SLUTRAPPORTER
Hjärta/Kärl
     

 

Genetikens betydelse för uppkomsten av slaganfall

Projekt 13/98

Birgitta Stegmayr, Forskarassistent, Medicinska kliniken, NUS
Mats Eliasson, Överläkare, Medicinska kliniken, Luleå lasarettt

Målsättningen och syftet med studien har varit att

Kartlägga familjer med anhopning av slaganfall i norra Sverige och att utifrån dessa slaganfallsdrabbade familjer genomföra en global screening av slaganfallsassocierade gener genom att tillämpa principerna för "positional cloning" och sedan i de tre befolkningsundersökningarna jämföra de kandidatgener som framkommer.

  • Undersöka hur stor betydelse geno- och/eller fenotypisk polymorfism hos ett antal etablerade eller potentiella kardiovaskulära riskfaktorer har för ökad risk för slaganfall.

  • Studera hur genotypisk polymorfism och livsstilsfaktorer samverkar för att på så sätt avgöra det fenotypiska uttrycket för riskfaktorer för slaganfall.

Familjer med slaganfall

Vi har inom projektets ram samlat in prover på 103 familjer med anhopning av slaganfall. På samtliga probander och slaganfallsdrabbade syskon finns det blodprov. Vi har även samlat in provmaterial på make/maka, barn till drabbade, samt sykon till proband utan slaganfall. Totalt finns det över 700 prover insamlat från dessa familjer. Just nu arbetar vi med att göra släktträd för dessa familjer. Ännu har vi inte genomfört genomscreening.

Analyser i den sk "nested" fall-kontroll-studie.

Inom MONICA-projektet och Västerbottensprojektet har det genomförts befolkningsundersökningar. Vid dessa undersökningar har ett blodprov donerats för framtida behov. Dessutom har vi inom MONICA-projektets incidensregister haft möjlighet att identifiera personer med akuta slaganfall i åldern 25-74 år i Norr- och Västerbotten. I vår "nested fall-referent-studie" har vi identifierat alla personer som först undersöktes i någon av befolkningsundersökningarna och som därefter drabbades av ett slaganfall. Till samliga fall matchade (på kön, ålder ort mm.) två kontroller fria från hjärtkärlsjukdom.

Resultat och betydelse

Vi har visat att höga halter av leptin kan vara relaterat till hjärnblödning – men ej till hjärninfarkt.. Detta är visat i s.k. nästade fall-referent studier inom Norra Sveriges MONICA projekt, där leptinnivåer analyserades hos 113 män och kvinnor som senare utvecklade slaganfall. Till undersökningen ingick det två kontroller matchade på kön och ålder (Söderberg et al.).

En undersökning har vi visat att antikroppar mot Chlamydia Pneumoniae inte tycks öka risken att drabbas av slaganfall (Ahlbeck-Glader et al). Likaså antikroppar mot oxiderat LDL tycks inte heller vara en riskfaktor ör slaganfall (Ahmend et al).

Dessutom pågår skrivandet i ett flertal undersökningar (se nedan), vars resultat beräknas vara klart till hösten. Däremot såg vi att tPAI/PAI-1-komplex var högre hos patienter med slaganfall jämfort med kontroller (Johansson et al.).

Följande artiklar är publicerade, inskickade för publicering eller i manuskriptform.

Söderberg S, Ahrén B, Stegmayr B, Johnsson O, Wiklund P-G, Weinehall L, Hallmans G, Olsson T. Leptin predicts first-ever haemorrhagic stroke in a population based cohort. Stroke 1999; 30:328-337.

Ahlbeck Glader C, Stegmayr B, Boman J, Stenlund H, Weinehall L, Hallmans G, Dahlén G. Chlamydia Pneumoniae antibodies and high lipoprotein(a) levels do not predict ischemic cerebral infarctions. Results from a nested case-control study in Northern Sweden. Stroke 1999;30:2013-2018.

Ahmed E, Trifunovic J, Stegmayr B, Hallmans G, Lefvert AK Autoantibodies against oxidatively modified LDL do not constitute a risk factor for stroke: a nested case-control study. Stroke 1999;30: 2541-2546.

Johansson L, Jansson JH, Boman K, Nilsson T, Stegmayr B, Hallmans G. Tissue plasminogen activator inhibitor-1 (PAI-1) and tPA-PAI-1 complex as risk factors for the development of first-ever stroke. Stroke 2000; 32: 26-32.

Ahmed E, Trifunovic J, Stegmayr B, Hallmans G, Lefvert AK Autoantibodies against oxidatively modified LDL do not constitute a risk factor for stroke: a nested case-control study. Stroke 1999;30: 2541-2546.37.

Nilsson L, Eriksson P, Wiklund P-G, Johansson L, Stegmayr B, Asplund K, Hamsten A. A prospective study on fibrinolytic function and risk of stroke. Inskickad till Stroke.

Ahmed E, Stegmayr B, Lefvert AK Anticardiolipin antibodies are not an independent risk factor for stroke. Manuskript

Öhgren B, Weinehall L, Stegmayr B. What else adds to hypertension in predicting stroke? An incident case-referent study. Manuskript.

Lindahl B, Dinesen B, Eliasson M, Røder M, Hallmans G, Stegmayr B. High proinsulin levels precedes first-ever stroke in a nondiabetic population. Manuscript

Övrigt

Deltog i VisareNorr dagar i Sundsvall och presenterade där delar av resultaten.


 

Hemostasfaktorer som prediktor för död, hjärtinfarkt och stroke i Västerbotten

Projekt 28/98

Kurt Boman, Docent och överläkare, Medicin-geriatrikkliniken, Skellefteå lasarett
Jan-Håkan Jansson, Överläkare, Medicin-geriatrikkliniken, Skellefteå lasarett
Torbjörn Nilsson, Docent och överläkare, Klin kemiskt lab, NUS
Fritz Huhtasaari, Överläkare, Medicinska kliniken, Boden-Luleå sjukhus

Målsättning och syfte

Studien avsåg att undersöka samband mellan koagulations/fibrinolysfaktorer och risk för:

  1. död

  2. hjärtinfarkt (män och kvinnor)

  3. slaganfall i Västerbotten

Hypotes

Förhöjd masskoncentration och tPA, PAI-1 och von Willebrandfaktor innebär ökad risk för förstagångsinsjuknande i hjärtinfarkt, slaganfall och död.

Metod

Studien utgör en så kallad prospektiv kohortstudien inom ramen för Västerbottensprojektet varvid alla män och kvinnor som fyller 30, 40, 50 och 60 år kallas för screeningundersökning. Flertalet personer har lämnat plasmaprover som är nedfrysta i en blodbank vid Umeå universitet. Vid tidpunkten september 1994 hade 78 personer insjuknat med säkerställd förstagångsinfarkt (varav 12 dödliga) efter provtagningsdatum. Dubbelt så många fall som kontroller valdes från samma population, dvs Västerbottensprojektets blodbank. Matchning för kontroller sker för ålder, kön, provtagningstidpunkt och bostadsort. De infrysta proverna på de som insjuknat samt deras kontroller analyseras med avseende på ovanstående endotelrelaterade hemostas- och fibrinolysfaktorer såsom von Willebrandfaktor, tPA-masskoncentration, PAI-aktivitet och masskoncentration. Dessutom har vi undersökt trombomodulin.

Resultat

Resultat av undersökningen har visat att hög faktor av tPA-nivåer föregår förstagångsinsjuknande i hjärtinfarkt både hos män och kvinnor. Studien är dock begränsad av att tämligen få kvinnor ingick i undersökningen men ändå kunde samband visas. Studien har publicerats i den ansedda tidskriften "Circulation".

En annan studie har kunnat visa att vävnadsaktivatorn tPA och dess hämmare PAI-1 samt tPA/PAI-komplex är riskfaktorer för utveckling av förstagångsinfarkt. I denna studie framkommer ett överraskande fynd - att tPA/PAI-komplexet var riskfaktor framför allt för hjärnblödning. P g a materialets storlek behöver denna studie dock bekräftas. Ytterligare en studie ur detta projekt är insänt och bedömning angående publicering i tidsskriften "Coronary Artery Disease". Denna studie avser sambandet mellan homocystein och insjuknande i hjärtinfarkt.

Betydelsen är således att hemostas och fibrinolysfaktorer tycks vara riskfaktorer för insjuknande i förstagångsinfarkt. Dessa fynd behöver bekräftas i större och mera omfattande studier för att bättre bedöma styrkan av dessa faktorers betydelse. Om våra påvisade data kan bekräftas så stärker det indikationen för såväl preventiva insatser som behandling av personer med sådana rubbningar. Det skulle också kunna göra den primärpreventiva behandlingen mera kostnadseffektiv om man med hjälp av dessa hemostas- och fibrinolysfaktorer bättre kan skilja ut patienter med hög respektive låg risk för hjärtkärlkomplikationer. Det är också viktigt utifrån våra data att kunna studera hur hemostas och fibrinolysfaktorer kan prediktera värdet framför allt hos patienter med hjärnblödning. Det ger också möjligheter att studera skillnader i patofysiologiska mekanismer för infarktutveckling hos män och kvinnor.

Dokumentation

  1. Thögersen A-M, Nilsson TK, Jansson J-H, Boman K, Weinehall L, Huhtasaari F, Hallmans G. High tissue plasma activator tPA levels in plasma precede a first myocardial infarction in both men and women. Circulation 1998;98:2242 – 7.

  2. Johansson L, Jansson J-H, Boman K, Nilsson TK, Stegmayr B, Hallmans G. Tissue plasminogen activator (tPA), plasminogen inhibitor (PAI-1) and tPA/PAI-1 complex as risk factors for developement of a first stroke. Stroke 2000;31:26-32.

  3. Thögersen A-M, Jansson J-H, Boman K, Nilsson TK, Hallmans G. Homozygosity for the 5,10-Methylenetetrahydrofolate reductase mutation 677T to C is not associated with a first myocardial infarction. Coronary Artery Disease (submitted).


 

Hjärtinfarkt hos kvinnor i norra Sverige

Projekt 5/97
Projekt 8/98
Projekt 2/99

Vivan Lundberg, Med Dr, MONICA-projektet, Kalix sjukhus
Urban Janlert, Forskare, Västerbottens läns landsting

Målsättning och syfte

Studien syftar till att hos kvinnor i norra Sverige

  • beskriva långtidstrender i insjuknande, sjukdomsförlopp och död i hjärtinfarkt

  • beskriva långtidstrender i den kvinnliga befolkningens nivåer av riskfaktorer för hjärtsjukdom

  • identifiera specifikt kvinnliga riskfaktorer av såväl biologisk som psykosocial art

  • studera sambandet mellan risken att insjukna i hjärtinfarkt och användandet av kvinnliga könshormoner (östrogen) efter klimakteriet

Metod

Deskriptiv epidemiologi:

Data ur MONICA-projektet i norra Sverige har använts för att studera incidens och mortalitet i hjärtinfarkt under perioden 1985 – 1997 hos kvinnor under 65 år. Underlaget baserar sig på dödsbevis samt rapporter från samtliga sjukhus i Norr- och Västerbotten. Skillnaden i incidens och mortalitet mellan könen samt olika trender hos kvinnor och män har analyserats, både för sjukhusvårdade och icke sjukhusvårdade patienter med hjärtinfarkt.

Riskfaktorer:

Befolkningsundersökningar angående riskfaktorer för hjärtsjukdomar har genomförts åren 1986, 1990, 1994 och 1999. Förutom de klassiska riskfaktorerna rökning, högt blodtryck och högt kolesterol har även t ex arbetslivsstress, diabetes, fibrinogen och koagulationsupplösande faktorer och användandet av kvinnligt könshormon (östrogen) studerats. Tidigare studier har visat att kvinnor som använder östrogen har mindre risk att drabbas av hjärtinfarkt än icke-användande kvinnor. Senare studier har hävdat att detta kanske inte beror på hormonanvändningen, utan på en selektion – att kvinnor som lever hälsosammare och har högre utbildning även tar östrogener.

Incidens och mortalitet:

Insjuknande i hjärtinfarkt har minskat över åren bland både män och kvinnor, men minskningen har varit betydligt större bland männen. Risken att avlida i hjärtinfarkt i befolkningen har minskat väsentligt bland männen, betydligt mindre bland kvinnorna. Risken att avlida inom 28 dagar vid hjärtinfarkt har minskat bland männen, men för kvinnorna har ingen minskning skett över åren. Vid sjukhusvård pga hjärtinfarkt behandlas männen mera aktivt än kvinnorna, detta gäller speciellt läkemedel som är väl kända att minska dödligheten vid hjärtinfarkt som trombolytiska medel, betablockerare, nitroglycerin och acetylsalicylsyrepreparat.

Resultat och betydelse

I studien har visats att det finns stora skillnader angående riskfaktorer för män och kvinnor. Under den studerade tiden har rökningen fortlöpande minskat väsentligt bland männen, men endast minimalt bland kvinnorna, och minskningen bland kvinnorna kan ses först vid 1999 års befolkningsundersökning. Kolesterolvärden och systoliskt blodtryck har sjunkit både bland män och bland kvinnor. Andelen män och kvinnor med diabetes har inte förändrats. Under studietiden har andelen kvinnor som använder östrogen ökat väsentligt. Vid en beräkning av total riskscore har riskfaktorerna för hjärtinfarkt minskat bland både män och kvinnor.

Den stora betydelsen av ovanstående forskning är att synliggöra skillnader mellan män och kvinnor angående riskfaktorer, diagnostisering samt behandling och död vid hjärtinfarkt. Vår förhoppning är att kvinnor med hjärtinfarkt i framtiden kommer att behandlas lika aktivt som männen.

Dokumentation och rapportering

Ovanstående material ingår i doktorsavhandlingen: Women versus men with myocardial infarction. Sex differences in risk factors, management and outcome. Vivan Lundberg, december 2000 (skickat ett ex till Visare Norr, dec 2000)


 

Sociala förhållanden och hjärt-kärlsjukdom - en fall-referensstudie

Projekt 6/99

Lars Holmgren, Utredare, Norrbottens läns landsting 
Urban Janlert, Epidemiolog, Länsutvecklingsenheten, Västerbottens läns landsting

Under de senaste 10-15 åren har det skett en mycket snabb minskning av dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar - i norra Sverige såväl som i övriga delar av landet. Men traditionella riskfaktorer som högt blodtryck, rökning, höga blodfetter och övervikt kan fortfarande bara förklara cirka hälften av variansen i kardiovaskulär sjuklighet. Detta har lett till en rad förslag på variabler som bättre skulle kunna förklara variationen i kardiovaskulär morbiditet, nämligen de som söker förklaringar i riskfaktorer av psykosocial karaktär samt de som fokuseras på skyddsfaktorer som kanske kan förhindra effekten av vissa riskfaktorer.

Frågeställning

Den primära frågeställningen i denna studie är att belysa de sociala villkoren för hjärt-kärlsjukdom och hur dessa villkor interagerar inbördes och tillsammans med det biologiska riskfaktormönstret och upplevd hälsa. En särskild fråga gäller om s.k. friskfaktorer kan öka graden av förklarad varians i materialet.

Material och metod

Studiepopulationen är de som under åren 1990-1999 för första gången deltagit i Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) i åldrarna 30, 40, 50 och 60 år. Uppgifter om deltagarna har samkörts med Monicaprojektets registrering av insjuknande i stroke och hjärtinfarkt, där data har hämtats om det först registrerade insjuknandet om detta inträffade efter hälsoundersökningen. På detta sätt har i studiepopulationen identifierats 421 individer med förstagångsstroke resp 494 individer med förstagångshjärtinfarkt. Kontrollerna utgörs av de 58178 individer som inte återfinns i registren.

Den relativa risken för insjuknande har beräknats med avseende på traditionella riskfaktorer (högt blodtryck, högt kolesterol, övervikt, rökning), "friskfaktorer" (samboende, rikt emotionellt stöd, rikt socialt nätverk, hög utbildning, ordnat arbete), upplevd hälsa samt en variabelkonstruktion där samtliga nämnda variabler kombinerats. Vid beräkningen av oddskvoter har en standardisering genomgående gjorts för skillnader i ålder, kön och tidpunkt för hälsoundersökning.

