SLUTRAPPORTER
Hjärta/kärl sid 2
     

 

  

Strokerisk i Norr- genetiska och traditionella riskfaktorer i samspel Projekt 16/08
Per-Gunnar Wiklund,  Medicin NUS
Sofie Nilsson Ardnor, Klin kem NUS
Mats Eliasson, Medicinklinken Sunderby sjukhus
Birgitta Stegmayr, EpC, Socialstyrelsen

Forskningsprojektet syftade till att undersöka ett antal genetiska riskvarianter för stroke.  Det gjordes i ett fall-kontroll material från Norr och Västerbotten byggt på deltagare i MONICA och Västerbottensprojektet. Frågeställningen var om 9 st utvalda genvarianter, enskilt eller kombination med andra riskfaktorer, ökar risken för framtida stroke. 1331 fall och lika många kontrollpersoner analyserades.

Resultatet var att ingen av de tidigare rapporterade riskvarianterna hade någon signifikant effekt på risken för stroke i den norrländska populationen. En riskvariant (rs1333049) visade initialt en effekt men när vi inkluderade traditionella riskfaktorer som blodtryck och diabetes i analysen sågs inte längre någon riskökning. I avsaknad av signifikanta associationer för de övriga genvarianterna gjordes inga analyser av samspel med traditionella riskfaktorer.

Vår tolkning är att för 8 av de 9 undersökta genvarianterna är det mycket osannolikt att de utgör någon riskfaktor för stroke. När det gäller den nionde (rs1333049), kan vi på basen av vår undersökning inte utesluta att det finns en koppling till något ökad risk för stroke och att den är intressant för fortsatt kartläggning.

 Det aktuella arbetet:

Analysis of Genetic Risk Factors for Ischemic Stroke in the Northern Sweden Population, ingår som en del av Tomas Janungers medicinska avhandling:
The Genetic Contribution to Stroke in Northern Sweden, Umeå Universitet 2010.

http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:300153
och kommer att publiceras i en internationell vetenskaplig tidskrift.

  

 

Vem löper ökad risk att återinsjukna i stroke – och hur har det förändrats över de senaste 20 åren?

Projekt 17/08
Per-Gunnar Wiklund,  Medicin NUS
Mats Eliasson, Medicinklinken Sunderby sjukhus

Målsättning och syfte

I syfte att studera vad som utmärker de personer som drabbas av stroke inte bara en första, utan även en andra gång, hoppas vi bättre kunna identifiera de individerna och ytterligare förbättra de förebyggande åtgärderna efter stroke.

Metod

Ur MONICA registret fås data på alla strokeinsjuknanden från 1985 och framåt. Genom att studera riskfaktorprofilen vid det första insjuknandet och sedan jämföra gruppen som senare återinsjuknat med gruppen som inte återinsjukna identifieras riskfaktorprofiler som signalerar hög risk att senare åter drabbas av stroke.

Dokumentation och rapportering

Projektet är inte slutfört, flera delarbeten planeras för 2010-2011. Ytterligare en forskarstuderande har kommit in i projektet.

Ett första arbete har presenterats vid XVIII. European Stroke Conference Stockholm, Sweden 26 - 29 Maj 2009:
”Marked reduction in cardiovascular deaths in stroke patients. A Northern Sweden MONICA stroke registry study”

E. Uneus, M. Eriksson, P.-G. Wiklund, Department of Medicine, Umeå University, Umeå, Sweden

Resultat och betydelse

Detta första arbete visar att dödligheten efter stroke minskat betydligt såväl tidigt (7 dagar) som sent (2 år) från slutet av 1980 talet till början av 2000

Vidare analyser visar att denna minskning till stor del kan förklaras med en minskad en minskad dödlighet i kardiovaskulära sjukdomar.

Något som stöder att vården vid stroke i norra Sverige har utvecklats och de förebyggande åtgärder som ges efter stroke har haft god effekt.

