig E, Befrits R, Ekbom A, Karlén P, Lindberg J, Löfberg R, Rutegård J, Sjöqvist U, Öst Å. Kolitcancer – myt eller verklighet? Läkartidningen 2009; 45:3000-3002.