Resultat

Riskökningen för insjuknande följer ett välkänt samband med traditionella riskfaktorer (se ovan), dvs risken ökar med antalet riskfaktorer. Friskfaktorerna (efter standardisering även för riskfaktorer) ger ett svårtolkat, svagt (inte signifikant) "skydd" mot risken för insjuknande. Upplevd nedsatt hälsa innebär en klar riskökning även när standardisering görs för både risk- och friskfaktorer.

Friskfaktorerna tycks alltså inte ge en signifikant riskreduktion för insjuknande. Däremot finns det i populationen som helhet ett påtagligt mönster som visar att friskfaktorerna är associerade med en minskad risk att uppleva sin hälsa som nedsatt, även om man tar hänsyn till fördelningen av riskfaktorer. Friskfaktorerna tycks således ha bäring på upplevelsen av hälsa men inte på insjuknande.

Avrapportering

Utformning av vetenskaplig rapport pågår.


 

Upplevelser i samband med hjärtinfarkt

Projekt 7/99

Ella Danielson, PhD, lektor, Institutionen för vård och omsorg, Mitthögskolan, Östersund 
Astrid Norberg, PhD, professor, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet
Marianne Svedlund, Sjuksköterska, adjunkt, doktorand, Inst för vård och omsorg, Mitthögskolan, Östersund
Inge Axelsson, Överläkare, docent, Institutionen för vård och omsorg, Mitthögskolan, Östersund

Målsättning och syfte

Utifrån kvinnors situation i samband med hjärtinfarkt beskriva; -deras upplevelser av livssituationen under återanpassningen. Utifrån männens perspektiv i samband med hjärtinfarkt beskriva; -deras upplevelser av att vara nära anhörig och hur de möter sin livssituation. Utifrån infarktdrabbade män och kvinnor klargöra; -deras upplevelser av hopp/hopplöshet i dagligt liv ca två år efter insjuknandet.

Metod

De bandinspelade intervjuerna har skrivits ut ordagrant och tolkats med hjälp av en fenomenologisk-hermeneutisk metod. Enkätstudien har bearbetats statistiskt.

Resultat och betydelse

Maktlöshet fanns hos paren över de begränsningar som sjukdomen förorsakade och de såg framtiden som osäker, samtidigt som hoppet fanns om ett bättre liv. Studien belyser feno-menet "brevidskap", dvs paren lever "sida vid sida", med hänsyn till varandra då de ville skydda sin partner från att verbalisera detta känsliga ämne HI. En brist på verbal kommunika-tion uppstod dem emellan, men det fanns en icke verbal kommunikation. I detta uppstod en ensamhet för kvinnorna liksom för deras partners som inte tilläts dela deras känslor om det som hade hänt.

Dessa resultat kan bli användbara för personal på en hjärtinfarktavdelning eller andra avdelningar som vårdar HI patienter. Studien som helhet bör öka kunskapen och förståelsen för hur kvinnor och deras närmaste upplever sin situation.

Dokumentation och rapportering

Intervjuerna med kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt och deras män tre resp 12 månader efter insjuknandet har resulterat i två artiklar och ingår även i Marianne Svedlunds doktors-avhandling "Women with acute myocardial infarction: Meaning of lived experiences, narrated by patients, partners and nurse."

Artiklar:

Svedlund, M., Axelsson, I (2000). Acute myocardial infarction in middle-aged women: narrations from the patients and their partners during the rehabilation. Intensive and Critical Care Nursing, 16, 256-265.

Svedlund, M., Danielsson, E. Lived experiences in daily life following an acute myocardial infarction – narrations by afflicted women and their partners.

(submitted)

En ytterligare artikel är under bearbetning.

Konferenser: Kommer att avrapporteras vid Cardiovaskulärt Vårmöte 26-28/4 2001.


 

Spridning av nya förebyggande och sjukvårdande insatser mot hjärt- och kärlsjukdom och dess effekter på befolkningsnivå

Projekt 15/99

Birgitta Stegmayr, Forsarassistent, Medicinska institutionnen, NUS
Torbjörn Messner, Överläkare, Medicinkliniken, Kiruna sjukhus

Bakgrund

Inom ramen för MONICA-projektet (Northern Sweden MONICA Centre) har riskfaktorer och hjärt- kärlsjukdomar monitorerats vid fyra olika tillfällen i Norrbotten och Västerbotten.

Undersökningarna har skett på ett slumpmässigt urval av befolkningen i åldern 25-64 vid 1986 och 1990 och upp till 75 år 1994 och 1999. Vid varje tillfälle har 1600-2000 slumpvis personer undersökts och deltagarfrekvensen har varit hög (71-82%). Vid kartläggningen 1999 inbjöds alla som varit kallade till någon av de tidigare undersökningarna (-86, -90, -94) till en förnya undersökning, förutom att en ny kohort kallandes. Totalt kom 6000 individer i åldern 25-79 till undersökningen 1999.

Målsättning och syfte

I MONICA-projektet kartläggs även förändringar i insjuknande och död i hjärt- och kärlsjukdomar. Vid Northern Sweden MONICA Centre har registreringar av samtliga insjuknanden i hjärtinfarkt (25-64 år) och slaganfall (25-74 år) pågått sedan 1985 .

Huvudsyftet med WHO:s MONICA-studie är att belysa den långsiktiga utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdomar (1): Varför minskar de i vissa befolkningar medan de ökar i andra? En lång rad möjliga bakomliggande faktorer studeras, t ex förändringar i befolkningsnivån av olika kardio-vaskulära riskfaktorer, ekonomiska faktorer, tillgång till sjukvård och olika behandlingsmetoder samt läkemedelskonsumtion. Vid flera av de deltagande centra följs också kostvanornas utveckling och en rad sociala faktorer.

Befolkningsbaserade epidemiologiska register kan erbjuda en möjlighet att på befolkningsnivå utvärdera förändringar. Registren är ofta upplagda för att långsiktigt monitorera förändringar av en sjukdom och dess riskfaktorer. Avsikten med det aktuella projektet är att undersöka hur ett existerande epidemiologiskt register kan anpassas till att användas för utvärderingar av förändringar.

Resultat och betydelse

Inom ramen för MONICA har vi bl.a. kartlagt hur riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar skiljer sig mellan de som bor på landsbygd och de som bor i städer. Under 15-årsperiod som projektet har pågått har vi sett att hjärtinfarkterna har nästan halverats i åldersgruppen upp till 65 år (2). Däremot har inte andelen som insjuknar i slaganfall (stroke) förändrats (3). Vi ser även att många riskfaktorer har förbättrats. Till exempel så har rökning hos män minskat i båda länen sedan 1990 och vi ser att rökningen börjar att gå ner även hos kvinnorna. Kolesterolnivåerna minskar stadigt hos båda könen. Däremot så ökar BMI oroväckande snabbt. Vi har i genomsnitt blivit 3 kilo tyngre. Detta kan vara en anledning till att blodtrycksnivåerna inte har förändrat sig nämnvärt.

När vi delar in MONICA-deltagarna efter ortstorlek så ser vi att prevalensen av diabetes mellitus ökar med minskande ortstorlek och att utbildningsnivån minskar med minskande ortstorlek (4). Vi ser även att kolesterolnivåer, blodtryck och BMI (body mass index) var högre hos de som bodde i små orter jämfört med som bodde i städer eller större orter. Detta har betydelse när man skall sätta in preventiva insatser. Större andel av de som bor på småorter har en högre riskbelastning jämfört med som lever i städer. På landsbygden, jämfört med de som bor i städer, är det en större andel arbetslösa samt fler har en lägre utbildning. Dessa faktorer är kända för att påverka riksfaktormönstret för hjärt- kärlsjukdomar negativt (5). Ett arbete är påbörjat där vi försöker se på trender i insjuknade i hjärtinfarkt och slaganfall på inom de olika ortsstorlekarna.

Referenser

1. Tunstall-Pedoe H. for the WHO MONICA Project. The World Health Organization MONICA Project (Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Diseases): A major international collaboration. J Clin Epidemiol 1988;41:105-14.

2. Peltonen M, Lundberg V, Huhtasaari F, Asplund K. Marked improvement in survival after acute myocardial infarction in middle-aged men but not in women. The Northern Sweden MONICA study 1985- 94. J Intern Med 2000;247(5):579-87.

3. Stegmayr B, Asplund K, Kuulasmaa K, Rajakangas AM, Thorvaldsen P, Tuomilehto J. Stroke incidence and mortality correlated to stroke risk factors in the WHO MONICA Project. An ecological study of 18 populations. Stroke 1997;28:1367-74.

4. Messner T, Lundberg V, Stegmayr B. Cardiovascular risk factor levels differ between rural and urban areas of the Northern Sweden MONICA Project. Submitted.

5. Peltonen M, M. R, Lundberg W, Asplund K. Social patterning of myocardial infarction and stroke in Sweden: Incidence and survival. Am J Epidemiol. 2000;151:283-92.


 

Arteriosklerotisk kärlsjukdom vid diabetes - en prospektiv studie

Projekt 29/97
Projekt 22/98
Projekt 22/99

Jan Eriksson, Docent, överläkare, Medicinkliniken, NUS
Mats Eliasson, Med dr, överläkare, Medicinkliniken, Sunderby sjukhus
Maria Svensson, Leg läk, doktorand, Medicinkliniken, NUS

Målsättning och syfte

Makroangiopati är en vanlig och allvarlig komplikation vid diabetes. Den arteriosklerotiska kärlsjukdomen kan bl a engagera artärerna i nedre extremiteterna. Hos patienter med diabetes utgör kärlförändringarna, ofta i kombination med neuropati, en vanlig bakgrund till utveckling av svårläkta fotsår. Frekvensen amputationer hos diabetiker är mångfaldigt förhöjd och man räknar med att cirka hälften av de ungefär 2.500 underbensamputationer som årligen görs i Sverige utförs på diabetespatienter. Syftet med projektet är bl a att identifiera och värdera betydelsen av insulinresistens och andra metabola riskfaktorer (t ex glukos- och lipid-balans, hemostasfaktorer, nefropati, blodtryck, rökning) för utveckling av arterioskleros vid diabetes. Vi följer uppkomst av arteriell insufficiens i benen hos ett stort antal patienter med typ-1 resp typ-2-diabetes samt friska kontroller i en 10-årig screeningstudie. Förekomsten av arteriell insufficiens hos diabetiker i jämförelse med andra värderas och riskgrupper bland diabetespatienterna identifieras.

Metod

Detta är ett samarbetsprojekt mellan diabetesmottagningarna vid Norrlands Universitetssjukhus, Luleå-Bodens Sjukhus (med dr Mats Eliasson) samt Sahlgrenska Sjukhuset (med dr Björn Eliasson). Ett stort antal patienter med typ-1- och typ-2-diabetes resp icke-diabetiska kontroll-personer (ca 175 st vardera, 30-70 år, bägge kön) utan känd makroangiopati följs prospektivt under minst 10 år med avseende på utveckling av arteriell insufficiens i benen Nu har alla 525 individer, varav ca 230 i Umeå, inkluderats i undersökningen och en stor del av patienterna har gjort en 2-årsuppföljning. För värdering av arteriella cirkulationen används enkel, icke-invasiv metodik, nämligen mätning av systoliska ankel- och tå-tryck med manschett och doppler resp pulsoxymeter. Parallellt mäts arm-blodtryck på sedvanligt sätt. En systematisk klinisk bedömning av fotstatus (temperatur, behåring, palpation av fotpulsar, förekomst av sår, hud- och muskelatrofi och ev deformiteter) liksom av neuropatistatus (reflexer, vibrationssin-ne, beröringssin-ne) görs och registreras i en strukturerad kärl- och fot-journal. Gruppen följs framgent, under minst 10 år, med dessa kontroller vartannat år, tätare vid symtom eller patologiska fynd. På så sätt fås en longitudinell registre-ring av förändring i ankel/tå-tryck över tiden och dess relation till ev ischemiska symtom kan värderas. Registrering av ev andra arteriosklerotiska manifestationer sker systematiskt (förekomst av t ex hjärtinfarkt, angina pectoris, cerebrovaskulär sjukdom). Dessutom sker regelbunden provtagning avseende glukosmetabol kontroll (B-glukos, HbA1c), insulinnivå, C-peptid, lipidprofil (total-kolesterol, HDL- och LDL-kolesterol, triglycerider, fria fettsyror), njurfunktion (mikroal-buminuri, kreatinin, glomerulär filtration), hemostasfaktorer (PAI-1, tPA-aktivitet resp -massa, fibrinogen, vWillebrand-faktor) samt registrering av ögonstatus (ögon-botten-foto, visus). Insulinresistens uppskattas hos icke-insulinbehandlade med s k HOMA-analys.

Denna studie syftar till att ge en kvantitativ värdering av diabetessjuk-domarnas betydelse för utvecklingen av arteriell in-sufficiens, samt också att jämföra typ-1- och typ-2-diabetes i detta avseende. Betydelsen av metabola riskfaktorer, dels vid baseline, dels under uppföljningstiden, värderas inom de olika grupperna, t ex nivå av triglycerider, kolesterol, HbA1c, hemostasfaktorer, brist på C-peptid/endogen insulinproduktion, insulinresistens men även kön, ålder, rökning, njurfunktion. En annan målsättning är att utvärdera om det utnyttjade screeningprogrammet är praktiskt genomförbart i stor skala och hur stort antal patienter med tecken till nedsatt artärcirkulation man identifierar.

Resultat och betydelse

Vi har tidigare gjort en metodstudie av en ny, enkel teknik att mäta tåtryck som har vi själva utvecklat. Denna metod innebär att pulsationsregistrering sker med en pulsoxymeter med sensorn placerad distalt om en tåtrycksmanschett som är kopplad till en manometer. Metoden är billlig och tillförlitlig med god överensstämmelse med tryck som uppmätts med konventionell pletysmografisk teknik (r=0.98, linjär regression). Även om en liten andel av patienterna inte lämpar sig för tryckmätning med denna metodik p g a hud- eller nagel-förändringar så torde den medföra god tillgänglighet för snabb diagnostik och dessutom påtagligt minska kostnaderna för dessa undersökningar. Vi har i Umeå gjort baseline-undersökning på ca 230 individer, och ett 100-tal har nu också genomgått 2-årsuppföljning. Vi funnit att hos såväl typ-1- som typ-2-diabetiker utan känd kärlsjukdom föreligger patologiskt sänkta tåtryck eller sk tåtrycksindex hos ca 20-30% av diabetespatienterna, medan däremot ankeltrycken ofta är normala. Detta talar för att "tyst" arteriosklerotisk kärlsjukdom föreligger hos diabetespatienterna och att detta ej identifieras med enbart ankeltrycksmätning. Vid typ-1-diabetes fann vi att cirkulationsnedsättningen var relaterad till rökning, diabetesduration och ålder, medan sådana samband ej sågs vid typ-2-diabetes talande för att arterioskleros ingår som en fundamental komponent vid typ-2-diabetes och insulinresistenssyndrom. Vid både typ-1 och typ-2-diabetes fanns ett samband mellan högt HbA1c och nedsatt perifer cirkulation. I en första tvärsnittsanalys kunde ej något samband mellan insulinresistens (HOMA) och arteriell insufficiens påvisas. Låg syrgassaturation i huden på fötterna tycks vara en tidig markör för nedsatt arteriell cirkulation, och utvärdering av pulsoxymetri resp transkutant PO2 som screeninginstrument pågår. Vi har vid tvåårs-uppföljningen identifierat ett flertal diabetespatienter, men ej kontrollpersoner, där den arteriella funktionen minskat påtagligt jämfört med baseline-undersökningen.