 

 

En randomiserad studie med livsstilsintervention i primärvård för prevention av hjärtkärlsjukdom i en population med måttlig till hög risk - hälsoutfall och hälsorelaterad livskvalitet Projekt 13/08
Margareta Eriksson, Björknäs VC, Inst för samhällsmed/rehab
Eva-Britt Malmgren Olsson, inst för Samhällsmed o Rehab, Umeå Universitet

Målsättning och syfte

Syftet med studien var att undersöka effekten på hälsorelaterad livskvalitet av en gruppbaserad livsstilsintervention i primärvården med fokus på fysisk aktivitet och kost riktat till en population med måttligt till hög risk för hjärtkärlsjukdom, samt att göra en hälsoekonomisk utvärdering av interventionen.

Metod

Randomiserad kontrollerad studie (RCT). Totalt slumpades 151 personer med minst en av diagnoserna fetma, diabetes, högt blodtryck och blodfettsrubbning till antingen en interventionsgrupp och kontrollgrupp. Hälsorelaterad livskvalitet undersöktes med hjälp av frågeenkäterna Short-Form-36 (SF-36), SF-6D och EuroQol (EQ-5D och EQ-VAS). En kostnadsnyttoanalys gjordes utifrån beräkning vunna kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) och besparingar av sjukvårdskostnader. Kostnadseffektiviteten undersöktes med hjälp av Net Monetary Benefit Method (NMB).

Resultat och betydelse

Uppföljningen efter 3 år visade signifikanta förbättringar av hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-VAS, SF-6D och SF-36 i dimensionerna fysisk funktion och smärta samt SF-36 fysisk summa score. Kostnaden per vunnen QALY var låg (12 500 kr, 33 693 kr, 36 100 kr) och kostnadseffektiviteten var hög (96 %, 99 %, 100 %) beräknat med de olika livskvalitetsinstrumenten. Resultaten visar på hur primärvården på ett kostnadseffektivt sätt kan påverka livskvalitet positivt i en population med måttlig till hög risk för hjärt-kärlsjukdom genom gruppbaserad  livsstilsintervention och teamarbete.

Dokumentation och rapportering

Projektet har redovisats i och ingår som en del i Margareta Erikssons doktorsavhandling ”A 3- year lifestyle intervention in primary health care. Effects on physical activity, cardiovascular risk factors, quality of life and cost-effectiveness”, Inst. För Samhällsmedicin och rehabilitering och Inst. för Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet. Artikeln “Quality of life and cost-effectiveness of a 3-year trial of lifestyle intervention in primary health care” (Eriksson M, Hagberg L, Lindholm L, Malmgren-Olsson E-B, Österlind J, Eliasson M) är accepterad för publication 2010 i tidskriften Archives of Internal Medicine. Resultaten har också rapporterats som en posterpresentation vid den internationella konferensen EuroPRevent i Prag maj 2010 (European Association for Cardiovascular Prevention and Rehabilitation), och som muntlig presentation på möte för Nationella Nätverket för Fysisk aktivitet på recept, FaR,, Stockholm april 2010, vid lokal FoU-dag i Luleå, Norrbotten nov 2009 och vid Sjukgymnastikdagen 2009 i Umeå, Västerbotten. 


 

 

Kan behandling av hjärtsvikt styrd av BNP-nivån medföra ökad överlevnad och minskat sjukvårdsbehov? Projekt 33/06
Projekt 20/07
Projekt 12/08
Kurt Boman, Medicin-geriatrikkliniken, Skellefteå lasarett
Bo Wikström, Medicinkliniken, Kalix lasarett
Anders Ehnberg, Strömsunds VC
Claes Ringqvist, Medicinklinken, Sundsvalls sjukhus

Målsättning och syfte

UPSTEP, (studiens akronym), hade som syfte att utvärdera om behandling av hjärtsvikt styrd utifrån plasmanivåer av BNP (brain natriuretic peptide) resulterar i en förlängd överlevnad och mindre sjukhusvård jämfört med behandling som sker på traditionellt sätt-

 Metod

Studien har utförts vid 15 sjukhus i Sverige och fyra i Norge. Totalt har 279 patienter deltagit i studien. Undertecknad har varit principal investigator för Norrländska Centra som omfattat Kalix sjukhus, Lycksele lasarett, Skellefteå lasarett, Universitetssjukhuset i Umeå, Sundsvalls sjukhus och Strömsunds hälsocentral. Mona Olofsson, BMA, har varit koordinator för centra i norra regionen. Huvudansvarig har varit Ulf Dahlström, professor, Linköpings universitetssjukhus 

Patienter som deltagit i studien skall ha haft kronisk hjärtsvikt, dokumenterad framför allt med hjälp av ekokardiografi. Dessutom skall patienten ha haft kvarvarande symptom. De deltagande patienterna har lottats till att tillhöra en grupp där behandlingseffekten monitoreras med hjälp av BNP respektive till en arm där patienterna behandlas på traditionellt sätt. Studiedesignen har varit så kallad PROBE- (prospective, randomized, open, blinded- evaluation) design. Efter att patienterna har uppfyllt studiens inklusionskriterier och saknat exklusionskriterier har behandlingsgrupperna följts upp på respektive centrats öppenvårdsmottagning. Målsättningen har varit att i BNP-armen reducera BNP-nivåerna till under 150 ng/l respektive 300 ng/l beroende på patientens ålder. I den konventionellt behandlade gruppen har behandlingen styrts utifrån patientens symptom och kliniska fynd med upptitrering av hjärtsviktsmediciner efter fastställt schema.  

Utfallsmått – Det primära utfallsmåttet har varit ett så kallat kombinerat effektmått av död oberoende av orsak, behov av sjukhusvård och förvärrad hjärtsvikt. Sekundärt effektmått har varit total mortalitet, kardiovaskulär mortalitet, hjärtsviktsrelaterat dödsfall, sjukhusinläggning, kardiovaskulär sjukhusinläggning och hjärtsviktsrelaterad sjukhusinläggning samt förvärrad hjärtsvikt. Förändring av livskvalitet enligt SF26. Utöver detta har ett stort antal prespecificerade analyser gjorts där bland annat vi undersöker ålderns betydelse, hjärtsviktsgradens betydelse, patienter som svarar på behandling respektive inte svarar på behandling. Svar på behandling definieras som ett fall i BNP på mer än 30 % vid 48 veckors utvärdering hos överlevande.

 Resultat

Studien visade inte på någon signifikant skillnad mellan patienterna som styrts med hjälp av BNP respektive sedvanlig hjärtsviktsbehandling. Ej heller fanns det någon signifikant skillnad mellan de två grupperna beträffande så kallade sekundära endpoints. Däremot fann vi i den prespecificerade subgruppsanalysen att patienter som svarade på behandlingen med sänkning av BNP-värde uppvisade en signifikant skillnad vad gäller primär endpoint. HR:041;95%CI027-063,P>0,001.  

Slutsatsen av vår studie innebär att vi inte kunde verifiera att behandling styrd utifrån BNP-värde har någon signifikant fördel jämfört med att behandla patienten på konventionellt sätt. En möjlig förklaring till att vi inte fann någon skillnad kan vara att patienterna var utomordentligt väl behandlade i båda grupperna med gängse behandling mot hjärtsvikt. Det nya med studien är att de patienter som sänker sitt BNP på insatt behandling har en mycket bättre prognos. Detta kan få betydelse att identifiera patienter med en relativt god prognos vilket kan ha betydelse för hur de skall behandlas


 

Kartläggning av familjer med långt QT syndrom och Jervell och Lange-Nielsen syndrom med syfte att identifiera indikatorer för riskbedömning och behandling Projekt 15/06
Projekt 24/07
Projekt 25/08
Annika Rydberg, Barn- och Ungdomskliniken, NUS
Steen Jensen, Hjärtcentrum, NUS
Per Fahleson, Sunderby sjukhus
Rein Florell, Barn- och Ungdomskliniken, Örnsköldsviks sjukhus

Målsättning och syfte

En övergripande målsättning med projektet är att öka kunskapen om sambandet mellan den kardiella symptombilden och genetiska förändringar avseende LångtQTsyndrom (LQTS) och Jervell och Lange-Nielsen syndrom (JLNS).

Resultat

Vi har funnit den första foundermutationen för LQTS i Sverige och spårat anfäder till början av 1600-talet. Åldersbestämning av mutationen pågår och preliminära resultat visar att den härrör från 1200-talet. Den är vanlig i hela Sverige pga utflyttningen från Norrland. Ett snabbtest har utarbetats för den specifika mutationen som nu körs initialt på alla med frågeställningen LQTS1.