Att karakterisera tidsförloppet för utveckling av diabetesbetingad arteriell insufficiens i nedre extremiteterna är angeläget för att identifiera faser i förloppet som är lämpliga för aktiv utredning och intervention. Att tidigt kunna identifiera diabetespatienter med hög risk att utveckla arteriosklerotiska komplikationer torde vara av stort värde för att minska lidande och funktionshinder och på sikt också för att begränsa den hälsoekonomiska belastningen på sammhället. Den långsiktiga, longitudinella uppföljningen som nu påbörjats utgör huvuddelen av projektet och blir naturligtvis avgörande för värdering av såväl riskfaktorer som av betydelsen av den prövade screeningmetodiken.

Dokumentation

Artiklar

1. Eliasson B, Svensson M, Blohmé G, Eliasson M, Sahli D, Samuelsson P, Öjbrandt K and Eriksson JW (2001) Screening for lower extremity arterial disease in type 1 and type 2 diabetes. Submitted.

2. Sahli D, M Svensson, Lidgren J and Eriksson JW (2001) Evaluation of simple non-invasive techniques for assessment of lower extremity arterial disease. Manuscript.

Abstracts

1. Eriksson JW, Eliasson M, Svensson M, Samuelsson P, Öjbrandt K, Blohmé G and Eliasson B (1999) Screening for LEAD in type 1 and type 2 diabetes patients. Abstract book 3rd International Symposium on the Diabetic Foot, 1999: p 37.

2. Sahli D, Eliasson, B, Svensson M, Eriksson JW (2001) Measurement of toe blood pressure is useful in screening for LEAD in diabetes patients. Diabetologia, in press.


 

Bukaourtaaneurysm; epidemiologi, patogenes och patofysiologi

Projekt 3/98
Projekt 25/99

Anders Wanhainen, ST-läkare, Kirurgkliniken, Örnsköldsviks sjukhus
Martin Björck, Med dr, överläkare, Kirurgkliniken, Skellefteå lasarett

Målsättning / syfte

  1. Mäta prevalensen av bukaortaaneurysm (AAA) i Norsjö kommun.

  2. Studera diagnostiska kriteriers betydelse på prevalensen vid screening för AAA

  3. Studera skillnaden mellan ultraljud (UL) och datortomografi (CT) i diagnostiken av AAA

  4. Livskvalitetsmätning av personer med screeningupptäckta AAA

  5. Riskfaktorer för AAA i en högriskpopulation (Norsjö)

  6. Planerade fortsättningsprojekt där delar av materialet inhämtats inom ramen för projektet:

  7. Genetiska riskfaktorer för AAA

  8. Biokemiska riskfaktorer för AAA

Metod

Samtliga män och kvinnor i Norsjö kommun mellan 65 och 75 år inbjöds att delta i en UL screening. 91% deltog, 249 män och 256 kvinnor. Samtliga personer med en aortadiameter på 28 mm eller mer erbjöds uppföljning med CT. Tidigare beskrivna definitioner användes med UL respektive CT samt maximal och anteroposterior diameter.

I samband med screeningen fyllde samtliga deltagare i ett frågeformulär (livskvalitet mätning) vilket följdes upp 3 och 12 månader efter diagnos. Designas som en prospektiv fall-kontroll studie.

I samband med screeningen fyllde individerna i Västerbottensprojektets enkät vad avser levnadsvanor (riskfaktorer) samt lämnade blodprover för senare analys.

Resultat / betydelse

Vi fann i Norsjö kommun världens högsta förekomst av bukaortaaneurysm (AAA) i en population. Prevalensen var ca 3 ggr högre än någon tidigare rapporterat både för män och kvinnor. Hos män mellan 65 och 75 år sågs en prevalens på 16,9% och hos kvinnor i motsvarande ålder 3,5%. Sex män hade så stora AAA att operation krävdes. Personer med mindre AAA följs regelbundet.

Vidare fann vi att de diagnostiska kriterierna hade en betydande påverkan på resultatet med en tio-faldig variation. Utifrån dessa resultat har en rapporteringsmall för prevalensstudier föreslagits och accepterats för publikation i Journal of Vascular Surgery (den mest välrenommerade tidskriften inom ämnet kärlkirurgi, citation index ca 4). I en separat analys har vi visat att differensen och variabiliteten mellan UL och CT varierade beroende på aortadiametern, dessa resultat föreligger som ett färdigt manuskript.

Att finna denna höga prevalens av sjukdomen i en population som är så välunderrtsökt(dels genom Västerbottensprojektet och dels genom vår egen kartläggning) ger oss en unik möjlighet att studera riskfaktorer och genetiska / biokemiska markörer. Dessa studier pågår eller beräknas startas upp nästa år.

Dokumentation/rapportering

Preliminära data presenterades vid de regionala FoU-dagarna i Sundsvall. Resultaten från prevalensstudien presenterades på Kirurgveckan i Östersund och arbetet är accepterat för publikation. Detta arbete liksom metodjämförelsen och livskvalitetsmätningen kommer att presenteras vid de regionala FoU-dagarna i Östersund i augusti, samt vid ett symposium på kirurgveckan i Malmö i augusti.

Wanhainen A, Björck M, Boman K, Rutegård J, Bergqvist D. The influence of diagnostic criteria on the prevalence of abdominal aortic aneurysm... J Vasc Surg 2001 (in press)

Wanhainen A, Björck M, Bergqvist D. Intertechnique differences in measuring the dimensions of the abdominal aorta: comparision of ultrasonography and computed tomography. Submitted


 

Hjärt-kärlsjukdom i förändring. Sociala villkors betydelse för riskfaktormönster och sjuklighet

Projekt 20/00

Urban Janlert, Epidemiolog, Hälsoenheten, Landstingskontoret, Umeå
Torbjörn Messner, Överläkare, Medicinkliniken, Kiruna sjukhus
Kjell Asplund, Professor, Medicinkliniken, NUS
Fritz Huhtasaari, Överläkare, Medicinkliniken, Luleå sjukhus

Målsättning och syfte

Syftet med studien har varit

  • att studera utvecklingen av riskfaktormönster för hjärt-kärlsjukdom i Norr- och Västerbotten

  • att studera samband mellan sociala riskfaktormönster och hjärt-kärlsjukdom

  • att bidra till kompetensuppbyggnad bland epidemiologiska forskare i norra Sverige.

Metod

Fyra slumpvist utvalda tvärsnittsstudier från befolkningen i Norr- och Västerbotten genomfördes år 1986, 1990, 1994 och 1999 undersöktes med hjälp av frågeformulär och mätning av bl.a. längd, vikt, blodtryck och analys av blodkemiska data.

Resultat och betydelse

Förekomsten av hjärtinfarkt minskade i länen under perioden 1986-99, mer bland män än kvinnor. Minskningen var kraftigare för insjuknandefrekvens än för dödlighet, vilket tyder på att förebyggande insatser varit viktiga. Beträffande slaganfall noteras en viss minskning i dödligheten (vilket tyder på effektivare behandling av dem som insjuknat), medan insjuknandefrekvensen varit oförändrad. Andelen med högt blodtryck förändrades inte, däremot sjönk andelen med förhöjt kolesterol. Kostvanorna ändrades, bl.a. minskade intaget av mättat fett, kokkaffe och potatis medan konsumtionen av alkohol, ris och pasta ökade. Tobakskonsumtionen var i stort sett oförändrad. Andelen med övervikt ökade. Beträffande sociala riskfaktorer noteras en ökad allmän utbildningsnivå, att allt färre yngre bor på landsbygden och att det sociala stödet i omfattning tycks minska, men att det i gengäld blir av bättre kvalitet. Sammanfattningsvis kan vi konstatera en gynnsam utveckling av framför allt hjärtinfarkterna som kan knytas till förändrade kostvanor och öka utbildningsnivå. Ökningen av vissa riskfaktorer (t.ex. övervikt) tycks kompenseras av andra, ännu inte helt klarlagda, förhållanden.

Dokumentation och rapportering

En viktig del av projektet har varit att utveckla det epidemiologiska kunnandet inom hjärt-kärlområdet, vilket bl.a. skett vid en gemensam work-shop. Resultaten av studien är under publicering i ett supplement till Scandinavian Journal of Public Health. Supplementet omfattar 11 artiklar och beräknas bli publicerat i slutet av år 2002.


 

Ekokardiografisk bedömning av hjärtfunktion hos patienter och normala, validering av egen utarbetad metod RVOT4fs%

Projekt 4/00
Projekt 5/01

Per Lindqvist, BMA/Doktorand, Klinisk fysiologi, Sundsvalls sjukhus
Anders Waldenström, Professor, Med inst, NUS

Målsättning och syfte 

Att utreda orsak till andfåddhet och trötthet är idag en diagnostisk utmaning framför allt i den äldre populationen. Vid denna utredning är ultraljud av hjärta (Ekokardiografi) vid bedömning av hjärtfunktion en attraktiv metod men tyvärr förenlig med ett antal begränsningar när höger kammares funktion ska bedömas. Kliniskt fungerande ekokardiografiska (EKO) mätmetoder för bedömning av den anatomiskt och funktionellt komplexa högerkammaren är idag en bristvara. Detta blir speciellt problematisk då man på senare tid förstått värdet av god högerkammarfunktion för välfungerande hjärtarbete och där utveckling av högerkammarsvikt är relaterat till stor risk för hjärtdöd. Relevanta referensvärden hos kliniskt hjärtfriska män och kvinnor, framför allt i åldrarna över 70 år, är ett annat betydande problem

Vi vill därför utvärdera högerkammarfunktion vid normalt åldrande för båda könen för att kunna skilja ut vid misstänkt hjärtsjukdom. Ambitionen är att vidare beskriva systolisk och diastolisk högerkammarfunktion från lindrig hjärtpåverkan till mer uttalad hjärtsvikt. Egen utarbetad metod, RVOTfs, är publicerad men behöver fortsatt evalueras. Utvärderingen skall även utföras med avancerad EKO teknik. Hos patienter med hjärtsvikt skall EKO jämföras med invasiva tryck och magnet resonans bildåtergivning (MRI).

Metoder

1) 360 hjärtfriska personer i åldrarna 20-90 år, jämt fördelat mellan könen, är undersökta med EKO. Förutom EKO är även neurohormoner, vilo-EKG, hälsoprofil och spirometri är registrerat och insamlat.

2) Vi har utvärderat systolisk och diastolisk högerkammarfunktion med EKO hos patienter med systemisk skleros ( 18 patienter och 20 kontroller) och familjär amyloidos ( idag är 41 patienter och 11 kontroller undersökta).

3) Vi har utvärderat ekokardiografiska mätmetoder för systolisk och diastolisk högersidig hjärtfunktion genom att jämföra med simultant invasivt uppmätta tryck. Detta är utfört på 31 patienter med hjärtsvikt. Dessutom planerar vi att till hösten genomföra en jämförande studie mellan EKO- och MRI-baserade kammarvolymberäkningar på patienter med hjärtsvikt. Där kommer vävnadsdoppler och 3-dimensionell (3D) transthorakal EKO-teknik att utvärderas.

Resultat och betydelse

Studierna har resulterat till ett flertal presentationer som också ligger som underlag för ett antal manuskript. Studierna planeras leda till en förbättrad metodik men även ökad kunskap om högerkammarfunktion vid normalt åldrande samt vid olika typer och grader av hjärtsjukdom. Denna nya kunskap förväntas leda till att man tidigt kan identifiera påverkan på högerkammarfunktionen.

Förhoppningsvis kan resultaten leda till ett bättre omhändertagande av patienter med klinisk misstanke på hjärtsvikt och därmed också ge ekonomiska vinster för hjärtsjukvården.

Dokumentation och rapportering

Publikationer

  1. Lindqvist P. Henein M, Kazzam E. Right Ventricular Outflow-Tract Fractional Shortening: An Applicable Measure of Right Ventricular Systolic Function. Eur J of Echocardio, 2003;4(1) 29-35.

  2. M. Henein. P Lindqvist. D Francis. S Mörner. A Waldenström. E Kazzam. Tissue Doppler analysis of age-dependency in diastolic ventricular behaviour and filling. Eur Heart J, 2002;23:162-171.

  3. Lindqvist P, Waldenström A, Henein M, Mörner S, Kazzam E. Age influence in Global and Regional Right Ventricular Function assessed with Doppler Echocardiography and Doppler tissue Imaging. Umeå General Population Heart study. Manus.

  4. Lindqvist P, Kazzam E, Henein M, Mörner S, Waldenström A. Right ventricular function in Normal individuals. A two-dimensional and M-mode Echocardiography study. Umeå General Population Heart study. Manus.

  5. Lindqvist P, Caidahl K, Neuman-Andersen G, Rantapää-Dahlqvist S, Waldenström A, Kazzam E. Right ventricular diastolic disturbance in patients with systemic sclerosis : A Doppler tissue imaging study. Manus. Submitted.

  6. Lindqvist P, Wikström G, Waldenström A, Kazzam E. The Relation Between Right Ventricular Isovolumic Contraction Velocity and End Diastolic Pressure. A Doppler Tissue Imaging and Cardiac Catheterization Study. Manus.

Abstract

  1. Kazzam E, Lindqvist P, Henein M, Morner S, Waldenström A. Effect of Age on Right Ventricular Function. 5th World Congress of Echocardiography and Vascular Ultrasound, Seoul, South Korea, 2001 and XVIIIth Nordic Congress of Cardiology, Oslo, Norway, 2001. XIV World congress of Cardiology, Sydney, Australia, 2002.

  2. Kazzam E, Lindqvist P, Henein M, Morner S, Waldenström A. Evaluation of Left Ventricular Function: Comparison between AV-plane displacement and Doppler tissue Imaging: Umeå general Population study. 5th World Congress of Echocardiography and Vascular Ultrasound, Seoul, South Korea, 2001 and XVIIIth Nordic Congress of Cardiology, Oslo, Norway, 2001. XIV World congress of Cardiology, Sydney, Australia, 2002.

  3. Kazzam E, Lindqvist P, Henein M, Morner S, Waldenström A. The relation between the anterior aortic wall motion and AV-plane displacement: An M-mode Echocardiography study. XVIIIth Nordic Congress of Cardiology, Oslo, Norway, 2001

  4. Lindqvist P, Henein M, Mörner S, Waldenström A, Kazzam E. Effect of Age on the Right Ventricular Function. A Doppler Tissue Imaging Study. The Umeå General Population Heart Study. Kardiovaskulära årsmötet Stockholm 7-9 maj 2003.

  5. Lindqvist P, Wikström G, Waldenström A, Kazzam E. The Relation Between Right Ventricular Isovolumic Contraction Velocity and End Diastolic Pressure. A Doppler Tissue Imaging and Cardiac Catheterization Study. Kardiovaskulära årsmötet Stockholm 7-9 maj 2003 och European Society of Cardiology, Wien, 29/8-3/9 2003.

  6. Lindqvist P, Wikström G ,Waldenström A, Kazzam E. Right Ventricular Diastolic Myocardial Perfomance Index and Pulmonary Artery Pressures. Kardiovaskulära årsmötet Stockholm 7-9 maj 2003.

  7. Lindqvist P. Caidahl K, Neuman-Andersen G, Rantapää-Dahlqvist S, Waldenström A ,Kazzam E. Right Ventricular Hypertrophy and Diastolic Dysfunction in Patients with Systemic Sclerosis.: An Isolated Phenomenon. Kardiovaskulära årsmötet Stockholm 7-9 maj 2003

  8. Mörner S, Lindqvist P, Henein M, Waldenström A, Kazzam E. Right Ventricular Involvement in Patients with Hypertrophy Cardiomyopathy. Kardiovaskulära årsmötet Stockholm 7-9 maj. Kardiovaskulära årsmötet Stockholm 7-9 maj 2003.

  9. C. Backman, P. Lindqvist , B.O. Olofsson, E Kazzam, A. Waldenström. Impaired diastolic heart function in familiar amyloidotic polyneuropathy. Departments of Clinical Physiology and Cardiology, Umeå University Hospital, Sweden. 12th International Congres on Circumpolar Health, Grönland 2003.