Insamling av data och geneologiska studier har lett till att vi har f.n. en av de största foundermutationerna av LQTS i världen. Detta möjliggör unika studier av symptomatologi vid LQTS. Vi har visat att mutationen ger svimning men sällan leder till plötslig död (Circ.2009). Ett projekt är påbörjat med en framgångsrik forskargrupp i Amsterdam där vi med Family Tree Mortality Ratio Method vidare ska utvärdera riskerna vid foundermutationen.

Insamling nationellt av data om patienter med Jervell och Lange-Nielsen syndrom har pågått under hela projekttiden men med lägre incidens än förväntat. Vi har ändock kunnat spåra ett större antal patienter än tidigare publicerat och planerar att under 2010 undersöka patienterna efter utarbetat protokoll.

Forskning om EKG metoder har lett till resultat bl.a. i en studie som visar att hos barn är s.k. vektorkardiografi (VKG) mer säker vid LQTS diagnostik (JEC 2010). En utveckling av VKG-analys är påbörjad i samarbete med prof.L.Bergfeldts grupp i Göteborg. Vi har även utvecklat en metod för automatisk QT-mätning på 24-timmars-EKG genom ett samarbete med Medicinsk Tekniska Avd, NUS och Barnkardiologen, ALB,KS. Ett stort material för att studera långtids-EKG vid LQTS föreligger och analys är påbörjad.  En studie om principialkomponentsanalys (PCA) av T-vågen är även initierad.

Patientnytta och klinisk betydelse

Den viktigaste direkta nyttan av forskningen är att vi medvetandegör ; att sjukdomen är så vanlig som 1:2000; att den kan vara livshotande men ; att det finns effektiv behandling. Det är speciellt viktigt för barn och ungdomar då ALLA i den åldersgruppen med LQTS räknas som riskgrupp och SKA ha förebyggande medicinsk behandling.

Genom familjemottagningen har vi funnit ett 50-tal tidigare icke-diagnostiserade barn- och ungdomar som visat sig vara genbärare och som nu fått förebyggande behandling. Det visar sig även att när man noga frågar dessa barn- och ungdomar om eventuella symptom, har 8% av dessa haft symptom på Långt QT syndrom som man inte sökt för och som mycket väl hade kunnat resultera i plötslig död.

Vad det gäller gendiagnostiken har forskningen resulterat i framtagandet av en snabbare, effektivare och billigare gendiagnostik av LQTS på Klin.Gen.Lab. vid Umeå Universitetssjukhus. Förutom ovannämnda snabbtest, analyseras genproverna i den ordning som motsvarar den funna incidensen av genotyper i Sverige.

Avseende EKG diagnostiken, är resultaten lovande när det gäller vektorkardiografi, speciellt hos barn och ungdomar – detta förefaller vara en metod att spetsa till diagnostiken med i oklara fall.

Ett vårdprogram för barn-och ungdomar med långt QT syndrom är utarbetat (http://web.blf.net/index.htm Svensk Barnkardiologisk Förenings hemsida) och syftar till att underlätta för diagnostik, behandling och uppföljning av denna patientgrupp nationellt.

Vi har redan möjlighet att i vissa fall kunna ge svar på individnivå vad det gäller risker för den enskilde och hoppas inom en snar framtid kunna ge rekommendationer till en ”skräddarsydd” behandling.

På både kort och lång sikt syftar forskningen till att förhindra plötslig hjärtdöd framförallt hos barn-och ungdomar.

Dokumentation och rapportering

Artiklar:

  • Jensen SM, Stattin EL, Rydberg A. Långt QT-syndrom kan behandlas effektivt. Review.

Läkartidningen 2007;104:2866-70

  • A.Winbo, UB Diamant, EL Stattin, SM Jensen, A.Rydberg. Low incidence of sudden cardiac death in a Swedish Y111C-LQT1 population.

Circulation 2009;2:558-564

  • UB Diamant, A.Winbo, EL Stattin, A.Rydberg, M.Kesek, SM Jensen

Vectorcardiographic measurement algorithms enhance identification of Long QT Syndrome. J.Electrocardiography 2010 Jan-Feb;43(1):25-30

Abstracts:

KCNQ1 founder mutation in 7 families in Northern Sweden. Sv Kardiovask Vårmöte 2007.A Winbo PRIZE

Clinically benign LQTS founder mutation in the Swedish population. AEPC Venedig 2008. A Winbo

Low risk of sudden cardiac death in a Swedish LQT1 founder population. Sv Kardiovask Vårmöte 2008. A Winbo

The Y111C-KCNQ1 mutation – a proposed founder mutation and a substantial cause of LQT1 in Sweden. PCCS 2009 Cairns, Australia. A Winbo

Vectorcardiographic (VKG) recordings of QT interval predicts LQTS. ICE 2007. UB Diamant

Vectorcardiographic recordings of QT interval in a paediatric population. Sv KardiovaskVårmöte 2008.UB Diamant

Vectorcardiographic (VKG) recordings of QT interval predicts LQTS diagnosis in children.AEPC Venedig. UB Diamant PRIZE. Vectorcardiography may predict long QT syndrome in children. PCCS 2009 Cairns, Australia. UB Diamant

A new automatic QT-analysis of Holter recordings performs equal to manual analysis in children with the long QT syndrome.Svenskt Kardiovaskulärt Vårmöte 2009.A Winbo PRIZE


 

Kardiovaskulär co-morbiditet vid reumatoid artrit: En prospektiv studie från sjukdomsdebut Projekt 37/09
Solveig Wållberg Jonsson, Reumklin, NUS
Lisbet Söderlund, Reumatologklin, Sundeby sjukhus
Torgny Smedby, Remonthagen-reumatologmott, Östersunds sjukhus
Staffan Magnusson, Med klin/ Reum. Mottagn, Sundsvalls sjukhus

Bakgrund

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom med systemisk karaktär som leder till ökad dödlighet. Vi har tidigare funnit ökad dödlighet i hjärtkärlsjukdom (kardiovaskulär sjukdom, KVS) och även sämre prognos efter hjärtinfarkt hos patienter med RA i Västerbotten. Orsakerna är ofullständigt kända. De traditionella riskfaktorer för KVS som rökning, högt blodtryck, höga blodfetter, har inte varit särskilt framträdande i tvärsnitts- och retrospektiva studier vid RA.

Målsättning och syfte

I detta prospektiva projekt, som omfattar patienter med nydebuterad RA i Norra regionen, studeras utveckling av KVS under de första fem åren från sjukdomsdebut. Traditionella  och sjukdomsassocierade KV riskfaktorer kartläggs vid inklusion och deras betydelse för utveckling av KVS värderas liksom betydelsen av antireumatisk behandling.

Metod

Med utgångspunkt från svenska RA-registret inkluderas  i ett stort prospektivt samarbetsprojekt alla nydebuterade RA-patienter vid reumatologklinikerna i Norra regionen (Umeå, Sunderbyn, Östersund, Örnsköldsvik, Sundsvall) med målsättning n=1000. Patienterna följs regelbundet kliniskt på hemorten, och inflammationsmarkörer registreras. Prov tas för analys av lipidstatus, autoantikroppar och EDTA blod fryses för senare rening av DNA. Noggranna journalstudier görs vid inklusion samt efter 5 år. Registrering sker av all sjuklighet med särskild observans för kardiovaskulär sådan,  kardiovaskulära riskfaktorer, RA-komplikationer och detaljer om farmakologisk behandling. Patienten besvarar även enkäter avseende ko-morbiditet vid 0 och 5 år för ytterligare validering av fynden. Efter 0, 2 och 5 år röntgas händer och fötter. Kohorten utgör grund för två-, fem- samt 10 års-uppföljningar av patienterna. I april hade de 700 patienter inkluderats.