  10. P Lindqvist, E Kazzam, A Waldenström. Ekokardiografi vid bedömning av högersidig hjärtfunktion. Vårdstämman, 14-16 maj 2003. Stockholm

Avrapportering vid FoU kongresser

  1. Ekokardiografi och Högerkammarfunktion. Forskning i Norr, 10-11 november, Sundsvall, 1998

  2. Högerkammarfunktion och ålderspåverkan bedömt med vävnadsdoppler- Umeå General Population Heart Study. Forskning och utveckling i norr. 30-31 augusti, Östersund, 2001

  3. Abstract inskickat för bedömning till "Med Forskning som drivkraft" Skellefteå, 2003.


 

Bearbetning av internationella MONICA-data

Projekt 1/00
Projekt 7/01

Vivan Lundberg, Doktorand, MONICA-projektet, Kalix sjukhus
Birgitta Stegmayr, Docent, Medicinkliniken, NUS

Målsättning och syfte

Syftet med studien är att se om det finns skillnader i hormonanvändning bland kvinnor mellan 25 och 64 års ålder i olika populationer som ingår i WHO:s MONICA-Projekt. Studien baserar sig på data från den sista (oftast 3:e) populationsstudien.

Metod

MONICA-Projektets dataregister, som förvaras i datacenter i Helsingfors, har gjorts tillgängligt för oss. Databasen inkluderar 28 672 kvinnor fördelade på 30 populationer.

I studien ingår 20 populationer med godtagbara data angående menopausålder, användande av p-piller eller östrogener. De ingående populationerna är spridda över 4 världsdelar (Afrika ingår inte).

Metod

Frågorna till kvinnorna har dels ställts vid intervjuer, dels via enkätformulär. Resultaten har inrapporterats till MONICA-Projektets datacenter i Helsingfors, där de genomgått omfattande kvalitetskontroller innan de inkluderats i dataregistret. Tidpunkten för populationsstudiernas genomförande varierade mellan åren 1989 och 1997. Under dessa år finns möjlighet att hormonanvändandet ökade, så att de populationer som gjorde sin undersökning tidigare fick lägre användande av p-piller och östrogen. Eftersom det finns rätt stora åldersskillnader mellan befolkningen i Kina t ex och Sverige har allt material åldersstandardiserats enligt Segals World Standard Population.

Statistisk bearbetning i denna studie har gjorts av statistiker Hanna Tolonen, Helsingfors.

Resultat av betydelse

Användande av p-piller varierade mellan 0% i Tarnobrzed Vovoidship, Polen och Östtyskland, där 52% av kvinnorna i åldrarna 35 – 44 år använde p-piller. Generellt sett var p-pilleranvändandet större i västeuropa och australasien jämfört med central- och östeuropa och nordamerika.

Menopausåldern varierade mellan 48 och 50 år. Lägst menopausålder hade Kanada ( 45 år).

Även Australien och Storbritannien hade lägre än 48 års menopausålder. Vid närmare undersökning fann man en del av förklaringen till den stora skillnaden i menopausålder. I de populationer som hade lägst menopausålder visade det sig att hysterectomier var mycket vanliga, och att kvinnor där rekommenderades att låta göra hysterectomier. Detta fick till följd att östrogenanvändandet var högt i dessa populationer. Däremot fanns inga skillnader mellan länder med olika kulturer, t ex i Kina var medianåldern för menopaus 50 år.

Användandet av östrogener för postmenopausala kvinnor mellan 45 och 64 år varierade i de olika populationerna mellan 0% (Moskva, Ryssland) och Newcastle, Australien och Kanada (42%). Större användning av östrogener fann man i väst- och nordeuropa, nordamerika och Australien jämfört med syd-, central- och östeuropa. Man antog att skillnaderna berodde på olika attityder, medicinska traditioner, medicinförskrivning och mode, och möjligen kan även utbildnings- och ekonomiska faktorer styra hormonanvändandet. Man antog även att östrogenanvändandet, eftersom det fortgick i 10 år och mera, inte enbart användes för menopausala problem, utan även t ex som prevention för hjärt- kärlsjukdom. Särskilt hög var östrogenanvändandet (37%) i åldern 60 – 64 år i Stanford, USA.

Manuskriptet till denna studie är insänt till Maturitas. Den genomgår f n prövning av referees.

Artikeln ingår i min doktorsavhandling, vilken sänts till Visare Norr

I en kommande (påbörjad) studie skall östrogenanvändande ställas mot olika kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

 

Blödningskomplikationer och prediktorer för blödning vid antikoagulantiabehandling i Norra Sverige

Projekt 10/01

Jan-Håkan Jansson, Docent, överläkare, Medicin-geriatrik-kliniken, Skellefteå
Jonas Wallvik, Överläkare, Medicinklinken, Sundsvall
Lisbeth Slunga-Birgander, Medicinkliniken, NUS

Målsättning/Syfte

Prospektivt studera förekomst av blödningskomplikationer hos patienter med peroral antikoagulantiabehandling samt jämföra risk för blödning hos de behandlade vid medicinmottagning och primärvård.

Metod 

Under åren 1995-1998 behandlades totalt 2731 patienter med antikoagulantia i Skellefteå och Sundsvall. En genomgång av samtliga journaler på dessa patienter har genomförts och blödningskomplikationer har registrerats.

Resultat

Under 5090 behandlingsår inträffade 34 blödningar med dödlig utgång samt 176 andra allvarliga blödningar som föranledde inläggning på sjukhus eller förlängd vårdtid, motsvarande en årlig risk på 0,67 % respektive 4,1 %. Det var ungefär samma risk för allvarlig blödning oavsett om behandlingen genomfördes vid en vårdcentral eller vid en medicinmottagning. Det fanns ett starkt samband mellan ålder och blödningsrisk så att hos personer under 60 år inträffade årligen 1,6 % allvarliga blödningar, medan för personer mellan 60-69 år var årliga risken 2,8 %, för 70-79 åringar 5,1 % och vid 80 år eller mer 6,5 %. Förutom äldre hade även personer med tidigare magsår ökad risk för blödning. Den vanligaste blödningslokalen var magtarmkanalen, medan hjärnblödningar dominerade bland dödliga blödningar, följt av bristning på stora kroppspulsådern.

Betydelse

Denna systematiska genomgång av antikoagulantiabehandlade personer har gett en säkrare beräkning av risken för blödningskomplikationer och frekvensen ligger betydligt högre än vad som rapporteras till läkemedelsnämnden. Den kraftiga ökningen av blödningsrisk med ökande ålder måste vägas in när antikoagulationsbehandling övervägs. Våran studie visar att i norra Sverige är komplikationsfrekvensen vid antikoagulationsbehandling inte högre i primärvården än vid specialistmottagningarna..

Dokumentation och rapportering

Preliminära resultat har redan redovisats vid ett nationellt antikoagulationsmöte i Stockholm. Rapportering vid regionmöten för Norra regionen planeras. Preliminärt manus föreligger och skall under våren skickas in till en vetenskaplig tidskrift.


 

Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor; betydelse av neuroendokrina störningar

Projekt 19/00
Projekt 19D/01
Projekt 5D/02

Tommy Olsson, Professor, överläkare, Medicinkliniken, NUS
Mats Eliasson, Docent, överläkare, Medicinkliniken, Sunderby sjukhus
Owe Johnson, Universitetslektor, överläkare, Hjärtcentrum, NUS
Stefan Söderberg, Klin ass, bitr överläkare, Hjärtcentrum, NUS

I forskningsprogrammet ingick studier av kopplingen mellan specifika fettvävsderiverade hormoner i form av leptin samt adiponectin å ena sidan och utveckling av nyckelkomponenter i insulinresistenssyndromet respektive kardiovaskulär sjukdom. Vidare studerades kortisolsystemets reglering vid bålfetma och insulinresistens samt inkretiners betydelse för insulin/kortisolfrisättning. Vi har också studerat eventuella samband mellan ovan nämnda faktorer och störd fibrinolys.

Huvudfynd var att det finns en klar könsskillnad i kopplingen mellan hyperleptinemi och utveckling av fetmarelaterade komplikationer. Särskilt notabelt är att leptin var en oberoende riskmarkör för slaganfall hos män men inte hos kvinnor. Vi har nyligen kunnat verifiera detta i en utvidgad studie baserad på den så kallade CASTRO-kohorten. Något överraskande kunde vi ej finna att adiponectin predicerade stroke. Detta som kontrast till en färsk internationell studie som visat att adiponectin predicerar insjuknande i hjärtinfarkt. Detta är föremål för fortsatta studier från vår sida. Vi har också funnit könsskillnader beträffande kopplingen mellan leptin samt TFNa och aktiviteten i det kortisolmetaboliserande enzymet 11b -hydroxysteroiddehydrogenas typ 1 (se vidare nedan).

I en serie studier har vi funnit att övervikt är förknippat med förändringar i kortisolomsättning. Specifikt har vi funnit skillnader i bland annat så kallad metabol clearance av glukokortikoider i levern. Hos såväl män som kvinnor föreligger en ökad bildning av aktivt kortisol i fettväv. Detta sammanfaller synnerligen väl med färska experimentella data som antyder att fettspecifikt överuttryck av 11b -HSD1 kan ge upphov till ett komplett metabolt syndrom med bålfetma, lipidstörningar, hypertoni, diabetes och så vidare. Detta har gett upphov till en unik forskningslinje som nu fördjupas med kliniska och experimentella studier.

I separata studier har Eva Rask visat att nedsatt insulinkänslighet är förenat med störningar i så kallad inkretinfrisättning, det vill säga en frisättning av hormoner från mag-tarmkanalen som kan stimulera insulinfrisättning från bukspottkörteln.

Dokumentation och rapportering

Våra arbeten har publicerats i en serie artiklar i internationella tidskrifter. Det har också gett upphov till en mycket uppmärksammad avhandling. Kan här nämnas att dr Eva Rask fick pris från Svensk Förening för Diabetologi 2002 för årets bästa artikel inom klinisk diabetesforskning. Vi har också redovisat våra resultat vid en rad möten inklusive flera Visare Norr-konferenser, senast i Skellefteå 2003.

Referenser

1. Walker BR, Soderberg S, Lindahl B, Olsson T. Independent effects of obesity and cortisol in predicting cardiovascular risk factors in men and women. J Intern Med 2000;247:198-204. 
2. Söderberg S, Olsson T, Eliasson M, Johnson O, Brismar K, Carlström K, Ahrén B. A strong association between biologically active testosterone and leptin in non-obese men and women is lost with increasing (central) adiposity. Int J Obesity 2001;25:98-105. 
3. Rask E, Olsson T, Soderberg S, Andrew R, Livingstone DE, Johnson O, Walker BR. Tissue-specific dysregulation of cortisol metabolism in human obesity. J Clin Endocrinol Metab 2001;86:1418-21. 
4. Soderberg S, Ahren B, Eliasson M, Dinesen B, Brismar K, Olsson T. Circulating IGF binding protein-1 is inversely associated with leptin in non-obese men and obese postmenopausal women. Eur J Endocrinol 2001;144:283-90. 
5. Lindgarde F, Soderberg S, Olsson T, Ercilla MB, Correa LR, Ahren B. Overweight is associated with lower serum leptin in Peruvian Indian than in Caucasian women: A dissociation contributing to low blood pressure? Metabolism 2001;50:325-9. 
6. Rask E, Walker BR, Soderberg S, Livingstone DE, Eliasson M, Johnson O, Andrew R, Olsson T. Tissue-specific changes in peripheral cortisol metabolism in obese women: increased adipose 11beta-hydroxysteroid dehydrogenase type 1 activity. J Clin Endocrinol Metab 2002;87:3330-6. 
7. Soderberg S, Ahren B, Eliasson M, Dinesen B, Olsson T. The association between leptin and proinsulin is lost with central obesity. J Intern Med 2002;252:140-8. 
8. Wake DJ, Rask E, Livingstone DE, Soderberg S, Olsson T, Walker BR. Local and systemic impact of transcriptional up-regulation of 11beta-hydroxysteroid dehydrogenase type 1 in adipose tissue in human obesity. J Clin Endocrinol Metab 2003;88:3983-8. 
9. Rask E, Olsson T, Söderberg S, Holst JJ, Tura A, Pacini G, Ahren B. Insulin secretion and incretin hormones after oral glucose in non-obese subjects with impaired glucose tolerance. Metabolism 2004;53:624-31 
10. Söderberg S, Ahren B, Stegmayr B, Stenlund H, Sjöström L-G, Ågren Å, Johansson L, Weinehall L, Olsson T. Leptin, but not adiponectin, predicts stroke in males. J Intern Med Accepted for publ. 
11. Olsson T, Rask E. Fettvävsspecifik kortisolbildning. Nyckel till ny behandling vid det metabola syndromet. Läkartidningen 2002;99:2955-2956. 
12. Rask, E. Neuroendocrine studies in obesity and insulin resistance. Akad avh.Umeå University Medical Dissertations, New Series No 772, 2002.


 

Bukaortaaneurysm i Norrland - riskfaktorer och markörer

Projekt 14/02

Anders Wanhainen, T f avdelningsläkare, Kirurgiska kliniken, Örnsköldsviks sjukhus
Kurt Boman, Professor, överläkare, Medicin-geriatrikkliniken, Skellefteå lasarett

Målsättning/syfte

Att studera riskfaktorer för bukaortaaneurysm (AAA) i en population med hög prevalens.

Metod

Vid en screening studie som genomfördes i Norsjö kommun sågs en mycket hög prevalens av AAA. Prevalensen i åldern 65 – 75 år var 16,9 % hos män och 3,5 % hos kvinnor, vilket är drygt dubbelt så högt som i tidigare populationsbaserade undersökningar.

I en populationsbaserad fall-kontroll studie jämfördes 35 patienter med screening upptäckta AAA med 140 köns- och ålders matchade kontroller.

Enkätdata och lab-parametrar tagna i samband med AAA-screening vid 65-75 års ålder analyserades. Förekomsten av AAA jämfördes också med nedfrusna blodprover från 60-års ålder, tagna i medeltal 11,6 år före AAA-screening.

Resultat

Förhöjda LDL- och total kolesterol nivåer samt triglycerid nivåer vid 60 års ålder var associerat med AAA vid 65-75 års ålder, odds kvot 2,3 (95% CI 1,2-4,4), 1,9 (1,3-2,8) och 1,9 (1,2-3,1) /mmol/l.

Följande variabler var associerade med AAA vid screening: arterioskleros 3,8 (1,7-8,5), 1:a grads släkting med AAA 4,4 (1,5-13,0), aktuell rökning 5,2 (1,6-16,8), HDL-nivå 0,1 (0,02-0,7) /mmol/l samt hsCRP-nivå 1,1 (1,01-1,2) /mg/l. Andra kända riskfaktorer för arterioskleros, såsom hypertoni, förhöjda LDL- och total kolesterol nivåer samt diabetes var inte associerade med AAA.

En signifikant höjning av hsCRP över tiden sågs hos AAA patienterna (p=0,039)

Prevalensen AAA bland personer med arterioskleros och hereditet för AAA och som rökte var 57 %. Bland personer med två av dessa riskfaktorer hade 22 % ett AAA och 12 % hos de med en riskfaktor samt 4 % hos de utan någon av dessa riskfaktorer, (p<0.001, Kendall Tau-B).

Betydelse

Arterisokleros är starkt associerat med AAA. Medan vissa traditionella riskfaktorer för arterioskleros är associerade med AAA är andra inte det, vilket indikerar delvis olika etiologiska mekanismer.

Inflammation och hereditet tycks ha betydelse för uppkomsten av AAA.

Prevalensen ökar med antalet riskfaktorer, vilket indikerar att interaktion mellan riskfaktorer kan ha betydelse för uppkomsten av AAA.

Arterioskleros och rökning var inte vanligare i Norsjö än i andra populationer. Herediteten för AAA kan möjligen ha en högre penetrans än i tidigare rapporter.

Dokumentation/rapportering

Arbetet som accepterats för publikation har nyligen presenterats på kirurgveckan i Jönköping

A Wanhainen, D Bergqvist, K Bomam, T K Nilsson, J Rutegård, M Björck. Factors associated with the development of abdominal aortic aneurysm: A study based on historical- and cross-sectional screening data. J Vasc Surg 2004 (accepted)

Arbetet ingår också i min avhandling som kommer att försvaras 24 september vid Uppsala Universitet.

Anders Wanhainen. Abdominal aortic aneurysm. Experience from a screening study in northern Sweden.

 


 

Förhöjda nivåer av tPA-masskoncentraion, PAI-I, von Willebrand, tPA/PAI-I-komplex, trombomodulin och polymorfi är associerad med ökad risk för hjärtinfartk, slaganfall och död

Projekt 12/01
Projekt 16/02

Kurt Boman, Professor, överläkare, Medicin-geriatriska kliniken, Skellefteå lasarett
Torbjörn Messner, Universitetslektor, Medicinkliniken, Kiruna sjukhus

Målsättning och syfte

Målsättningen med studien var att undersöka fibrinolysfaktorers prediktiva värde för insjuknande i kardiovaskulära sjukdomar, företrädesvis slaganfall.

Metod

Studiepopulationen har varit i huvudsak de 74 000 patienter som inkluderades i Västerbottensprojektet och Norra MONICA-projektet med kohorter från 1985 till 2000. Vi har använt en så kallad nested fall/referent studiedesign. Slaganfall har definierats utifrån MONICA-kriterier likaså hjärtinfarkter som ingått i studien. Studien har huvudsakligen ingått i Lars Johanssons avhandlingsarbete med titeln "Hemostatic factors in cardiovascular disease with special reference to stroke". Resultatet av vårt forskningsarbete visar att höga koncentrationer av tPA/PAI-komplex var associerad med både ischemisk och hemorragisk slaganfall. Koncentrationer av von Willebrand och trombomodulin var inverst associerad till hemorragiskt slaganfall. Dessutom fann vi att tPA –7,351C/T-polymorfism var oberoende associerad med hjärtinfarkt men inte med slaganfall. Sammantaget visar våra resultat att hypotesen om hemostasfaktorers betydelse att prediktera insjuknande i kardiovaskulär sjukdom väl funnit vetenskapligt stöd i våra studier.

Resultat och betydelse

Betydelsen av våra studier är att vi fått fördjupad kunskap om blodproppsbildande faktorers betydelse för insjuknande framför allt i slaganfall men även i hjärtinfarkt. Vi har också fått ökad förståelse för att vissa av dessa faktorer har betydelse för insjuknande i hjärnblödning. Detta kan få betydelse för den framtida behandlingen utav slaganfall och hjärtinfarkt.

Dokumentation och rapportering

Lars Johansson disputerade 5 december 2002 med avhandlingen "Hemostatic factors in cardiovascular disease with special reference to stroke". Flera arbeten har redovisats vid ett flertal kongresser. Artiklarna är presenterade i ansedda tidskrifter:

1. Johansson L, Jansson JH, Boman K, Nilsson TK, Stegmayr B, Hallmans G. Prospective study on soluble thrombomodulin and von Willebrand factor and the risk of ischemic and hemorrhagic stroke. Thromb Haemost 2002;87(2):211-7.

2. Ladenvall P, Johansson L, Jansson JH, Jern S, Nilsson TK, Tjarnlund A, et al. Tissue-type plasminogen activator -7,351C/T enhancer polymorphism is associated with a first myocardial infarction. Thromb Haemost 2002;87(1):105-9.

3. Johansson L, Ladenvall P, Wiklund PG, Tjarnlund A, Jansson JH, Stegmayr B, et al. Tissue-type plasminogen activator -7,351 C/T enhancer polymorphism and risk of first-ever stroke. Dissertation, Umeå University 2002.

4. Johansson L, Jansson JH, Stegmayr B, Nilsson TK, Hallmans G, Boman K. Hemostatic factors as riskmarker for intracerebral hemorrhage. A prospective incident case-referent study. Stroke 2004; april, 35(4): 826-30.


 

Minskar risken för cardiovaskulär sjukdom hos njursjuka med atorvastatin?

Projekt 23/00
Projekt 17/01
Projekt 20/02

Bernd Stegmayr, Överläkare, docent, Medicinkliniken, NUS
Erland Olausson, Överläkare, Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus
Stig Bucht, Överläkare, Medicinkliniken, Sunderby sjukhus
Kerstin Lindberger, Överläkare, Medicinkliniken, Östersunds sjukhus

Bakgrund

Statiner har i studier med avseende på primär samt sekundär prevention för hjärt-kärlsjukdom visats medföra mer än 30% gynnsamt utfall Dessa studier har dock ej inkluderat patienter med svår njursvikt (njurfunktion under cirka 30% av normalvärdet - Clearance ≤ 30 ml/min). Man har enligt Läkemedelsverkets rekommendationer föreslagit att även den njursjuka gruppen ska få statiner trots avsaknad av dokumentation.

Målsättning och syfte

Syftet med denna studie var att se om denna njursjuka patientgrupp verkligen hade nytta av statinbehandling. Valet av statin blev atorvastatin eftersom detta preparat var det enda som vid tillfälle för studiestart (samt även nu) anses kunna ges till njursjuka utan restriktioner (enligt fabrikanten). Företaget Pfizer ville ej deltaga i studien av ekonomiska skäl. De tillfrågades om att vara delaktiga i studien i ett tidigt skede. De tillhandahöll ej heller placebotabletter. Vid försök att tillverka egna placebotabletter och en parallell preparation av Lipitor för blindad studie kunde företaget ej garantera preparatets verkning. Detta innebar nedanstående studiedesign.

Design: prospektiv öppen randomiserad studie av patienter med svår njurfunktionsnedsättning.

Frågeställning: Kan atorvastatin (10mg/d) påverka kardiovaskulära end-points och för tidig död (grupp med atorvastatin =A).

Material: 143 patienter inkluderades i denna multicenter studie. De delades randomiserades till kontroller (n=73) respektive Atorvastatin-behandling (n=70). Medelvärdet för ålder var 68.6 respektive 68.2 år. Patienter som inkluderades i studien hade njursvikt som antingen ej krävde dialys (n=33), hade hemodialys (n=97) eller peritonealdialys (n=13). Analys av primära endpoint utfördes med avseende på total mortaliteten, de med akut myokard infarkt, CABG eller PTCA operation. Analysen gjordes huvudsakligen som intention-to-treat.

Metod

Data insamlades fortlöpande med hjälp av sjuksköterskor som åtog sig uppdraget att sköta insamlingen vid de olika centren utöver sitt sedvanliga arbete. Data från rutinprover samt end-point uppgifter faxades till Umeå där de centraliserades och senare bearbetades. Pga att inklusionen till studien gick sämre än planerat förlängdes observationsperioden och därmed andelen end-point i studien för att öka power.

Resultat

Primära end-point förekom hos 67%. Det förelåg ingen skillnad i resultat mellan kontrollgruppen respektive behandlingsgruppen som fått atorvastatin. 5-års end-point- fri överlevnad från studiestart var cirka 20%. Atorvastatin behandlingen avslutades av 21% av patienterna pga icke acceptabla bieffekter. Ingen allvarlig bieffekt tillstötte. I Atorvastatin-gruppen förelåg efter 1 månad en sänkning av LDL-kolesterol med 36% jämfört med utgångsvärdet. Denna lägre nivå var sedan stabil under den efterföljande observationsperioden. Även kontrollerna hade en progressiv reduktion av LDL-kolesterol fram till 36 månader.

Betydelse

Resultaten från denna kliniska interventionsstudie kan direkt tillämpas till andra liknande patienter. Trots att atorvastatin sänkte total- och LDL-kolesterol erhölls ingen gynnsam effekt på långtidsöverlevnaden och kardiovaskulära end-point. I kontrast till patienter utan svår njursjukdom synes det ej finnas en avgörande fördel att ordinera atorvastatin till patienter med svår kronisk njursvikt i väntan på att andra studier skulle visa annorlunda resultat. Notabelt är att patienter med mindre svår njursvikt men med njurtransplantat som behandlats med statinet Lescol ej heller uppvisade en signifikant förbättrad överlevnad. Detta pekar på att man ska vara återhållsam med statiner tills nya resultat av positiv grad erhålles. Man kan ej generalisera och överföra data från studier av "njurfriska" till behandling av njursjuka i detta fall.

Direkt implikation blir att man i klinisk praxis ej förskriver atorvastatin till den aktuella patientgruppen. Därvid slipper cirka 20% av tilltänkta patienter biverkningar och övriga slipper medicinering i "onödan". Dessutom innebär det en besparing med mer än 3000 kr/år och patient enbart på läkemedelskostnad (ej beaktat eventuellt vårdbehov pga biverkningarna). Totalt uppskattas det beröra minst 300 patienter/år inom Norrlandstingen Detta ger en besparing på mer än 900 000 kr/år.

Dokumentation och rapportering

Projektet har redovisats vid de två senaste VISARENORR kongresserna som abstracts samt som föredrag. Projektet har även haft avknoppning av andra resultat av klinisk betydelse för patienterna som redovisats vid dessa möten (poster, föredrag). Dessutom har data redovisats vid utländska kongresser samt vid Läkarnas Riksstämma och vid Svensk Njurmedicinsk Förenings årliga Vårmöte dels i Karlstad samt senaste iMalmö 2004.

Manuskript är insänt för bedömning till publikation i internationell vetenskaplig tidskrift. Data från arbetet kommer att utgöra del av doktorandarbete för en av deltagarna i studien.

Medarbetare: Stegmayr BG, Brännström M, Bucht S, Crougneau V,Dimeny E, Ekspong A, Eriksson M, Granroth B, Gröntoft K, Hadimeri H, Holmberg B Ingman B, Isaksson B, Johansson G, Lindberger K, Lundberg L, Mikaelsson L, Olausson E, Persson B, Wikdahl A

Kliniker som deltagit: Medicinklinikerna vid sjukhusen i Umeå, Skellefteå, Sunderbyn, Sundsvall, Eskilstuna, Eksjö, Örnsköldsvik, Östersund, Sollefteå, Bollnäs.


 

Kardiovaskulär riskekvation baserad på MONICA-studien, verifiering och jämförelse mot kardiovaskulär riskvärdering enligt WHO/ISH Hypertension Guidelines 1999

Projekt 25/02

Mats Persson, Doktorand, Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
Lars Weinehall, Lektor, Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
Torbjörn Messner, Medicinkliniken, Kiruna sjukhus
Birgitta Stegmayr, Docent, Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet

Målsättning och syfte

Studien syftar till att skapa en Norrländsk riskekvation för insjuknande i kardiovaskulär sjukdom, validera den samt jämföra riskvärdering enligt 1999 WHO/ISH Hypertension Guidelines med riskekvation på samma population (MONICA) [10].

Metod

I WHO/ISH’s hypertoniriktlinjer från 1999 föreslås en tabell för riskvärdering av kardiovaskulär sjukdom. Denna tabell är tänkt att användas i klinisk praxis för att bedöma nödvändigheten av läkemedelsbehandling vid högt blodtryck. Ett annat sätt att bedöma framtida kardiovaskulär risk är via riskekvationer framtagna med statistiska metoder.

I studien jämfördes dessa två riskvärderingsmetoder på samma material av individer med högt blodtryck. Västerbotten och Norrbotten utgör ett centra för WHO MONICA (). Tre befolkningsbaserade screeningundersökningar utfördes 1986, 1990 och 1994 och data från dessa screeningundersökningar användes för att estimera en riskekvation för att prognostisera tioårsrisken för fatal/icke fatal stroke och hjärtinfarkt. Riskekvationen baserades på kön, ålder, totalkolesterol, systoliskt blodtryck, rökning och diabetes. MONICA-screeningen från 1999, totalt 5997 individer, klassifiserades enligt WHO/ISH’s risktabell i tre riskgrupper låg- (<15%), medel- (15-20%) och högrisk (>20%). Samma individer klassifiserades också med hjälp av den framtagna riskekvationen från MONICA-materialet.

Resultat och betydelse

Resultaten mellan de två metoderna överenstämde väl när medelvärdena för samtliga individer i respektive riskgrupp räknades fram och jämfördes med WHO’s risktabell. Om man däremot tog hänsyn till varje individs risk framräknat med hjälp av riskekvationen fann man att många hade betydligt lägre risk eller betydligt högre risk än vad WHO’s risktabell prognostiserade. Man fann också att riskekvationer framtagna i Framingham-studien (baserade på amerikanska material) överskattade risken jämfört med riskekvationen framtagen från lokala MONICA-data och detta särskilt hos yngre individer.

Jämförelsen visade att riskklassificeringen enligt guidelines inte är tillräckligt noggrann för medel- och högrisk individer. Detta kan ha betydelse för den kliniska handläggningen av medelrisk individer. När riskekvationer framtagna från andra populationer appliceras på lokala populationer ger det osäkra resultat. Lokalt framtagna riskekvationer kan därför öka säkerheten i riskbedömningen och därmed ge läkaren ett underlag inför beslut om läkemedelsbehandling.

Dokumentation och rapportering

Mats Persson, Bo Carlberg, Lars Weinhall, Leif Nilsson, Birgitta Stegmayr, Lars H Lindholm. Risk stratification by guidelines compared to risk assessment by risk equations applied to a MONICA sample. J Hypertens 2003;21:1089-1095.

Persson Mats. Bring hypertension guidelines into play; Guideline-based decision support system for drug treatment of hypertension and epidemiological aspects of hypertension guidelines. Umeå University medical dissertations, New Series No 837, Umeå Sweden, 2003.


 

Hemostasfaktorer i Norra Sverige - en populationsstudie

Projekt 15/02
Projekt 14/03

Jan-Håkan Jansson, Docent, överläkare, Medicinkliniken, Skellefteå lasarett
Mats Eliasson, Docent, överläkare, Medicinkliniken, Sunderby sjukhus

Målsättning och syfte 

Sjukligheten i hjärt- och kärlsjukdomar i Väster- och Norrbotten har varit bland den högsta i Västeuropa. Rubbningar i blodproppsbenägenheten (hemostasen) är relaterat till risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Syftet med den aktuella studien är att beskriva de endotelrelaterade hemostasfaktorernas nivåer i Norra Sverige i relation till traditionella riskfaktorer och förändring över tiden.     

Metod 

Vid  MONICA-screeningen 1990 frystes blodprover in på 1500 individer. Dessa personer omscreenades 1999 och då frystes ånyo prover in.  Vi har nu (2003-2004) analyserat CRP, von Willebrandsfaktor (vWF),  masskoncentration  och aktivitet av vävnadsplasminogenaktivatorn (tPA) och dess hämmare (PAI-1) samt tPA-PAI-1-komplexet på de infrysta proverna från MONICA undersökningarna. Personerna har vid screening lämnat enkät rörande kostvanor, fysisk aktivitet sociala faktorer, hormonbehandling , dessutom har man mätt längd, vikt, midje- och höftmått blodtryck, blodfetter och gjort glukosbelastning. Mats Eliasson vid medicinkliniken Luleå har skrivit sin avhandling på fibrinolysfaktorer hos personer som screenades 1990.  

Resultat och betydelse 

Tillsammans skall vi nu gå vidare och bearbeta data på hur nivåerna förändrats över tiden i relation till de traditionella riskfaktorerna både på individnivå (de som screenats vid två tillfällen) samt förändring i populationen (jämföra de som screenades 1990 med de som screenats första gången 1999). En doktorand, Jenny Hernestål, har just börjat att statistiskt analysera de insamlade data. Detta omfattande arbete kommer att fortgå under de närmaste åren  

Resultaten bedöms kunna öka förståelsen om mekanismerna om hur hjärt-och kärlsjukdom uppkommer och hur man skall förebygga den. Vi kommer särskilt att studera kvinnor och betydelsen av menopaus för nivåerna av faktorerna. Vi kan studera förändringar under nio år på kvinnor som vid båda undersökningstillfällena menstruerar eller är postmenopausala samt de som går över från pre- till post-menopausalt tillstånd. Detta kan skapa viktiga hypoteser om blodproppsmekanismer hos kvinnor, då risken för bland annat hjärtinfarkt ökar markant efter menopaus. Vi kommer också att skapa modeller för hur man skall kunna förutse vilka som löper ökad risk att drabbas av: högt blodtryck, övervikt, diabetes och förstadier till diabetes samt blodfettsrubbningar.  