Resultat

Av de 700 inkluderade patienterna hade 442 varit sjuka mer än 5 år vid uppföljningen. Andel patienter med hypertonibehandling ökade mellan inclusion och 5-årsuppföljning från 24.5 till 37.4% (p<0.001) och diabetes från 7.1 till 9.5% (p<0.01) medan rökning minskade från 29.8 till 22.4 % (p<0.001 ) och BMI från 26.3 till 25.8 (p<0.05). Vid uppföljningen efter 5 år hade 48 patienter haft en ny KV händelse, av vilka 12 var dödliga. Totalt 23 patienter dog under de första 5 åren. Insjuknandeålder, manligt kön, tidigare KV händelse, diabetes, hypertoni, triglyceridnivå, kumulativ sjukdomsaktivitet (AUC DAS28 efter 6, 12, och24 månader), extraartikulär sjukdom, kortikosteroidbehandling, kortare behandling med sjukdomsmodifierande medel (DMARDs) och behandling med COX-2-hämmare  ökade risken att insjukna i en ny KV händelse. Högre SR vid inclusion och AUC DAS28 vid 6 månader var oberoende prediktorer medan DMARD-behandling verkade skyddande i  multipel Cox regression justerad för kön och KV riskfaktorer.  Inflammationens betydelse för en ny KV händelse potentierades av traditionella KV riskfaktorer.

Konklusion/betydelse

Patienter med RA har ökad dödlighet och sjuklighet i KVS. Utvecklingen av nya KV händelser vid mycket tidig RA predikterades i denna studie av  traditionella KV riskfaktorer and potentierades av hög sjukdomsaktivitet vid inklusion och över tid.  Behandling med DMARDs minskade risken. Hos patienter med RA bör inflammationen behandlas tidigt och aggressivt, inte bara pga sjukdomens leddestruktiva effekter utan även pga den ökade risken för utveckling av hjärtkärlsjukdom. Även de traditionella riskfaktorer för kärlsjukdom bör identifieras och behandlas effektivt vid RA.

Publikationer

Baselinedata är sammanställda i ett manuskript som just accepterats för pubikation: Innala L, Möller B, Ljung L, Magnusson S, Smedby T, Södergren A, Öhman M-L, Rantapää-Dahlqvist S, Wållberg-Jonsson S. Cardiovascular events in early RA are a result of inflammatory burden and traditional risk factors: a five year prospective study. Arthritis Res Ther 2011. Accepterad.


 

Kardiologisk konsultation på distans med robotstyrd ekokardiografi – CARDISTA. En randomiserad, prospektiv studie Projekt 27/09
Kurt Boman, Medicin-geriatrikkliniken, Skellefteå sjukhus
Kjell Larsson, Arvidsjaur hälsocentral
Mona Olofsson, Medicin-geriatrikkliniknen, Skellefteå

 Målsättning och syfte

Utvärdera och bedöma användbarhet och effektivisering av processtid av distansstyrd ekokardiografi.

Metod

Vid forskningsenheten i Skellefteå har undertecknad utvecklat en distansstyrd ekokardiografisk undersökningsmetod att via Internet göra ekokardiografi med efterföljande specialistkonsultation. De sökta medlen används för ett forskningsprojekt mellan Storuman och forskningsenheten, Skellefteå lasarett. Planen är att undersöka 40 patienter, 20 stycken randomiserade till CARDISTA och 20 till vanlig undersökningsmetodik. Powerberäkningen har gjorts och där vi hypotetiskt har räknat med att man med CARDISTA skall vinna minst en månads förkortad handläggningstid.

Resultat och betydelse

För närvarande pågår studien i Storuman. Rekryteringen har kommit ungefär halvvägs, d v s ungefär 20 patienter är undersökta och vi beräknar att under detta år kunna avsluta insamlingen av data då 40 patienter skall ha inkluderats i projektet. Om hypotesen uppfylles med en förbättrad möjlighet till distansekokardiografi gynnas patienten i första hand med förkortade restider och undersökning av ekokardiografi på hemmahörande hälsocentral. Hittillsvarande vunna erfarenheter tyder på att patienterna finner denna metodik tillfredsställande och uppskattad av såväl patienter som av distriktsläkare. Om resultaten blir positiva kan det få stor betydelse för framtida hjärtundersökningar för glest bebyggda områden.  

Dokumentation och rapportering

Ovanstående projekt har presenterats vid Medicin-teknik dagar 5-6 oktober 2010 i Umeå. Den har också presenterats på Länsstyrelsen, Västerbottens län, vid ett EU-projektmöte där ett flertal europeiska länder var representerade.