Dokumentation och rapportering 

Jenny Hernestål avser att skriva en avhandling på projektet och delarbetena kommer att publiceras i internationella tidsskrifter. Redovisning kommer också att ske vid kongresser samt vid möten för almänheten, patientföreningen “Hjärtlungsjukas riksförbund” och VISARE NORR:s årliga möte. 


 

Trombocytaktivering och trombotisk risk vid akut hjärtinfarkt: dynamik, ASA-resistens samt inverkan av leptin

Projekt 16/03

Thomas Mooe, Överläkare, Med dr, Område medicin, Österunds sjukhus
Stefan Söderberg, Överläkare, Med dr, Kardiologavdelningen, NUS

Målsättning och syfte

att

1

öka kunskaperna kring trombocytaktiveringens dynamik vid akut hjärtinfarkt.

2

klarlägga betydelsen av inflammatoriskt svar i relation till trombocytaktivering/
trombotisk risk i akut hjärtinfarkt-skede.

3

värdera betydelsen av serum-leptin för trombocytaktivering, effekt av trombocythämmande behandling och prognos.

4

kvantifiera ASA-resistens i akut infartskede och värdera dess prognostiska betydelse.

Metod

Trombocytaktiveringens dynamik och effekten av ASA-behandling värderas genom upprepade analyser i akutskedet med AG-10 och PFA-100 teknikerna. AG-10 är en nyutvecklad, väl validerad, laser-baserad metod som är unik för sin höga sensitivitet avseende påvisande av små trombocytaggregat. PFA-100 tekniken lämpar sig bl.a. för effekt-värdering av trombocythämmande behandling. Leptinnivåer, infarktstorlek samt inflammatoriskt svar analyseras under infarktförloppet.

Resultat och betydelse

Vid ca 900 vårdtillfällen p.g.a. bröstsmärta har undersökningar gjorts enligt metodbeskrivning. En omfattande databas har byggts upp och färdigställs under juni månad varefter analysarbetet kan påbörjas.

Vi räknar med att erhålla data för beskrivning av trombotisk risk och dess dynamik samt inflammatoriskt svar under akut infarktskede. Underlag finns också för analys av ASA-behandlingens effekt avseende trombocytfunktion. Leptinundersökningar har genomförts enl. protokollet och resultaten kommer att sammanställas via Doc. Stefan Söderbergs, NUS, försorg enl. ursprunglig plan.

Dokumentation och rapportering

Projektet utgör underlag för Dr Angelo Modicas doktorandarbete. En första rapport avseende trombocytaktivering och inflammatoriskt svar i samband med hjärtinfarkt planeras till Norrlandstingens fjärde regionala forskningskonferens.


 

Hemostasvariabler som prediktorer för ST-höjninbgs-/
Q-vågsinfarkt, icke Q-vågsinfarkt och plötslig död

Projekt 9/03

Kurt Boman, Professor, överläkare, Medicin-geriatrisk klinik, Skellefteå lasarett
Torbjörn Messner, Universitetaslektor, Medicinkliniken, Kiruna sjukhus
Patrik Wennberg, ST-läkare, Bureå vårdcentral

Målsättning och syfte

Att prospektivt studera traditionella riskfaktorer och hemostasvariabler samt polymorfier inom gener för hemostasvariabler vid icke Q-vågsinfarkt, ST-höjning-/Q-vågsinfarkt och plötslig död.

Metod

Vi har använt en prospektiv nested fall/kontroll-studie design inom Västerbottens intervensionsprogram (VIP och WHO:s MONICA-projekt i Vänsterbotten och Norrbotten) Inom ramen för VIP har alla män och kvinnor som fyller 30, 40, 50 och 60 år kallats för hälsoscreening. Dessa personer har donerat ett prov för forskning. Dessa prover är lagrade i Medicinska biobanken. Deltagarna har fått fylla i frågeformulär för riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom avseende traditionella riskfaktorer såsom blodtryck och blodfetter. Incidentfallen, det vill säga de som insjuknat i förstagångshjärtinfarkt har definierats utifrån MONICA-screeningens kriterier. Kontrollerna har slumpmässigt valts ut från samma population och matchats för kön, ålder och datum för hälsoundersökning. De frysta proverna har analyserats avseende von Willebrandfaktor, vävnadsplasminogenaktivatorn tPA, dess hämmare PAI och komplex mellan dessa tPA/PAI-komplexet. Polymorfier inom gener för ovanstående hemostasfaktorer har analyserats tillsammans med Christina och Sverker Jern i Göteborg.

Fallen har indelats i så kallade icke-Q-vågsinfarkter och ST-höjning-/Q-vågsinfarkter samt plötslig död utifrån MONICA:s EKG-kriterier. Materialet omfattar cirka 500 hjärtinfarkter varav cirka 100 fall av plötslig död och dubbla antal kontroller, totalt 1800 patienter. Analyserna har utförts vid forskningslaboratoriet i Skellefteå.

Resultat och betydelse

Under åren 2002—2003 gjordes inklusion av patienter och insamling av patientdata samt färdigställande av dessa data. Därefter har analys gjorts av hemostas- och fibrinolysvariabler och samtidigt gjordes under dessa år en validering av ST-höjningsinfarkter, icke ST-höjningsinfarkter och plötslig död. Under 2004 gjordes kohorten färdig vad gäller demografiska variabler. Samtidigt har också hemostas- och fibrinolysproverna analyserats. De biokemiska variablerna inom hemostas och fibrinolys har dock ännu inte slagits samman med patientkohorten med de slutliga vetenskapliga analyserna av hemostasfaktorernas betydelse för ST-höjningsinfarkt och icke ST-höjningsinfarkt och dess relation till riskfaktorer.

Kvar är dock arbetet med att få tillstånd för genetiska analyser. Detta kräver numera ett personligt godkännande från samtliga deltagare innan analysen kan göras. Detta arbete har påbörjats men alla personer som är i livet har ännu inte blivit kontaktade varför denna del fortfarande pågår.

Betydelse

Skillnaden i riskfaktormönster och hemostasvariabler mellan icke Q-vågsinfarkter och ST-höjnings-/Q-vågsinfarkter har såvitt vi vet inte tidigare studerats i en prospektiv incident fall/kontroll studie. Vår studiedesign ger oss även möjlighet att studera patienter som avlidit i plötslig död. Ökad kunskap om skillnader i riskfaktormönster vid dessa tillstånd skulle kunna leda till mer individualiserad behandling. Farmakologiskt och beteendemedicinsk terapi skulle i högre grad kunna skräddarsys utifrån individens kardiovaskulära riskfaktorer.

Dokumentation och rapportering

Ovanstående projekt ingår i Patrik Wennbergs doktorsavhandling. Projektet har avrapporterats vid regional FoU-dag i Skellefteå, september 2004.

Som en intressant del i detta projekt har vi även studerat fysisk aktivitet i relation till förstagångsinfarkt. Det rör sig om att beskriva hur färdsätt till och från arbetet är relaterat till insjuknande i hjärtinfarkt. Detta arbete presenterades vid medicinska Riksstämman i november 2004. Artikel är nu under bearbetning.

Ett abstract har också accepterats vid kongress om fysisk aktivitet som går i Finland.


 

Utveckling av kardiovaskulär sjukdom och annan komorbiditet hos patienter med tidig reumatiod artrit

Projekt 33/04

Solveig Wållberg Jonsson, Universitetslektor, Reumatolog klin, NUS
Kjell Karp, Docent, Hjärtcentrum (klin fys), NUS
Lisbet Söderlund, Öl, Reumatolog klin, Sunderby sjukhus
Torgny Smedby, Öl, Remonthagen-reumatologmott, Östersund

Målsättning och syfte: Patienter med RA har ökad dödlighet i kardiovaskulär sjukdom (KVS). Stöd finns även för en accelererad  aterosklerosutveckling. Etablerade KV riskfaktorer är dock  inte särskilt framträdande vid RA. Istället förefaller den inflammatoriska reaktionen vara en riskmarkör för KVS antingen per se eller via mekanismer som endotelial aktivering, metabola processer och hemostassystemet. Stöd finns även för att en minskad inflammatorisk aktivitet kan ha gynnsam effekt på utvecklingen av KVS vid RA. Syftet med denna prospektiva studie är att närmare studera den accelererade utvecklingen av KVS, speciellt progress av ateroskleros och endotelial dysfunktion hos patienter med nydebuterad RA jämfört med kontroller. Studier på patienter med tidig RA är få och prospektiva studier saknas nästan helt.

 Metod: I Umeå, Östersund och Sunderbyn inkluderas alla nydebuterade RA-patienter (<12 mån efter symtomdebut) i ett nationellt tidig-RA-register. Från journaler registreras KV sjuklighet, traditionella riskfaktorer, övrig komorbiditet och farmakologisk behandling. Ur kohorten har alla pat ≤ 60 år erbjudits att delta i denna studie (n=80). Patienterna undersöks kliniskt av sina egna läkare i samband med återbesök på hemorten och fyller i enkät avseende hjärtkärlsjuklighet. Omfattning av ateroskleros mäts medels ultraljudsundersökning av halskärl för registrering av intima-media-tjocklek (IMT) och aterosklerotiska plack. Endotelial dysfunktion, ett mått på mycket tidig ateroklerosutveckling, mäts medels ultraljud av flödesmedierad dilatation (FMD), som speglar förmåga till relaxation av kärlväggen i a Brachialis efter stas respektive nitroglycerin. EKG registreras. Blodprov tas för inflammationsparametrar, immunologiska markörer, autoantikroppar, hemostasfaktorer, lipider och kardiovaskulärt aktiva peptider. De fysiologiska undersökningarna genomföres på resp hemsjukhus men verkställs av en och samma biomedicinska analytiker från Umeå.

Fyrtiofyra köns- och åldersmatchade kontroller undersöks för jämförelse. Undersökningarna upprepas vart femte år.

Resultat och betydelse

Studien är prospektiv och insamling av data fortgår alltjämt. Femårsuppföljningen kommer att vara klar först 2009. Insamlingen vid baseline är dock klar. Hos 80 patienter med nydebuterad RA fann vi signifikant högre blodtryck, högre hjärtfrekvens och högre triglyceridnivåer än hos kontroller. Flera RA-patienter var också tidigare rökare. Vid baseline fanns dock, jämfört med kontroller, ingen signifikant skillnad avseende tidig ateroskleros, mätt i form av IMT. Endotelial dysfunktion, mätt som FMD, var snarast något bättre vid RA men skillnaden försvann vid korrektion för blodtryck och hjärtfrekvens. I RA-gruppen fanns samband mellan IMT och ålder, blodtryck samt tobakskonsumtion. Varken IMT eller FMD visade samband med inflammationsmått, autoantikroppar eller farmakologisk behandling.

Den samlade kunskapen om komorbiditet vid RA är begränsad. Detta projekt kan hos patienter med RA ffa öka kunskapen om förekomst och progress av ateroskleros och KVS. Fynden hittills talar för att den tidigare visade accelererade aterosklerosen vid RA inte föreligger vid sjukdomsdebut. Den prospektiva uppföljningen kan belysa när och hur ateroskleros utvecklas vid RA jämfört med hos kontroller. Studien kan även belysa sambandet med den inflammatoriska aktiviteten vid och behandlingen av grundsjukdomen.

Genom detta samarbetsprojekt stärks även samarbetet i reumatologi och klinisk fysiologi över länsgränserna och möjligheterna till gemensam kunskapsutveckling förbättras

Dokumentation och rapportering

Fynden vid baseline har sammanställts och presenterats som föredrag vid FoU-konferensen i Luleå 9/2005. Fynden har även presenterats vid regionmöte för reumatologer och reuma-team i de fyra norrlänen (Stor-NORK) i Umeå 4/2006 samt vid mindre informationsmöten för medarbetare i regionen.

Fynden har även presenterats som poster vid ACR-kongressen i San Diego, USA, 11/2005

Abstr: Södergren A, Karp K, Lundström E, Rantapää Dahlqvist S, Smedby T, Söderlund L, WållbergJonsson S. Arthritis Rheum 2005; 52 (Suppl): s331.


 

Hur uppstår hjärt-kärlsjukdom vid övervikt?

Projekt 25D/03
Projekt 32/04
Projekt 21D/05

Tommy Olsson, professor, överläkare, Medicinkliniken, NUS
Mats Eliasson, Docent, överläkare, Medicinkliniken, Sunderby sjukhus
Cecilia Mattsson, Med dr, ST-läkare, Medicinskliniken, NUS
Stefan Söderberg, Klin ass, bitr överläkare, Hjärtcentrum, NUS

Målsättning och syfte

I en serie studier har vi dokumenterat kopplingen mellan äggviteämnen som bildas i fettväven och risken att utveckla fetmarelaterade komplikationer. Således är såväl höga leptinnivåer som låga adiponektinnivåer prediktorer för insjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Denna kombination av rubbade fettvävsproteiner predicerar också utveckling av komponenter i det metabola syndromet särskilt nedsatt glukostolerans och diabetes. I dessa studier har huvudsakligen de befolkningsbaserade kohorterna från Västerbottensprojektet samt MONICA-projektet använts.

 Metod

I separata studier har kortisolsystemets reglering vid fetma analyserats. I tidigare studier har vi dokumenterat särskilt en störd omsättning av stresshormoner i perifera organ (fettväv samt lever) som kan bidra till utveckling/förvärring av fetmarelaterad sjuklighet. I avslutade samt pågående studier har vi kunnat dokumentera att den så kallade negativa feedbackfunktionen i kortisolaxeln, det vill säga förmåga att stänga av stresshormoninsöndring på ett adekvat sätt, synes vara störd vid fetma. Fördjupade studier pågår där man analyserar olika receptorers betydelse för denna störning. I sammanhanget kan noteras att parallellt har utförts djurexperimentella studier som antyder att lokal kortisolmetabolism även kan vara rubbad i hjärnan vid fetma och bidra till en störd dygnsrytmik i kortisolsystemet vid fetma. Pågående studier analyserar uttrycket av de kortisolmetaboliserande enzymet 11b-hydroxysteroid dehydrogenas typ 1 (11bHSD1) i särskilt lever och subcutan fettväv hos pre- och postmenopausala kvinnor. Preliminärt ses en uppreglering av 11bHSD1 i såväl fettväv som lever hos postmenopausala kvinnor jämfört med premenopausala kvinnor. Detta kan ge en ökad lokal stresshormonexponering vilket kan bidra till metabola störningar inklusive central fetma hos postmenopausala kvinnor.

 Vi har också etablerat kateterisering av bukfettsvener för att närmare kunna analysera proteiner som bildas i fettväven och därigenom kunna avgöra om kvantitativ betydelse för proteinbildning finns i fettväv relativt andra bildningsställen i kroppen. Vi har hittills kunnat visa att vissa kemokiner, det vill säga proteiner som spelar roll för uppkomst av låggradig inflammation i fettväven i samband med fetma kan till betydande del ha lokala fettvävseffekter men ej i nämnvärd omfattning utsöndras ut i blodet. Som kontrast har vi visat att en kvantitativ betydelsefull utsöndring till blodet sker av leptin liksom av endotelin. Endotelin kan ha betydelse för såväl insulinkänslighet, fettomsättning som blodtrycksreglering.

Resultat och betydelse 

Resultaten torde ha stor betydelse för att öka förståelsen för fetmarelaterad sjuklighet. Detta är rimligen av stor betydelse med hänsyn till den pågående ökning av kroppsvikt som ses i norra regionen. I fortsatta studier söker vi olika interventiva möjligheter mot fetmarelaterad sjuklighet .

Dokumentation och rapportering 

Projekten har redovisats på en rad olika sätt. Detta inkluderar pågående doktorandprojekt, vetenskapliga artiklar som till betydande del är under bearbetning, rapport i samband med regionala FoU-dagar, nationella samt internationella konferenser.


 

Trombocytaktivering och leptin i en slumpad, åldersstratifierad normalpopulation

Projekt 17/05

Thomas Mooe, Överläkare, docent, Område Medicin, Östersunds sjukhus
Stefan Söderberg, Överläkare, Med dr, Kardiologavdelningen, Hjärtcentrum, NUS

Målsättning och syfte

Att undersöka en slumpmässigt urvald population utan känd arteriosclerotisk sjukdom avseende trombocytaktivering och avseende relationen mellan trombocytaktivering samt kön, ålder och leptin.

 Metod

Slumpmässigt urval från befolkningsregistret.

Analys av trombocytaktivering via två validerade funktionsmetoder. Dels PFA-100 där helblod används i en testkassett som värderar ocklusionstid i en testkapillär. Dels PA-200 där trombocytrik plasma används för detektion av trombocytaggregat med laserteknik. Leptinbestämning enl. etablerad metod.

 Resultat och betydelse

150 män och 150 kvinnor har inkluderats enl. målsättning samt genomgått provtagning med avsedd metodik.

Data är sammanställda och utgör en kontrolldatabas att använda för jämförelse med resultat från pågående  undersökningar av hjärtsjuka individer.

Analys av trombocytaktivering i relation till kön och ålder har genomförts med huvudfyndet att aktiveringen ökar med ökande ålder. Resultaten är sammanställda i ett manus som är under språkgranskning, skall insändas till vetenskaplig tidskrift för bedömning.

 Dokumentation och rapportering

Sammanställt i manus avsett för vetenskaplig tidskrift enl. ovan.

Databas sammanställd för jämförande studier enl. ovan.


 

Samband mellan obstruktiv sömnapné och kronisk obstruktiv lungsjukdom (Overlap syndrom) och dess cardio-vaskulära konsekvenser

Projekt 12/05

Lars-Gunnar Larsson, Överläkare, Med dr, Lung- och Allergisekt, Sunderby sjukhus
Karl Franklin, Överläkare, Docent, Lektor, Lung- och Allergikliniken, NUS
Anne Lindberg, Överläkare, Lung- och Allergisektionen, Sunderby sjukhus

Målsättning

Att studera samvariation, sjukdomseffekter, livskvalitet  och comorbiditet vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL), snarkning och Obstruktiv Sömnapné (OSA).

Metod

Inom det epidemiologiska forskningsprogrammet Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) stora studiebas undersöktes ca 4200 individer med spirometri och strukturerad intervju mellan år 2002 och 2004. Av dessa identifieras och inbjuds till undersökning:

Fas 1          Alla individer med FEV1 ≤ 50 % av förväntat

Alla individer med syremättnad ≤ 93 % i vila

Fas 2          Ett slumpurval av 100 individer med snarkningsproblem

Ett slumpurval av 100 individer ur hela studiebasen

I studieprogrammet ingående undersökningar:

Klinisk undersökning. Kemlabprover: Blst, CRP, Glukos, HbA1c

Spirometri reversibilitetstest, EKG, sömnregistrering och arteriell blodgas.

Frågeformulär för skattning av hälsorelaterad livskvalitet (SF-36, SGRQ), dagtrötthet (Epworth Sleepiness Scale, ESS) och dyspne (MRC dyspne-skala).

Lungröntgen, 6-minuters gångtest och  Doppler-ekocardiografi

Studiestart Fas I: pilotering år 2005, fortsatta undersökningar 2006 – 2007.

Resultat

Fas 1. Ur studiebasen har 130 individer identifierats som uppfyller kriterierna FEV1 ≤ 50 % av förväntat (n=69) eller syremättnad ≤ 93 % (n=69 respektive n=70; n=9 uppfyller båda kriterier). Hittills har 60 individer undersökts enligt studieplan. Av kvarvarande 70 individer har 29 avlidit, 4 har redan pågående behandling med respirator eller syrgas, 2 har flyttat, 6 är för sjuka för att kunna delta och 3 har avböjt deltagande. Således kvarstår det att undersöka 26 individer vilket är planerat hösten 2007.

Fas 2. Undersökning av slumpurvalen beräknas starta under 2008.

Preliminära data beräknade på de hittills 60 undersökta individerna visar att 18 % av individerna med FEV1 ≤ 50 % av förväntat och 41 % av individerna med syremättnad ≤ 93 % har apne-hypopneindex >15. Detta tyder på att overlap syndrom är vanligt hos patienter med KOL, förekomst av OSA högre än vad som är rapporterat i normalbefolkningen.

Förväntad betydelse

Samtidig förekomst av KOL och OSA, overlap syndrom har rapporterats ge allvarligare sjukdomsbild än sjukdomarna var och en för sig. Syftet med studien är att finna enkla kliniska verktyg för att identifiera overlap syndrom samt för utredning och bedömning av OSA och KOL - verktyg som bättre kan prediktera morbiditet och allvarliga konsekvenser av dessa sjukdomar. Pulsoxymetri som som screeningmetod för hypoxi i relation till lungfunktion skall utvärderas. Studieplanen med kliniskt epidemiologisk inriktad frågeställning avser att ge nya kunskaper där resultaten kommer att kunna överföras till klinisk verksamhet inom såväl primärvård som slutenvård.

Dokumentation och rapportering

Studieupplägg och studieprogress med preliminära data har presenterats vid The Lofoten Scientific Meeting of Epidemiology Research of Obstructive Lung Disease in Sweden and Norway aug 2007.

Manuskriptet  ”Concomitant Obstructive Sleep Apnea and Chronic Obstructive Pulmonary Disease - Study design” är färdigställt och skickas till Clinical Respiratory Journal.

Resultat planeras även att presenteras vid landstingets FOU-dag.


 

Hjärtengagemang vid dystrophia myotonica; långtidsuppföljning och utveckling av nya diagnostiska metoder

Projekt 2/06

Bert-Ove Olofsson, Professor, Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
Håkan Forsberg, Överläkare, Sunderby sjukhus
Dan Lundblad, Överläkare, Sunderby sjukhus
Urban Wiklund, Docent/forskass, NUS

1. Naturalförloppet av hjärtengagemanget vid dystrofia myotonica

Målsättning och syfte

Syftet med denna studie var att klarlägga naturalförloppet av hjärtengagemanget vid dystrofia myotonica.

Metod

De metoder som användes i projektet var elektrokardiografi (EKG) och ekokardiografi.

I studien inkluderades totalt 30 patienter undersökta med EKG och ekokardiografi. Av dessa kunde 13 åter undersökas vid en uppföljning efter 17 år. Femton patienter hade avlidit under uppföljningstiden. Den vanligaste dödsorsaken var respiratorisk insufficiens.

Resultat och betydelse

Studiens viktigaste fynd var en progress av ekokardiografiska retledingsrubbningar som förelåg hos samtliga patienter utom en vid uppföljningen. De ekokardiografiska fynden visade endast obetydliga förändringar vid den initiala undersökningen och inga säkra tecken på progress under uppföljningstiden.

Studien visar sålunda att naturalförloppet vid dystrofia myotonica innebär progressiv försämring av hjärtats elektriskt aktiva komponenter men ingen säker påverkan av det kontraktila myokardiet.

 Dokumentation och rapportering

Manuskript är översänt till Scandinavian Cardiovascular Journal

 

2. Vänster kammares funktion hos patienter med dystrofia myotonica

Målsättning och syfte

Syftet med denna studie var att med modern ekokardiografisk teknik utvärdera vänster kammares funktion hos patienter med dystrofia myotonica.

Metod

De ekokardiografiska metoder som användes var vävnadsdoppler och bestämning av myokardiell "strain".

I en tvärsnittsstudie undersöktes 36 patienter och resultaten jämfördes med fynden hos 16 friska kontroller.

Resultat och betydelse

Studien visade en statistiskt signifikant förkortning av intraventrikulära kontraktionstiden för både vänster och hjärtkammare, och en förkortning av intraventrikulära relaxationstiden inom vissa segment av myokardiet. Kardiella överledningsrubbninger är den mest sannolika bakomliggande orsaken till de ekokardiografiska fynden.

Dokumentation och rapportering 

Bearbetning av manuskript för publicering pågår.

 

 

Menopaus, central fetma och hjärt- kärlsjukdom

Projekt 41/06

Tommy Olsson, Professor/ÖL, Univ/Med klin, Umeå 
Mats Eliasson, Docent/ÖL, Medicinkliniken, Sunderby sjukhus
Cecilia Mattsson, Med dr/ST-läkare, Medicinkliniken, NUS
Stefan Söderberg, Klin ass/b överläk, Univ/Hjärtcentrum, NUS

Målsättning och syfte

Den övergripande hypotesen är att en ändrad hormonell balans i samband med menopaus påverkar kärlväggsfunktioner, fettomsättning och metabola funktioner vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Äggviteämnen som bildas i fettväven, särskilt stresshormon (kortisol) kan vara nycklar till denna utveckling.

Metod

Fettvävsblodflöde har studerats relaterats till aktivitet i autonoma nervsystemet samt kärlväggsfunktion (kväveoxidsystemet). Med avancerad metodologi (protonmagnetresonans spektroskopi) har vi analyserat fettinnehåll i olika organ och påbörjat dietstudier gjorts för att se om fettinnehållet i olika organ kan reduceras med kostintervention med en förbättrad metabol funktion som följd. Aktiviteten i det kortisolmetaboliserande enzymet 11bHSD1 har studerats via analyser i blodet av omvandlingen av inaktivt kortison till aktivt homon (kortisol) samt i prover tagna från underhudsfett.

Resultat och betydelse

Såväl stigande ålder som ökad fettmassa försämrar dynamik i fettvävsblodflöde. Detta kopplar till en relativ övervikt i det sympatiska nervsystemet. Vidare ses en association till störd balans i kväveoxidsystemet. Detta kan bidra till blodfettstörningar och inlagring av fett i olika organ efter menopaus. Vi studerar nu om blodflödet förbättras efter viktnedgång. Vid övervikt ses en inlagring av fetter i såväl lever, skelettmuskulatur som hjärtmuskulatur. Detta associerar till en nedsatt insulinkänslighet. Efter intag av s k paleolitisk kost under fem veckor minskade fetthalten i levern drastiskt vilket kopplade till en ökad insulinkänslighet i levern. Däremot sågs ingen minskad fettinlagring i skelettmuskulaturen. Hos kvinnor efter menopaus finns en ökad aktivitet i det kortisolaktiverande enzymet 11bHSD1. Detta gäller såväl i lever som i fettväv och kan bl a bidra till ökad fettansamling centralt i samband med menopaus samt till nedsatt insulinkänslighet med störd sockeromsättning som följd.

Dokumentation och rapportering

Slutbearbetning av data pågår från de olika delstudierna och vetenskapliga artiklar förväntas bli publicerade under innevarande år samt de närmast följande åren. Studierna kommer att ingå i doktorsavhandlingar som utgår från Umeå universitet. Delar av studierna har redovisats vid nationella och internationella konferenser. Data från våra studier ingår i nedanstående artikel.

Van Harmelen V, Eriksson A, Åström G, Wåhlen K, Näslund E, Karpe F, Frayn K, Olsson T, Andersson J, Ryden M, Arner P. The vascular peptide endothelin-1 links fat accumulation with alterations of visceral adipocyte lipolysis. Diabetes 2008;57:378-86.

 

 

Riskfaktorer för venös tromboembolism och blödning under behandling med warfarin

Projekt 35/06

Jan-Håkan Jansson, Docent, ÖL, Medicin-geriatrik-klinken, Skellefteå lasarett
Anders Själander, Överläkare, Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus,
Lars Johansson. Överläkare. Medicin-geriatrik-klinken, Skellefteå lasarett
Marcus Lind, ST-läkare, doktorand, Medicin-geriatrik-klinken, Skellefteå lasarett

Målsättning och syfte

Att etablera en databas för långsiktig forskning kring venös tromboembolism (VTE) utifrån de unika förutsättningarna som finns i Västerbottensprojektet/Biobanken för uppbyggnad av en prospektiv studiepopulation och ett validerat VTE-register.

Att identifiera kliniska, biokemiska och genetiska riskfaktorer för förstagångs VTE för att med riktad primärpreventiv behandling kunna förebygga insjuknande i befolkningen.

Att separat studera kvinnor och män utifrån ovanstående frågeställningar för att bedöma riskfaktormönstret för trombos hos respektive kön.

 Metod

Studiedesign Prospektiv nested fall-referent studie inom Västerbottensprojektet/biobanken.

Rekrytering: Individer med VTE identifieras genom granskning av diagnoskoder inom öppen och slutenvård i hela Västerbotten från 1990 samt från AVK mottagningarnas register. Efter samkörning av Biobankens databas och VTE incidensregister identifieras personer som drabbats av VTE i Västerbotten och har data/blodprov insamlat före VTE händelsen. VTE diagnoserna valideras och klassificeras därefter enligt uppställda kriterier genom journalgranskning.

 Resultat och betydelse

Vid en journalgenomgång av alla personer (123 personer varav 46% kvinnor) med ventrombosdiagnoser enligt slutenvårdsregistret vid Skellefteå lasarett 2005, identifierades 100 med objektivt verifierad ventrombos enligt protokollet (45 med djupventrombos i ben, 39 med lungemboli, 7 med annan djup ventrombos) samt 4 med muskelvenstrombos och 18 med ytlig ventrombos (tromboflebit). Hos 18 personer var ventrombosen ej objektivt verifierad. Vid samkörning med Biobankens register hade 55 lämnat blodprov före insjuknandet.

Tillsammans med MONICA sekretariatet i Umeå har ett dataformulär utarbetats. Personalen där fortsätter registreringen av personer med VTE.

Då registret är uppbyggt kommer vi att analysera biokemiska och genetiska markörer inom hemostas/fibrinolys, inflammation, homocysteinomsättning, njur- och leverfunktion-funktion som riskmarkörer för förstagångs ventrombos, retrombos. Om man kan identifiera riskfaktorer för ventrombos förbättras möjligheterna att förebygga insjuknande till exempel när det gäller urvalet av patienter som ska ha ventrombosprofylax vid inläggning på sjukhus eller annan immobilisering. Om man kan identifiera personer som har ökad risk för ventrombos kan detta innebära att dessa personer inte ska behandlas med vissa läkemedel såsom p-piller, hormonersättningsmedel i klimakteriet etc. Detta är något som ganska snabbt kan omsättas i klinisk tillämpbar betydelsefull påverkan på handläggning av patienter som behöver antitrombotisk behandling. 

Dokumentation och rapportering

Då registret är uppbyggt kommer det att användas av doktorander och andra forskare i Norrland. Ett flertal vetenskapliga publikationer är planerade. En rapport av första steget av registeruppbyggnaden planeras redovisas vid nästa års regionala FoU-dag.


 

Utveckling och validering av riskekvationer för hjärtinfarkt och stroke baserad på endpoints 1989-2003 bland 72 551 deltagare i Västerbottens hälsoundersökningar

Projekt 24/05
Projekt 45/06

Lars Weinehall, Docent, allmänläk, Epidemiologi/FoUU-staben
Torbjörn Messner, Överläkare, Medicinkliniken, Kiruna sjukhus
Birgitta Stegmayr, Docent, MONICA-sekretariatet, Med klin, NUS

Målsättning och syfte

Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att utifrån Västerbottens Hälsoundersökningars databas, utforma och validera riskmodeller och därefter jämföra deras prediktiva kraft med riskmodeller som redan används i klinisk vardag, allt i syfte att optimera det medicinska underlaget vid ställningstagande till rådgivning och behandling av hjärtkärlriskfaktorer och –sjukdomar.