 

 

MONICA- undersökningens befolkningskohort 2009 Projekt 19/08  Projekt 14/09
Mats Eliasson, Medicin, Sunderby sjukhus
Marie Eriksson, Medicin, NUS
Jan- Håkan Jansson, Medicin, Skellefteå
Birgitta Stegmayr, Inst folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet

Målsättning och syfte                

Vår ansökan rörde förberedelse och genomförande av MONICA-undersökningens stora befolkningsundersökning i Norr- och Västerbotten 2009. Syftet var att kartlägga förekomst och tidstrender i riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och diabetes.

Metod                                    

2500 individer mellan 25 och 74 år inbjöds till undersökning med längd, vikt midjemått, blodtryck, lungfunktion, kolesterolvärden och glukostolerans. De fick dessutom fylla i en omfattande enkät rörande bakgrundsfaktorer och livsomständigheter

Resultat och betydelse

Deltagande var något lägre (69 %) än vid de tidigare fem undersökningarna som genomförts sedan 1985. Blodtryck sjönk, mer hos kvinnor än hos män och mer hos äldre än yngre. Rökningen har halverats sedan 1985 och nu röker 11% av kvinnor och 9% av män. Kolesterolvärden har minskat 0,9 mmmol/l sedan 1985, vilket knappt motsvara effekten av ett kolesterolsänkande läkemedel. Hos de under 65 år var en av fem feta (BMI>30) år 2009 vilket är dubbelt så många som 1985. Ökningen av BMI har stoppat upp hos de äldre sedan 2004 men fortskrider hos yngre män och kvinnor. Trots detta fann vi ingen ökad förekomst av diabetes upp till 65 år ålder. Utbildningsnivån har ökat markant under de 23 år som MONICA pågått.

Dokumentation och rapportering 

Resultaten har publicerats under 2010:

Eriksson M, Holmgren L, Janlert U, Jansson JH, Lundblad D, Stegmayr B, Soderberg S, Eliasson M. Large improvements in major cardiovascular risk factors in the population of northern Sweden: the MONICA study 1986-2009. J Intern Med. 2010 Feb;269(2):219-31

Dessutom har resultaten redovisats på för landstingsstyrelsen i NLL och på FoU-möten.


 

Hemostasfaktorer i en population i norra Sverige Projekt 15/02
Projekt 14/03
Projekt 24/09
Lars Johannsson, Medicinklin, Skellefteå lasarett
Mats Eliasson, Medicinkliniken, Sunderby sjukhus
Jan-Håkan Jansson, Medicinklin, Skellefteå lasarett

Målsättning och syfte 

1)     Hur påverkas kvaliteten på proverna som förvarats i -80oC under lång tid?

2)     Riskfaktorer och förändringar över 9 år. Är hemostasfaktorerna i fråga relaterade till etablerade riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom såsom övervikt, hypertoni och hyperlipidemi? Vad spelar rökstopp, viktförändring, ändring av den fysiska aktiviteten och andra livsstilssfaktorer för roll?

3)     Hur förändras hemostas- och inflammationsbiomarkörer av övergång från pre- till   postmenopaus och vilka skillnader syns mellan de mentruerande kvinnorna och männen?

Metod

I MONICA-projektet är målet att undersöka varför befolkningen i Norrbotten och Västerbotten har högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar än övrig befolkning i landet.

1500 personer kallades till MONICA-screeningen, 1990 och igen 1999, för blodprovtagning och kartläggning av riskfaktorer. Hemostasvariablerna tPA, PAI- 1, tPA-PAI-1-komplexet, von Willebrands faktor samt inflammationsmarkören CRP analyserades. Dessa provsvar kunde sedan kopplas till riskfaktorkartläggningen som deltagarna lämnat.

Resultat och betydelse

Blodproverna har förvarats i Medicinska Biobanken, Umeå. Kvalitetskontroll av provernas tillförlitlighet var nödvändig att genomföra. Resultatet av denna studie är till gagn för alla som arbetar med prover sparade i biobanker.