Metod

Studien baseras på deltagare i Västerbottens Hälsoundersökningar (VHU) mellan åren 1990 och 1994 som var minst 40 år gamla vid undersökningstillfället. Efter det att deltagare med diabetes och ofullständiga data exkluderats kvarstod 22 350 personer (10,478 män och 11,875 kvinnor) för analys. Individerna följdes under minst 10 år eller till den dag de avled.  Dödsfallen registrerades under perioden 1 januari 1990 till 31 december 2004. SCORE-modellen (modifierad för svenska förhållanden) redovisar sannolikheten för ett fatalt kardiovasculärt event inom en 10-årsperiod, utifrån ålder, kön, rökvanor, systoliskt blodtryck och kolesterolvärde. Baserat på SCORE-kriterierna fick varje VHU-deltagare en individuellt riskpoäng – vilken indikerade dennes risknivå.  Genom att genomföra motsvarande procedur utifrån riskekvationerna för samma population kan respektive metods prognostiska kapacitet jämföras.  Studiepopulationen grupperades i 240 riskceller baserat på SCORE-kriterierna. Antalet individer i varje cell multiplicerades sedan med motsvarande SCORE-sannorlikhet och därigenom erhölls ett förväntat antal kardiovasculära dödsfall inom respektive cell. Därefter erhölls det totala antalet dödsfall som utifrån SCORE kunde förväntas för den studerade populationen, genom summering av antalet fall i de 240 riskcellerna. Slutligen jämfördes detta beräknade antal med det antalet dödsfall som faktiskt inträffat.

Resultat och betydelse

Totalt inträffade 229 kardiovaskulära dödsfall i den undersökta Västerbottenskohorten (169 män och 60 kvinnor) under den studerade uppföljningstiden, medan utifrån den prediktion som den svenska SCORE presenterar, 359 personer borde ha avlidit (266 män och 93 kvinnor). Forskargruppens slutsats blev att SCORE-konceptet prognostiserar en dödsrisk i hjärt-kärlsjukdom som är ca 35% högre än den faktiskt inträffade. En möjlig förklaring är att baselinerisken i den svenska SCORE-modellen fortfarande är alltför hög, trots att försök gjorts att anpassa modellen till svenska förhållanden. Studien illustrerar värdet av att utvärdera prognostiska modeller mot vad som faktiskt inträffar i populationen.

 Dokumentation och rapportering

Studiens resultat presenterades vid SFAM:s höstmöte i Umeå, november 2007. Artikeln “Fewer Deaths in Cardiovascular Disease than expected from the SCORE Risk Chart in a Swedish Population” med docent Hans Stenlund som förste författare, har efter submittats för publicering. Efter tidskriftens expertgranskning och kommentarer, har en reviderad version resubmittats och författarna väntar nu på tidskriftens beslut. 


 

MONICA-projektets befolkningsstudier - en gemensam forskningsresurs för våra folksjukdomar i norra Sverige

Projekt 5/04
Projekt 13/05
Projekt 1/06

Birgitta Stegmayr, Docent, lektor,  Medicin, Umeå universitet,
Mats Eliasson, Docent, överläkare, Medicinkliniken, Sunderby sjukhus
Urban Janlert, Professor, Epidemiologi, Umeå universitet
Kjell Asplund, Adj professor, Medicin, Umeå universitet

Målsättning och syfte

Det var för att försöka besvara fråganställningen om varför hjärt- och kärlsjukdomar minskar i vissa befolkningar medan de ökar i andra, som Världshälsoorganisationen (WHO) i mitten på 1980 startade det sk. MONICA-projektet, ett världsomfattande projekt där 38 populationer i 26 länder beslöt att delta. Huvudsyftet var att belysa den långsiktiga utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdomar. MONICA-projektet är världens största studie inom hjärtkärlområdet. En lång rad möjliga bakomliggande faktorer studeras, t ex förändringar i befolkningsnivån av olika kardiovaskulära riskfaktorer, ekonomiska faktorer, tillgång till sjukvård och olika behandlingsmetoder samt läkemedelskonsumtion. I norra Sverige, följs också kostvanornas utveckling och en rad sociala faktorer.

Metod

Incidensregistren

Vid Northern Sweden MONICA Centre har samtliga insjuknanden i hjärtinfarkt (25-74 år) och slaganfall (25-74 år) registrerats sedan 1985. Hittills har över 35 000 validerade hjärtinfarkter och slaganfall registrerats och inkluderats i studien enligt strikta WHO-kriterier. I registren ingår bl.a. uppgifter om vissa levnadsvanor, tillståndet före insjuknandet (inkl. medicinering), diagnostik, behandling och andra vårdinsatser, kliniskt förlopp samt sekundärprofylax.

MONICA-projektets befolkningsundersökningar

Befolkningsundersökningar, för kartläggning av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar har genomförts 1986, 1990, 1994,1999 och 2004. Vid varje tillfälle har 2000-2500 slumpvis utvalts och inbjudets till en hälsoundersökning. Vid undersökningen 1999 inbjöds även de som tidigare deltagit i MONICA-projetets befolkningsundersökningar och det finns nu en uppföljning på dessa, vilket gör att man kan mäta förändring på individnivå över tiden.

 Deltagarfrekvensen har varit genomgående hög (73-83%). De utvalda har genomgått en hälsokontroll bestående av en enkätdel och en mätningsdel. Enkäten har omfattat en mängd frågor om levnadsvanor, sjukdomar, kost, stress mm
 

Vid mätningarna registreras ett antal antropometriska data (längd, vikt) liksom fysiologiska variabler (blodtryck). Blodprov har tagits för analys av bl.a. serumlipider, glukostolerans, seruminsulin, fibrinolytiska variabler, genetisk polymorfism, plasmanivåer av antioxidantia.

I samband med hälsounder­sökningen har alla som deltagit tillfrågats om du vill lämna blodprov för framtida hjärt-kärlforskning och så gått som alla har lämnat blodprov.

 Resultat och betydelse

Eftersom nu drygt 20 år har gått sedan start, har många forskare, speciellt från norra regionen, fått tillgång till MONICA-data. Forskningsaktiviteten inom MONICA-projektet har varit och är mycket hög. Hittills har ca 250 artiklar och rapporter publicerats med data från Norra Sveriges MONICA projekt. Dessa artiklar har publicerats i de främsta internationella tidskrifter inom sitt område. Dessutom har ca 35 doktorsavhandlingar som helt eller delvis baserats på MONICA-data. De främsta resultaten är att hjärtinfarkterna har halverats sedan 1985, framför allt hos män. De senaste resultaten (med ett stort mediaintresse aug 2008), visar att stroke nu går börja minska i befolkningen. Vi har sett att andelen med fetma ökar, blodtrycken gått ner och att diabetesprevalensen är stabil. Detta är endast några få av de resultat som framkommit.

Vi har även en utåtriktad verksamhet med deltagande i FoU-dagar, hos patientföreningar, samt deltagit i radio, TV och med debattartiklar i nationell och lokal dagspress mm. 


 

Förhållandet mellan fysisk aktivitet, inflammationsmarkörer och kardiovaskulära riskfaktorer samt risk för hjärtinfarkt och stroke i Norra Sverige

Projekt 18/04
Projekt 20/05
Projekt 38/06

Lars Johansson, Överläkare, Medicin-geriatrik-kliniken, Skellefteå lasarett,
Kurt Boman, Professor/ÖL, Medicin-geriatrik-kliniken, Skellefteå lasarett,
Torbjörn Messner, Univ.lektor, Medicinkliniken, Kiruna sjukhus
Bernt Lindahl, Överläkare, Beteendemedicin, NUS

Målsättning och syfte

1. Att studera hur fysisk aktivitet påverkar risken att insjukna i hjärtinfarkt, stroke och plötslig död.

2. Att studera om ogynnsam påverkan på hemostas och inflammationsmarkörer påverkar risken att insjukna i hjärtinfarkt, stroke och plötslig död oberoende av traditionella riskfaktorer.

3. Att studera tidstrender av traditionella riskfaktorer, hemostas och inflammatonsmarkörer på ett populationsbaserat material i norra Sverige.

Metod

För att bättre undersöka förhållandet mellan de studerade faktorerna används olika typer av studiedesign.

Målsättning 1, 2. Prospektiv fall-kontrollstudie. Studiepopulationen baseras på Västerbottensprojektet där uppgifter om kardiovaskulära riskfaktorer (bla blodtryck, BMI, rökning, blodfetter, fysisk aktivitet) och blodprover insamlats vid hälsoundersökning innan personerna drabbats av hjärtinfarkt, stroke eller plötslig död. 

Målsättning 3. Tvärsnittsstudier. Studiepopulationen baseras på norra Sveriges WHO MONICA undersökningar utförda 1986 till 1999. Vid dessa hälsokontroller har uppgifter om kardiovaskulära riskfaktorer (bl a blodtryck, BMI, rökning, blodfetter, fysisk aktivitet) samt blodprover insamlats. För en del av dessa personer har senare uppföljning genomförts vilket möjliggör att även tidstrender på individnivå kan studeras.

Resultat och betydelse

I en studie på förhållandet mellan fysisk aktivitet och risk för hjärtinfarkt konstateras en ökad risk för personer som åker bil till arbetet jämfört med personer som går, cyklar eller tar buss. Ett oberoende samband mellan förhöjda nivåer av inflammationsmarkörer (CRP, IL-6) och hemostasfaktorer (VWF, D-dimer, tPA) och risk för framtida hjärtinfarkt har påvisats. I ytterligare studie konstateras ett samband mellan inflammationsmarkören CRP och risk för hjärninfarkt men inte för hjärnblödning.

Dokumentation och rapportering

Wennberg, P., B. Lindahl, et al. (2006). "The effects of commuting activity and occupational and leisure time physical activity on risk of myocardial infarction." Eur J Cardiovasc Prev Rehabil 13(6): 924-30.

Interleukin-6, fibrin D-dimer, Lipoprotein(a), von Willebrand factor, tissue plasminogen activator, plasminogen activator inhibitor-1, tissue plasminogen activator/plasminogen activator inhibitor-1 complex and the risk of myocardial infarction. In manuscript.

C-reactive protein is a determinant of first-ever ischemic stroke but not for intracerebral hemorrhage. A prospective nested case-referent study. Submitted. Accepted for poster presentation at 17th European Stroke Conference 2008.


 

Etiopatogenetiska aspekter på ateroskleros vid reumatoid artrit - en prospektiv studie från sjukdomsdebut

Projekt 29/07

Solveig Wållberg Jonsson, Lektor/Överläkare, Reumatologkliniken, NUS
Kjell Karp, Lektor/Överläkare, Hjärtcentrum (KLnFys), NUS
Lisbet Söderlund, Överläkare, Reumatologkliniken, Sunderby sjukhus
Torgny Smedby, Överläkare, Remonthagen, Reumatologmott, Östersunds sjukhus

Bakgrund

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom med systemisk karaktär som leder till ökad dödlighet totalt och i hjärtkärlsjukdom (kardiovaskulär sjukdom, KVS. Vi har tidigare visat att aterogenesen (utvecklingen av ateroskleros, åderförkalkning) är accelererad och att inflammationen är en riskfaktor för utveckling av ateroskleros och av hjärt-kärl-händelser.Orsakerna är ofullständigt kända. De traditionella riskfaktorer för KVS som rökning, högt blodtryck,höga blodfetter, är inte särskilt framträdande vid RA.

 Målsättning och syfte

I detta projekt studeras kärlväggsdysfunktion, förstadium till atreroskleros, och progress av ateroskleros hos patienter med nydebuterad RA, jämfört med kontroller, samt de etiopatogenetiska mekanismer som kan vara relaterade till dessa.

 Metod

Åttio pat, ≤ 60 år vid sjukdomsdebut, vid reumatologklinikerna i Sunderbyn, Östersund och Umeå har inkluderats liksom fyrtiofyra ålders- och könsmatchade, slumpmässigt utvalda, kontroller. Kärlväggsdysfunktion mäts med ultraljud av elasticiteten i armens kärl, s.k. flödesmedierad dilatation(FMD), samt av halskärlets tjocklek, sk intimamediatjocklek (IMT). Blodprover tas för analys avfetter, inflammationsmarkörer, autoantikroppar (RF, antiCCP), biomarkörer för kärlväggspåverkan (sk. adhesionsmolekyler; sICAM, sVCAM, selektiner, MCP-1), samt kärlproducerade koagulationsfaktorer (tPA, PAI-1, vWF) och homocystein. Jämförelse mellan patienter och kontroller sker dels vid baseline, dels över tid. Därtill analyseras förändringar inom grupperna samt samband med autoantikroppar, inflammationsmarkörer och biomarkörer för kärlväggsdysfunktion varvid även effekten av traditionella riskfaktorer samt modern antireumatisk behandling värderas. Analyserna sker för hela patient- och kontrollgruppen vid baseline och efter 5 år. I en mindre grupp (n=26) samt deras kontroller, har analys skett även efter 18 månader.

Resultat

Vid baseline fanns endast små skillnader: Pat med RA var/hade varit rökare i signifikant högre grad, hade signifikant högre serumnivå av triglycerider samt högre systoliskt blodtryck än kontroller. Ingen skillnad kunde registreras då avseende kärlmåtten, dvs FMD eller IMT. I RAgruppen fanns en signifikant öknng av IMT vid 18-månadersuppföljningen men inte kontrollgruppen. Bland biomarkörer var nivåerna av sICAM, MCP-1 samt vWF signifikant högre i RA-gruppen med gränsvärde även för sVCAM. I RA-gruppen fanns flera samband mellan biomarkörer för kärlsväggsdysfunktion och IMT (tPA, vWF, L-selectin, MCP-1) repektive FMD (L-selectin). Efter 18 månader fanns i RA-gruppen, till skillnad från hos kontroller, en signifikant ökning av IMT (p=0.02). 

Konklusion/betydelse

Patienter med RA har ökad dödlighet och sjuklighet i KVS och ökad förekomst av åderförkalkning. Vid sjukdomsdebut var blodtryck och triglyceridnivå högre i RAgruppen och flera var rökare. Patienterna skiljde sig inte från kontroller avseeende kärlväggsdysfunktion eller åderförkalkning men redan efter 18 månader sågs en signifikant progress av IMT i RA-gruppen. Fynden visar på kärlväggspåverkan av inflammationen redan vid mycket tidig RA. Hos patienter med RA bör inflammationen behandlas tidigt och aggressivt, inte bara pga ledsjukdom utan även pga den ökade risken för utveckling av kärlsjukdom. Man bör vidare vara extra observant på patienternas traditionella riskfaktorer för kärlsjukdom.

Publikationer

Hittills insamlade resultat ingår som delar i Anna Södergrens avhandling som presenterades i november 2008: Södergren A. Epidemiological and Pathogenic aspects on Cardiovascular Disease in Rheumatoid Arthritis. Thesis, Umeå universitet 2008.

Baselinedata är även sammanställda i en artikel som sänts till reumatologisk tidskrift: Södergren A, Karp K, Boman K, Eriksson C, Lundström E, Smedby T, Söderlund L, Rantapää-Dahlqvist S, Wållberg-Jonsson S. No signs of premature atherosclerosis in early RA albeit endothelial biomarkers are up-regulated. Insänd

Artonmånadersdata har även presenterats som poster: Södergren. A, Boman K, Eriksson C, Karp K, Lundström E, Smedby T, Söderlund S, Rantapää-Dahlqvist S, Wållberg-Jonsson S. Significant Increase of Intima Media Thickness in Only Eighteen Months Among Patients With Newly Diagnosed RA. Arthritis Rheum 2007; 56:9 (Suppl):S415(Abstr1003) Artonmånadersdata kommer i sin helhet att redovisas tillsammans med data från 5-årsuppföljningen.

Projektet redovisades även I en muntlig presentation i samband med FOU-dagar I Sundsvall 5/07 av huvudsökande, Solveig Wållberg Jonsson.