Ökad förståelse för hur hemostas och inflammation hänger ihop med utvecklandet av hypertoni, hyperlipidemi och/eller övervikt kan ge hypoteser om förebyggande behandlingar för hjärt- och kärlsjukdomar.

Dokumentation och rapportering 

Frågeställning 1. Kvalitetskontrollen av de frysförvarade proverna har publicerats: Hernestal-Boman J, Jansson JH, Nilsson TK, Eliasson M, Johansson L. Long-term stability of fibrinolytic factors stored at -80 degrees C. Thromb Res. 2010  May;125(5):451-6,  samt som poster vid Nordiska Koagulationsmötet och som föredrag vid Läkaresällskapets Vårstämma .

Frågeställning 2 och 3. Databearbetning pågår inom ramen för ett doktorandprojekt, delarbete 4, doktorand Jenny Hernestål Boman. Preliminära resultat har presenterats vid MONICA-forum 2009.

 

 

Fysisk aktivitet, gånghastighet och kardiovaskulär risk Projekt 17D/07
Projekt 10D/08
Projekt 38D/09
Paul Franks, Inst folkhälsa, NUS
Mats Eliasson, Medicinkliniken, Sunderby sjukhus
Stefan Söderberg, Medicinkliniken, Skellefteå lasarett

Målsättning och syfte

The aim of the project was to investigate the relationship of physical activity (total energy expenditure and subcomponents, such as walking) with cardiovascular and metabolic risk factors.

Metod

We recruited 200 (100/100 men/women aged 40-70 yrs) from Vasterbotten) from the VHU study cohort. The sampling strategy ensured that participants were representative of the overall VHU cohort in terms of age, sex, place of residence, and body mas index (BMI). Participants attended two testing sessions separated by a 4 mo. interval, and underwent fasting blood draws (for the assessment of cardiometabolic biomarkers), measures of body composition (including DXA, CT, and ultrasound scans, height, weight and waist circumference), an exercise stress test (to estimate maximal aerobic capacity), a walking test, and 7 d. free-living physical activity assessment (using accelerometers and pedometers). Participants also completed physical activity and diet questionnaires. A second study, of similar design to the one above, but including a frequently sampled 75g oral glucose tolerance test (fsOGTT) and physical activity energy expenditure (PAEE) assessment (using the isotope dilution method), was also performed in 108 women (20-35 yrs) of whom 35 were pregnant at the time of the examination. Data from a third study (N=26/27 overweight and obese men/women), using a similar design to those outlined above, was also used.

Resultat och betydelse

Using comparisons against criterion standards, we examined the validity of the physical activity and body composition assessment methods used here. The physical activity questionnaires (r=0.30, p<0.05) and body composition assessment methods (r>0.50, p<0.05) yielded adequate indexes of the traits they are intended to quantify. Using data on walking (from pedometers and accelerometers), we identified heteroscadasticity related to body weight and showed that the estimated PAEE from the pedometer (beta=131 kCal/1000 steps) is roughly half the amount measured by the criterion measure (AMP120 dual accelerometer). The latter caused inflation of the estimated effects of walking on cardiovascular risk factors such as fasting insulin (r [95% CI]= -0.18 [0.46 to -0.12] vs. -0.17 [0.44 to -0.14]), fasting glucose (r [95% CI]= -0.44 [-0.64 to -0.17] vs. -0.17 [0.43 to -0.12]) and fat mass (r [95% CI]= -0.41 [0.62 to -0.15] vs. -0.17 [0.43 to -0.12]) (Pomeroy J., et al. PLoS ONE, in press). Finally, we showed that total physical activity (counts/day) was associated with reduced first-phase insulin response in pregnant (r=-0.47; 95% CI: -0.70- to -0.15) and non-pregnant women (r=-0.36; 95% CI: -0.56- to -0.12).

Dokumentation och rapportering

The project work has been presented at The Obesity Society (2008), European Congress on Obesity (2009), and EASD (2010). One PhD thesis (A Gradmark) is to be defended in June 2011 using materials from this study. Three papers are published (Gradmark et al, Br J Nutr, 2010), in press (Pomeroy et al. PLoS ONE) or in review (Gradmark et al, BMC Pregnancy & Childbirth).